Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93 INDU STRITIDNINGEN NORDEN
i rörens flänsar invid panngavlarna. Även vid
reparation av dylika skador har svetsningsförfarandet med
fördel tillämpats. I samband mecl reparationsarbetets
utförande måste emellertid undersökas, huruvida icke,
såsom ofta är fallet, för styv stagning av gavlarna
förorsakat bräckorna, enär då lämplig ändring av
stagen måste vidtagas.
Vid en ånganläggning inträffade ett allvarligt
tillbud till olyckshändelse, bestående däri, att spricka
uppstod i tubplåten å en Garbepanna. Pannan hade
tillverkats i Sverige under krisåren, och hade då
tubplåten sammansvetsats av tvenne stycken. Det var i
svetsfogen, som sprickan bildades, tydligen av detn
anledningen, att svetsningsarbetet icke blivit
tillräckligt omsorgsfullt utfört. Lyckligtvis upptäcktes
sprickan i så god tid, att någon skada icke hann inträffa.
Reparationen skedde medelst elektrisk svetsning på
fullt sakkunnigt sätt.
I fyra fall hava vid tubpannor med undereldning
bucklor uppstått å bottenplåtarna. Dessa skador hade
orsakats därav, att olämpligt matarevatten, som gav
upphov till fasta avlagringar på pannbottnen, använts
under för långa driftperioder, utan avbrott för
pann-rengöring. Till skydd mot skador av cletta slag måste
pannorna ofta bottenblåsas och rengöras. Rationellast
är emellertid att anbringa vattenreningsanordning.
Hos en medlem påträffades en nyanskaffad kokare,
som utförts mecl i stort sett plana sidor, utan att
sido-plåtarna hade försetts med stag. Kokaren kunde icke
ur hållfasthetssynpunkt godkännas, varför den måste
nedmonteras och stagas, innan clen kunde få tagas i
bruk med avsedda ångtrycket. Hos en annan medlem
fann besiktningsmannen, att sedan föregående besök
nya kokare hade installerats, vilkas lock voro för svaga
för att med föreskriven säkerhet kunna motstå
rådande ångtryck. Ingenjörsbyrån1 gav i detta fall
anvisningar om, huru nya lock mecl tillräcklig hållfasthet
bäst kunde åstadkommas.
Vid en trämassefabrik företogs i början av året
noggrant avdunstningsprov å ångpanneanläggningen,
varigenom dennas bränsleekonomi utröntes. Det
konstaterades, att ånganläggningens verkningsgrad, räknat för
både pannor och ekonomiser, var otillfredsställande, i
det att clen uppgick till endast 46,8 %. Orsaken härtill
befanns ligga i en del sådana brister, som med tiden
uppstå vid varje ångpanneanläggning, såsom otätheter
i murverk, skador å isolering m. m. dylikt. Sedan
dessa brister påvisats, kunde anläggningen snart nog
försättas i fullgott skick. Ett därefter företaget, nytt
avdunstningsprov visade, att nyssnämnda verkningsgrad
ökats till 72,8 %. Genom den sålunda föranstaltade
revideringen av anläggningen ernåddes en
bränslebesparing av icke mindre än 35,7 %, vilket i detta fall
innebar en minskning i de årliga driftkostnaderna mecl
ca 19 000 kr.
För ett bryggeris ånganläggning hade genom en
utredning klarställts, att där föreliggande förhållanden
motiverade installering av en luftförvärmare, då
utsikt till avsevärd besparing med hjälp av en sådan
förefanns. Installationen kom därför till stånd, och
avdunstningsprov verkställdes vid ånganläggningen
både före och efter inmonteringen av luftförvärmaren.
Därigenom utröntes, att anläggningens verkningsgrad
höjts från 66,2 % till 82,0 %, vilken höjning
motsvarar en bränslebesparing av 19,3 %.
Vid en fabrik hava företagits praktiska försök för
1 Föreningens. Hed. av I. N.
att utröna fördelar och nackdelar vid olika driftsätt i
och för tillgodoseende av kraftbehovet. Fabrikens
kraftcentral är så utrustad, att dess kraftbehov kan fyllas
medelst elektrisk energi, som alstras av en ångmotor,
vars avloppsånga utnyttjas för fabrikationsändamål.
All avloppsånga kan härvid på ekonomiskt sätt
komma till användning. Dessutom kan kraftbehovet fyllas
medelst energi, som abonneras från ett. vattenkraftverk,
varvid fabrikens behov av värmeånga måste fyllas
medelst särskilt genererad direktånga. Det antagandet
låg då nära till hands, att förstnämnda driftsättet
skulle lämna största ekonomiska utbytet. En del
omständigheter förelågo emellertid, som tydde på, att även
drift medelst abonnerad energi kunde anordnas på
mycket ekonomiskt sätt. Flera av de tyngre
arbetsmaskinernas drifttid kunde nämligen förläggas till
natten, då energipriset var särdeles lågt, och detta utan
någon större ökning i personalkostnaden. De praktiska
försöken verkställdes genom ingenjörsbyrån på det
sättet, att vartdera driftsättet utprovades under en
veckas tid. Härunder uppmättes bränsleåtgången, den i
pannorna inmatade vattenmängden samt all inom olika
fabriksavdelningar förbrukad värmeånga och elektrisk
energi. Mätningsresultaten från båda veckorna
bearbetades omsorgsfullt och omräknades med hänsyn till
under olika dagar förekommande produktionsmängder.
Vid beräkningarna togs hänsyn till kostnader för
skötsel och underhåll av kraftcentralens utrustning,
a.mor-teringskostnader vid olika användningssätt samt
sådana kostnader för personal m. m. inom fabriken, som
ställde sig olika vid de båda clriftsätten. Resultatet
blev, att en icke oväsentlig besparing i de totala
driftkostnaderna kunde ernås, genom att fabriken övergick
till driftsättet med abonnerad energi. Detta exempel
visar, att förhållandena i varje särskilt fall måste
noggrant undersökas, innan en fråga av detta slag kan
tillförlitligt avgöras.
Med anledning av de uppgifter, som allt emellanåt
förekomma i facklitteraturen rörande fördelarna av att
använda kolpulvereldning vid ångpannor, hava på
uppdrag av några medlemmar ingående undersökningar
och utredningar företagits för utrönande av de
ekonomiska förutsättningarna för införande av sådan
ëld-ning vid deras redan befintliga ångpanneanläggningar.
Resultaten av dessa utredningar hava givit vid handen,
att, då hänsyn tages till de avsevärda
nyanskaffningskostnader, som omändring av förefintliga eldstäder, så
att de passa för kolpulvereldning, betinga, och hänsyn
även tages till de kostnader av olika slag, som kolens
krossning, kolpulvrets inmatning mfl arbetsprocesser
medföra, möjlighet att minska driftkostnaderna medelst
ifrågavarande eldningssätt knappast föreligger. Endast
vid ångcentraler av stora dimensioner, som från
början utbyggas för kolpulvereldning, och där även i
övrigt gynnsamma förutsättningar föreligga, torde
fullgiltiga motiv för införande av sådan eldning vara för
handen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
