- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiofemte årgången, 1927 /
53

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

53 INDUSTRITID NINGEN NORDEN



blandas först med vatten, och därpå tillsättes lim till
lämplig konsistens så att färgen blir som en tjock
välling. Oljefärgerna utgöras av med olja väl rivna färger
av ovanstående färgstofter och användas i maskinen
utspädda med ett förtunningsmedel, t. ex.
petroleum-destillat.

Tap.ettryckmaskine n.

En tapettryckmaskin kan vara konstruerad för att
trycka från en upp till 64 färger. De vanligast
förekommande maskinerna äro de som trycka från en
upp till 8 färger. Tapettryckmaskinen är så
konstruerad, att för varje färg i tapetmönstret finnes en
tryckvals med därtill hörande färglåda, från vilken
färgen vid limtrycksnmskiner upphämtas av en
ändlös filt. Samtliga tryckvalsar äro placerade runt
omkring en horisontal cylinder omkring vilken
pap-persbanan löper. Från den ändlösa filten lägges
färgen på mönstervalsen, vilken därefter trycker mot
pappersbanan och på så sätt överför färgen till denna.

Då tapeter i flera färger tryckas måste alltid en
noggrann inställning göras, så att alla färger falla
på sin plats i mönstret. Därefter sker tryckningen med
en genomsnittshastighet av 7 till 8 rullar per minut,
motsvarande 50 à 60 meter pappersbana per minut.
Själva tryckningen tager sålunda ej så lång tid i
anspråk. Vad som är tidsödande är tillredningen av
färger, inläggning av valsar och färgdukar i maskinen
samt inställning av färger och mönster, så att de likna
originalmönstret för tapeten i fråga, och efter
tryckningen uttagningen av valsar, färglådor och färgdukar
samt den noggranna rengöringen av dessa.

Från tapettryckmaskinen går pappersbanan upp i en
s. k. torkbana eller upphängningsapparat, vilken har
en längd av mellan 50 till 70 ni. Denna bana är lagd
så att dess sista del ligger vid sidan av tryckmaskinen.
Då pappersbanan passerat upphängningsapparaten är
den torr och rullas upp i en stor rulle.

Denna stora rulle nedskäres sedan i en automatiskt
mätande rullmaskin till de vanliga tapetrullarna.

I en packmaskin packas rullarna i knippen om 50
st., vilka därpå försändas till handlandena.

Tillverkningen av oljetryckstapeter (B) försiggår på
enahanda sätt, men är tryckmaskinen konstruerad på
annat sätt. I en oljetrycksmaskin upphämtas färgen
ur färglådan med ett system av valsar, där färgen föres
från den ena till den andra för att få den jämnt och
fint fördelad och först därefter mot mönstervalsen, som
sedan lägger färgen i ett ytterst tunt lager på
papperet.

Något om tapeter i allmänhet.

Härvid kan endast komma i fråga att ge några råd
om valet av kvaliteten på tapeten: goda mönster och
färger äro ju alltför individuella begrepp för att man
här skulle kunna giva några råd.

Som av det förut sagda framgår göras tapeter i en
mängd olika kvaliteter. Regeln är dock att ju mera
en tapet är täckt med färg clesto hållbarare är den.
Detta dock förutsatt att färgerna som använts äro
någorlunda ljusäkta, Det största antalet tapetfärger äro
dock mera ljusäkta än det ofärgade eller färgade
papper som användes till tapeter. För att avgöra om
papperet finnes på tapetens framsida behöver man blott
vända en del av baksidan av rullen framåt och
jämföra färgerna eller också med fingret blöta på den del

av tapeten man misstänker vara papper, då för det fall
att det, skulle vara färg denna bliver betydligt mörkare
som våt, under det att papperet endast helt långsamt
mörknar då det blötes.

Arsenik antogs förut finnas ganska allmänt i
tapeter och var nog så fallet på den tid då
anilinfärgfabri-kationen låg i sin linda, Numera användes ej arsenik
att fälla dessa anilinfärger med utan helt oskyldiga
kemiska föreningar, som t. ex. bariumklorid mfl.

Den arsenikskräck, som 1913 utgick från Stockholm
och delvis antog epidemisk karaktär, har av den vid
detta tillfälle förordnade statliga arsenikkommissionen
bevisats härröra från aldehyder, lättflyktiga kemiska
föreningar, som uppstå då oljefärg torkar på fuktiga
murytor, särskilt vid samtidig stark uppvärmning av
lokalen.

Tapeter förekomma i marknaden av en mängd olika
ursprung. Som regel torde kunna sägas att svenska
tapeter i allmänhet ge bästa valutan för pengarna. De
äro så gott som utan undantag tillverkade med
betydligt större omsorg än de utländska, vilka äro
resultatet av massfabrikation. (Ju fortare en
tapettryckmaskin gåf dess sämre blir trycket.) De utländska
tapeterna äro dessutom ofta tryckta på dåligt papper samt
som regel med billiga, dåligt ljusäkta färger.

Carl Hagberg.

E. Turpin †.

Turpin i sitt laboratorium. (Bild ur tidskr. >Hvar^8 Dag>.)

Den 24 januari avled i Pontoise utanför Paris den
franske kemisten Eugène Turpin, 78 år gammal.

Han är mest känd såsom uppfinnare av
sprängämnet melinit (huvudbeståndsdel pikrinsyra), men även
andra hans uppfinningar blevo på sin tid tillerkända
stort värde, såsom en metod att framställa giftfria
färger (för gummileksaker) och en ny kanontyp med
vissa geniala konstruktionsdrag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1927/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free