Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dtgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Holländaregatan 20,
Stockholm. Publikationsorgan för
Svenska Dppftnnareföreningen.
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 17 _STOCKHOLM DEN 27 APRIL 1927
Innehåll. Ind. Norden: Metallernas enkelkristaller. Av H. "W. — Amoniak ur torv enl. Hellsings & Christensons metod. Av K. Nn
— Elve-högtalaren (uppf. adj. Sv. Danielsson). Av Nft. — Metallografiska institutets vetenskapliga arbeten 1926. — Våra längd- och
ändmått samt deras kontrollering. Av ing. W. Engström. (Slutet.) — Sverigss råvaruindustrier under l:sta kv. 1927. — Patentverkets
ordin, befattningar. — John Ericsson-medaljen 1928. — Litteratur. — Notiser. — Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd:
Patentbeskrivningar. — Kungörelser ang. patent. — Eftertryck utan angivande av källan förbjudes. — Red. påtager sig ej någon
obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade f örf:s uttalanden.
Metallernas enkelkristaller.
På senare tiden har man lyckats på olika sätt
framställa olika metaller i en egendomlig form, i vilken
hela metallstycket utgör en enda
kristall i stället för en gyttring av en massa
småkristal-ler. Dessa enkelkristaller ha en hel del märkliga
egenskaper, om vilka den tyske ingenjören Walter Jae-kèl
berättar i »Umschau». Vi tillåta oss referera en del av
denna uppsats.
I ett av firman Siemens & Halskes laboratorier
lyckades man nyligen utarbeta ett förfaringssätt att
framställa enkelkristaller av nästan vilken storlek som helst.
Man smälte metallen i fråga i en nedtill kägelformigt
torsion (vridning) av försöksstaven verkar i särskilt
hög grad styvande. Under det att beträffande en
ovriden stav en ringa vikt är tillräcklig för att åstadkomma
en bestämd böjning, måste vikten för en torderad stav
vara väl tjugo gånger större. Vid sönderslitningsförsök
visa enkelkristaller ett egendomligt förhållande. Till en
början tänjer stången ut sig till sin dubbla längd eller
mera. Under det att en stång av mikrokristallinisk
metall smalnar mer och mer vid brottstället och slutligen
går sönder, när diametern underskrider ett bestämt
mått, blir enkristallstången efter hela sin längd
ellips-formig och brister slutligen i en skarp egg (fig. 1).
Fig. 1. Avslitningsförsök med
vanliga mikrokristalliniska metallstänger enkelkristaller.
De vanliga metallerna tillspetsa sig vid brottstället, enkelkristallerna avplattas och brista i en
utlöpande degel och sörjde genom värmeskydd för att
värmen bortfördes endast genom spetsen av käglan.
Därmed vann man att degelns innehåll stelnade till en
enkelkristall. Dr K. W. llausser, vilken utförde dessa
försök tillsamman med P. Scholz och andra, berättar
om en rad av karakteristiska egenskaper hos
enkelkristallerna, som man funnit under de senare åren,
ävensom om några nya företeelser, som hava metallografiskt
och kemiskt intresse.
Metallenkelkristaller hava först och främst märkliga
egenskaper i avseende på hållfastheten. De hårdna
nämligen genom mekanisk bearbetning i mycket högre grad
än de vanliga mikrokristalliniska metallerna, dvs
metaller som bestå av talrika småkristaller. Så till
exempel låter en tumstjock kopparstav, som framställts
såsom enkelkristall, lätt böja sig. Men efter denna enda
böjning har staven styvnat så, att det är omöjligt att
med största kraftansträngning böja den tillbaka. En
Enkelkristaller antaga också märkvärdiga former,
då de underkastas pressning. Pressar man en kula av
vanlig mikrokristallinmetall, erhåller man en
cirkelrund platta, tager man däremot en kula som består av
en enkelkristall, så har den erhållna plattan en
oregelbunden omkrets och visar en egendomlig, färggrann
marmorering (fig. 2). Ett egendomligt förhållande visa
enkelkristaller, om de underkastas Brinells
hårdhets-prov. Under det att man härvid å mikrokristalliniska
metallytor erhåller intryck med cirkelrund
begränsning, uppträda å enkelkristaller orunda former allt
efter kristallaxelns riktning, exempelvis på en kubyta
en kvadrat, så att Brinells metod alltså icke kan
användas för att bestämma hårdheten.
Särskilt intressanta iakttagelser gör man på kulor,
som framställts av enkelkristaller, och vilkas yta etsats
med syror eller andra reagens. Sådana kulor
framställde dr Hausser av koppar, silver, bly, men även av le-
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
