Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175 INDU STRITIDNINGEN NORDEN
en händelse av stor allmän räckvidd. Vad än resultatet
av konferensens arbete må bli är det icke möjligt
annat än att den kommer att verka utjämnande och
avspännande i avseende på de många konfliktämnena på
det världsekonomiska området, ej minst inom
handelspolitiken.
Den allmänna produktionsindex för den amerikanska
industrin, som publiceras av Federal Reserve Board,
visade under höstmånaderna nedgång, beroende på
minskning framför allt i. järn- och stålindustrins
produktion men även beträffande en rad andra industrier
för tillverkning av såväl produktions- som
konsumtionsföremål. Mest anmärkningsvärd var
tillbakagången i fråga om automobiltillverkningen och
byggnadsverksamheten. Den sålunda redovisade nedgången har
emellertid visat sig vara av övergående natur, och för
närvarande arbetar den amerikanska industrin överlag
åter med största livlighet. Järnindustrin beräknas
sålunda åter vara sysselsatt med över 90 % av sin
kapacitet mot endast 75 % i december,
byggnadsverksamheten visar ny stark expansion, i samband varmed
byggnadsmaterialindustrierna fått ökad sysselsättning.
Detsamma gäller ock textil- och livsmedelsindustrierna.
Automobilindustrin befinner sig ävenledes åter i
tillväxt, ehuru den ej uppnått lika höga
produktiönssiff-ror som motsvarande månader föregående år.
Den 1 april inträdde en omfattande
arbetsnedläggel-se vid kolgruvorna, vilken dock ännu föga lär ha
påverkat det allmänna konjunkturläget. Av omedelbart
kännbarare innebörd äro de stora översvämningar som
inträffat i Mississippidalen och som redan vållat
ofantliga skador. Största inverkan kommer denna katastrof
antagligen att få på bomullsmarknaden. Någon
avgörande betydelse för det ekonomiska läget i det hela
torde den däremot knappast få. Ett resultat därav blir
antagligen, att kraftiga anstalter vidtagas för att för
framtiden förstärka skyddsdammarna kring den stora
floden, vilken under en betydande del av sitt lopp
ligger på en högre nivå än omgivande landsbygd.
Uppenbart är, att inom Englands industri med kraft
arbetats på återvinnande av genom föregående års
katastrofer förlorad terräng. Från flertalet industrigrenar
rapporteras en stadigt stigande produktion. Järn- och
stålindustrin, skeppsbyggerierna och
maskintillverkningen ha företett kraftigt uppsving, kolproduktionen har
fullt återhämtat sig och även textilindustrierna ha
tilltagit i livlighet. Emellertid anföras i avseende på
kolbrytningen klagomål över svårigheter att placera
produkten, och inom såväl järn- som textilindustrierna
säges fr. o. m. mars en tydlig nedgång ha skett i
inflytande order. På dessa områden intages f. n. en viss
avvaktande position. I gynnsam riktning tala de i det
hela stigande fondbörsnoteringarna och höjda siffror
jämväl för järnvägstrafiken. Arbetslösheten visar den
vanliga nedgången under vårmånaderna, nämligen från
12,1 % i januari till 9,9 % i mars, men är fortfarande
mycket ansenlig, då den ännu alltjämt håller sig över
miljonen. — Den nedsättning i diskontot från 5 till
41/» % som skedde den 21 april lär ha framkallat en
märkbar livlighet på emissionsmarknaden, detta vad
angår såväl inhemska som utländska lån. Man börjar
redan se fram mot den tid, då England skall ha
återtagit sin ställning som världens obestridda
penning-centrum.
För Tysklands vidkommande är konjunkturen
avgjort i uppgående. Som särskilt talande bevis härför
anföres arbetslöshetssiffrornas starka minskning. För
första gången sedan 1925 har antalet understödda
arbetslösa understigit miljonen, medan det ännu i mitten
av februari uppgick till över 1 760 000. I någon mån
torde minskningen dock vara skenbar, i det att en del
arbetslösa nu ej längre understödjas av riket utan av
kommunerna och därför ej ingå i de redovisade
summorna. Förhållandena inom olika industrigrenar förete
emellertid som regel förbättring. Kolbrytningen ger
visserligen ej lika lysande resultat som under den
engelska strejkens dagar, men produktionen har blott
föga minskats och stödes av en ökad inhemsk
konsumtion. Järnindustrin erfor kanske i högre grad än
kolbrytningen ett bakslag i och med att produktionen i
England åter kom i gång, men har även den repat sig
och har sin avsättning tryggad för flera månader
framåt, mest för inhemska behov. En livligare verksamhet
har också visat sig vid skeppsvarven, inom
maskinindustrin — där de dåligt sysselsatta verkstädernas
antal nedgått från tidigare 50 till 40 % — och alldeles
särskilt inom elektroindustrin, medan jämväl den stora
kemiska industrin och textilindustrierna rapportera
stegrad sysselsättning, ej minst för export.
Utrikeshandeln företer en ganska stark och i stort sett
växande passivitet, men väsentligen härrör detta från ökad
råvaruinförsel och torde vara av övergående natur.
Börsen har kännetecknats av stor livaktighet under mars
och april, men ett häftigt bakslag inträffade i början
av maj.
Uppfattningen om konjunkturtendensen i Tyskland
är bland insiktsfulla bedömare den ovan antydda, att
en fortskridande förbättring gör sig gällande. Då
härvid emellertid tages i betraktande ovissheten om
möjligheterna att fullgöra de fortfarande sig ökande
skadeståndsförpliktelserna, är det endast alltför naturligt,
att en underton av pessimism som regel möter i de mera
vederhäftiga uttalanden, som göras angående
Tysklands verkliga läge och framtidsutsikter.
Det ekonomiska läget i Sverige under 1927 års första
månader kan vid en jämförelse med hösten 1926 i det
stora hela betecknas som oförändrat. I vissa
hänseenden har en sakta fortskridande konjunkturförbättring
kunnat konstateras, men exempel på tillbakagång
saknas ej heller, varför någon påtaglig rörelse vare sig i
uppåt- eller nedåtgående riktning knappast kan anses
ha ägt rum.
Penningmarknaden har på grund av relativt riklig
tillgång på sparkapital ävensom en synnerligen
förmånlig utveckling av vår utländska betalningsbalans
ytterligare lättats, vilket den 21 april medförde en
sänkning av riksbankens diskonto från 41/2 till 4 proc.
Privatbankernas räntesatser ha dock, med undantag för
växeldiskontot, ännu ej sänkts.
Nämnda förbättring i vår utländska betalningsbalans
är delvis en följd av exportens fördelaktiga utveckling.
Under det att införseln i jämförelse med januari—mars
1926 hållit sig så gott som oförändrad, kan nämligen
utförseln uppvisa en avsevärd utökning. Även
frakt-läget är i genomsnitt något högre än under våren 1926.
Vad de stora exportindustrierna beträffar må
framhållas, att pappersmasseindustrins läge, som länge varit
mycket förmånligt, under innevarande år försämrats.
Ett prisfall om ca 10—15 proc. har inträtt för alla
slag av massa och avsättningen har med undantag för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
