Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Holländaregatan 20,
Stockholm. Publikationsorgan för
Svenska Uppfinnareföreningen.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 5 STOCKHOLM DEN 2 FEBRUARI 1927
Innehåll. Ind. Norden: L. M. Ericsson †. Minnesteckning av Chr. S. — Sinclairs rörelsetransmission. Ref. av K. Nn. — Definitioner
på värmeenhet och värmevärden. — Nya uppfinningar och fabrikat i marknaden. II. (Ser. 1927). Självreglerande rullager enl. Sundberg.
III. Bergqvists brotsch. IV. Viléns ställningsstolpe. V. Ställbar målarpensel enl. Granlund. — Industrins ekonomiska läge under 4:de
kvartalet 1926. — Ljusnedals bruk. (Forts.) — Prisuppgifter på järn. — Notiser. —• Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd:
Patentbeskrivningar. — Kungörelser ang. patent. — Eftertryck utan angivande av källan förbjudes. — Red. påtager sig ej någon obligatorisk
åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s uttalanden.
†
L. M. Ericsson
Det var en av vår tids store män i fullgod mening,
som avled på Hågelby gård vid Tumba den 17
december. Begreppet storhet, icke sällan förvanskat vid
värdesättningen av dem som lämnat nuet —
synnerligast politiker och författare, har inför minnet av L.
M. Ericssons livsgärning och personlighet sin giltighet
utan något avvaktande förbehåll. Ty den 80-årige
mannen hade redan för många år
sedan avslutat och fullbordat sitt
personliga verk — att
överlämnas åt sin egen tillväxt i
industriell och kulturell
monumentalitet på den grund, som lagts av
Ericssons uppfinnaresnille,
viljekraft och personliga karaktär.
Han hade redan skapat allt det
stoff inom storhetsbegreppets
gränser, varav industrihistorikern
har att begagna sig, ett
fullfärdigt, tillrättalagt material,
prövat av kritiken och, vad mera är,
av decenniers praktiska
erfarenheter. Har icke »L. M. Ericsson»
hunnit bliva för den generation,
vilken nu som kraftigast arbetar
på kulturbygget, en teknisk och
sålunda även en ekonomisk
faktor av erkänd betydelse inom hela
den modärna civilisationen — om
än i dennas utkanter namnet blott
ter sig såsom märke på underbart
fint konstruerade apparater och på
skickligt utförda anläggningar?
Mångenstädes därute är det
kanske först nu och i
facktidskrifterna, som det upplyses, att »L. M. Ericsson» är
namnet på en svensk uppfinnare och grundläggaren av en
högt ansedd industri, vars produkter man under åratal
betjänat sig av. Amerikanerna hava nog anledning att
utbrista: What? These Swedish Ericssons .... And
he did come from Varmland, too .... Fackmännen
veta det ju, men hur många eljest hava reda på detta
provinsiella ursprung, gemensamt med den store Johns.
Lars Magnus Ericsson föddes nämligen på gården
Norrtomta i Vermskog, Värmland, i ett fattigt hem.
Vid 12 års ålder blev han faderlös, och den kamp för
livsuppehället, som är de flestas lott vid mognare
ålder, började för honom redan då. Såsom 20-årig
yngling var han på clet klara med sina mekaniska anlag,
vandrade till Stockholm och fick plats hos
instrumentfirman Öller & Co. De sex år, han arbetade där, voro
säkerligen avgörande för hans inslående på
uppfinnarebanan. Ericssons begåvning rönte clet erkännandet,
att han erhöll statsstipendium, med vilket han begav
sig till Tyskland och Schweiz.
Åter i Stockholm 1876 ansåg Ericsson sig kunna
försöka på egen hand och
startade, med 1 000 kronors kapital, en
finmekanisk verkstad — i ett litet
kök. Inom kort fann han sig
behöva större utrymme och flyttade
till en gård vid Oxtorget.
Ericsson hade fattats av den
tidens intresse för det nya
kommunikationsmedlet telefonen, och
det var i verkstaden vid Oxtorget
som han gjorde sina första
telefon-uppfinningar. Framgången
härutinnan föranledde ånyo en
lokal-flyttning, till Biblioteksgatan 5.
Nu — det var år 1879 — fick
verksamheten en industriell
gestaltning, omfattande fabrikation
av huvudsakligen
telegrafapparater och en del mätinstrument.
Ericssons intresse för telefonin
blev i början av 1880-talet
kraftigt påverkat av anläggandet av
de första telefonnäten i Sverige, i
Stockholm, Göteborg, Malmö,
Härnösand, Sundsvall, mfl
städer. Ericsson upptog konkurrens
med clet amerikanska
Bell-bola-get, som utfört de första
anläggningarna i Sverige, — framgångsrikt, ty Ericssons
apparater befunnos vida bättre än de amerikanska.
Sedan ingenjören H. T. Cedergren bildat Stockholms
allmänna telefonaktiebolag, utvidgades L. M. Ericssons
telefonfabrikation ytterligare, allt under det den ena
apparatförbättringen följde på den andra, bl. a. den
geniala, mikrofonen.
Verksamheten krävde emellertid ytterligare
utrymme, och 1884 flyttades den till ett av den Ericssonska
firman nybyggt hus Tulegatan 5. Sedermera, fr. o. m.
1896, uppfördes det nuvarande fabrikskomplexet
Tulegatan 15—19, vilket i sin ordning utökats med
betydande tillbj-ggnader. Samtidigt ombildades
företaget till aktiebolaget L. M. Ericsson & Co. Detta
Lars Magnus Ericsson
* 5/e 1846 † 17/I2 1926
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
