Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
149 INDU STRITIDNINGEN NORDEN
har nyligen patenterats av en svensk-amerikan N. L.
Olson.
Fig. 1 och 2 visa schematiskt hur en 1-tonsvagn
enligt Olsons konstruktionsidé ändras till en vagn med
ett axelavstånd av 3,6 m och en lastlängd av 3,35 m.
Underredesförlängningen är bildad av rännformade
sidoramstycken 14, vilkas bakre ändar äro förbundna
med ett tvärstycke 15, medan deras främre äro böjda
inåt, så att de gripa om ramstyckena 1. Med dessa
förbindas de medelst byglar och spännplattor 17. Ra-
men 14 är såsom synes bredare än ramen 1 och
upptager ändarna av tvärstycket 4. I dessa ändar är
insatt ett stöd av U-järn, vars inre ände bildar en hylsa
för bulten 20, som förbinder stödet med tvärstycket
4. Stödets yttre ände tillslutes av en platta med
inböjda kanter, som äro förbundna med övre skänkeln
i U-ramen 14 medelst nitar. Således gives
förbindelsen mellan de båda ramarna erforderlig styrka och
styvhet. — Vagnens motor är antydd med
beteckningen 3 och kuggväxeln med 2. (Forts.)
Klinkern som beläggning för den moderna gångbanan.
Före 1850 voro gatorna i våra svenska städer i
allmänhet icke försedda med några gånbanor, utan voro
anlagda så, att rännstenarna följde husväggarna å
ömse sidor. Det mellan rännstenarna befintliga
utrymmet fingo trafikanterna, gående och åkande, sämjas om
bäst de kunde. Så småningom blev det bättre, och för
att bereda gångtrafikanterna, åtminstone dem, som
tillhörde överheten, någon lättnad, lades de s. k.
borgmästarestenarna i
gatans mitt. Även dessa
flata kullerstenar äro
numera ett minne blott
i de flesta städer. Man
har övergått till att
noga skilja mellan
gångbanor och
körbanor.
På 80-talet slog den
tuktade stenen igenom
som
beläggningsmaterial för trottoarer, och
därmed var ett mycket
stort steg taget till
bättre förhållanden på
våra gator.
Utvecklingen har sedan sakta
men säkert, gått i den
riktningen, att den
tuktade stenen, här och
där utbytt mot asfalt
eller betong, kommit
till användning för
fullständig beläggning
av körbanorna, medan
däremot gångbanorna
än belagts med tuktad
sten eller plattor av
cement e. d. än med
plank eller grus.
Gångbanorna förete
sålunda en blandning av
åtskilliga slags
material, ett
sakförhållande, som bottnar i
bristande förståelse från
myndigheternas sida
för modern gatukultur,
modern hygien och
sinne för vad som
verkligen kräves ifråga om
Den klinkerbelagda gården framför Höganäs-Billesholms aktiebolags
huvudkontor i Höganäs. F. ö. en bild till vårt lands industrihistoria.
det moderna samhällets yttre struktur. En viktig,
bidragande orsak är emellertid även brist på
erforderliga penningmedel för en rationell lösning av
gångbanornas beläggningsproblem.
År 1925 utgjorde clen totala arealen belagda
körbanor i 74 svenska städer 16 474 783 kvm, medan
samma år den totala beläggningen i gångbanor i 68
städer endast uppgick till 6 298 403 kvm. Detta skeva
förhållande har sin
orsak bland annat däri,
att särskilt under de
senaste åren
körbanorna tack vare
tillgången på
automobilskattemedel bättre
tillgodosetts än förut.
Uppenbarligen tala.
betydande ekonomiska,
hygieniska ooh
estetiska skäl för bättre
gångbanebeläggning
än den, som i regel
hittills använts.
Sålunda är att beakta
underhållskostnaderna
för gångbanor av
sämre kvalitet,
kostnaderna för renhållning,
som alltid äro betydligt
större för en grusad
gångbana än för en
belagd, vidare
trevnaden för dem, som
trafikera trottoarerna,
skillnaden i kostnad
för skoslitning vid
trafik på en grusad
trottoar eller en
sten-belagd, etc.
Ett material för
beläggning av
trottoarer, som under de
två—tre senaste
decennierna alltmera
visat sig synnerligt
lämpligt, ’är clen av
Höganäs - Billesholms
ab. tillverkade
klinkern. Klinkerplat-torna tillverkas vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
