Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
INDU STRITIDNINGEN NORDEN
motsvarande gängor försedd muff
15.
För framställning av
ifrågavarande rör användes ett formhölje
17, vid vars vardera ände är fäst
en hållare B, vilken liksom höljet
består av segmentformade stycken
B’. Segmenten äro försedda med
flänsar, som anligga mot
varandra vid de tvärgående kanterna
/, varjämte segmenten
sammanhållas genom längsgående
vinkeljärn 30, vilka äro förbundna med
varandra genom bultar och
muttrar (fig. 2). Höljet 17 kan dock
utgöras av ett enda stycke, så
anordnat, att det kan utvidgas för
att möjliggöra dess borttagande ur
maskinen, liksom hällarna B
kunna var för sig göras i ett stycke
anordnat så, att det kan upptaga
änden av höljet. Detta tjänar att
giva den formade konstruktionen
sin utvändiga skapnad. Skall densamma vara
ornamenterad på yttersidan, bör höljet förses inot
motsvarande mönster.
Vid den av höljet, vinkeljärnen och hallarna
bildade formens M vardera äncle sitter ett formstycke S
för utformning av konstruktionens ändpartier, vilka
formstycken kunna vara i ett med den motsvarande,
dem omgivande ringen A, innanför vilken de bilda en
ringformad muff. De anligga mot yttersidan 21 av
kärnan C med sin kant 40 (fig. 2 och 3), vilken efter
kärnans borttagande ur maskinen tjänar såsom
styrning för en anordning för jämnande och putsning av
den formade konstruktionens insida. Denna kant
tjänar även att bestämma produktens tjocklek. Varje
formstycke är försett med kopplingsklackar 19,
avsedda att vila i fördjupningar i motsvarande ring A,
och hällarna äro likaledes försedda med dylika
klackar 36, avsedda att ingripa i fördjupningar i
formstyckena. I stället för de sist nämnda klackarna kan
man använda å hällarna anordnade radiala klackar,
som kunna gripa över stöden 11 och därigenom
fastlåsa vardera ringen A vid tillhörande hållare B.
Såsom kärna kan man använda en plåthylsa, som
vid behov kan hopdragas centripetalt för att
underlätta dess insättande och uttagande. Såsom visas i fig. 1,
utgöres kärnan C av ett i segment uppdelat hölje 21
med äggformad tvärsektionsform. Detta hölje består
av fyra med varandra vid långkanterna förbundna
delar, nämligen två icke perforerade delar 23, liggande
mitt emot varandra, samt två likaledes mitt för
varandra belägna, helt eller delvis perforerade delar 22,
mellan de båda först nämnda. För stagning av dessa
delar kan man använda stödplåtar 24, som äro
försedda med flänsar 42 i sina ändar, av vilka de yttre
äro fästa vid höljet. Kärnan är vid ändarna försedd
med krökta styrningar 27 för en fjädrande
låsnings-ring E, vars diameter kan förändras. Denna ring är
uppskuren vid 33 och kan efter insättning och
inställning hålla kärnstyckena tryckta mot formstyckenas S
sidor 40. I stället för dessa ringar kunna andra
anordningar användas, men ringarna torde dock vara att
föredraga. Kärnan kan, om så önskas, efter längden
göras i flera delar för att möjliggöra dess förlängning
vid behov.
För tillverkning av en rörformig kropp av oval eller
Fig. 2. Längdbild av Watsons maskin (övre delen längdsnitt).
äggformad tvärsektion bör man reglera betongens
inmatning, så att denna försiggår blott å vissa delar av
kärnan. Med 18 betecknas två sådana regleringsplåtar,
som tillsammans med mellanliggande delar av kärnan
bilda en kammare, inom vilken apparatens
vridnings-centrum är beläget. Dessa plåtar avstänga motsatta
partier av kärnans inre från den inmatade
betongmassan, i det att de perforerade delar av kärnan, genom
vilka massan intränger i den av kärnan och höljet
bildade formen, ligga mitt emot varandra i denna
kammare. Med 26—26c betecknas plåtar, som tjäna att
stänga kärnans ändar och att hindra betongmassa att
intränga mellan plåtarna 18 samt kärndelarna 23 och
därigenom ändra jämvikten vid rotationen. De delar
av gjutrummet, som utåt begränsas av formten och inåt
av kärnans icke perforerade delar, böra hållas
förhållandevis stora. De fyllas med massa, som till viss
utsträckning från kärnans från varandra relativt
avlägsna perforerade partier förflyttar sig i gjutrummet i
periferiell led. Av vikt är, att rummet mellan
plåtarna 18 begränsas av till gjutrummet ledande öppningar
eller perforeringar i diametralt motsatta partier av
kärnan.
Det roterande systemets delar böra ■— i apparater för
tillverkning av i sektion ovala eller äggformade
byggnadsdelar •— vara anordnade så, att jämvikt
förefinnes hos systemet under rotationen; i många fall
sammanfaller icke jämnviktscentrum hos den gjutna
konstruktionen mjecl dess diametrala centrum. För
åstadkommande av nödig jämnvikt, där sådan felas, kan å
det rörliga systemet anordnas en eller flera rörliga
belastningar. I fig. 1 visas ett par sådana 31, fästa å
det roterande systemet medelst bultar. Den i samma
figur visade konstruktionen har en platt bas W, men
formen kan också vara en annan.
Fig. 3. Detalj av Watsons formmaskin för betongrör.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
