Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
INDU STRITIDN INGEN NORDEN
med två à tre meters bas (helst stereoskopisk), försedd
med en skiva för avläsning av höjd och höjdvinkel.
Höjden, som förutsattes konstant under kortare moment,
kommenderas till centralinstrumentet, varje gång den
ändras, under det att höjdvinkeln, som ändras
kontinuerligt, överföres automatiskt på elektrisk väg
(Wheatstone^ brygga).
Farten bestämmes medelst fartmätare (fig. 9).
Under 10 sekunder, som bestämmas genom
sekundangivaren till vänster på figuren, följes målets skenbara
vandring från mätgallrets centrum ut till någon av
ringarna, som beteckna 15, 30, 40 och 50 m/sek.
Flygplanets fart ändras relativt obetydligt och sällan,
varför farten liksom höjden ej behöver överföras
kontinuerligt utan kommenderas till centralinstrumentet,
varje gång den ändras.
Kursvinkeln mätes medelst kursvinkelmätare
(fig. 10) och överföres liksom höjdvinkeln
kontinuerligt på elektrisk väg till centralinstrumentet.
Skjutelementen bestämmas medelst
centralinstrumentet (fig. 11). I samma ögonblick som
mätele-menten äro inställda, äro även skjutelementen
uträknade av denna mekaniska räknemaskin. På kurvrullar
och skalor avläsas här t. ex. vid direkt riktning
sid-vinkeltillskott, höjdvinkeltillskott och tempering. Dessa
element intelefoneras, allt eftersom de ändras, undan
för undan till inställare vid pjäserna (en man för varje
element). På så sätt äro pjäsernas instrument
inställda, projektilerna temperade och pjäserna inriktade ett
fåtal sekunder (3 à 5 sek.) efter mätningarnas
utförande. Detta helt svenskbyggda instrument har under
fleråriga försök visat sig fungera väl och är fullt
jämbördigt med, ja, i vissa avseenden överlägset
motsvarande utländska. (Forts.)
Medelklassens arbetslöshetsproblem.
Ett medelklassens proletariat börjar framträda.
Uti diskussionen om medelklassens
arbetslöshetsproblem har lektor Wilhelm Cederschiöld gjort ett
märkligt inlägg, publicerat i Göteb. Handelstidning. Förf.
lämnar dels en allmän analys av nutida svenska
samhällsklassers ställning i förhållande till varandra, dels
en översikt på de större yrkesgruppernas inom
medelklassen arbetslöshetsproblem. Denna senare del tillåta
vis oss här återgiva med tilläggande av en liten
reflexion.
*
»Både bland arbetarna och inom medelklassen råder
som bekant nu stark arbetslöshet. Kroppsarbetarnas
arbetslöshet har ju länge varit föremål för statsmakternas
uppmärksamhet. Man arbetar intensivt med att utreda
dess orsaker, man letar efter botemedel. Det är
naturligtvis alldeles riktigt, ty denna arbetslöshet är en
kräftskada på samhället. Man delar ut miljoner i
arbetslöshetsunderstöd och man sätter i gång
nödhjälpsarbeten.
Inom medelklassen råder en arbetslöshet, som tycks
vara betydligt mera elakartad. Statistiska siffror finnas
endast från vissa områden, ty denna arbetslöshet har
icke intresserat statsmakterna. De ha icke låtit utreda
den, utan vad som uträttats, har tillkommit på enskilt
initiativ.1 Tack vare tidningarnas tätt duggande notiser
och tack vare material, som samlats åt mig av en skara
medarbetare, tror jag mig dock kunna ge en
verklighetstrogen bild av hur saken ställer sig för de unga studenter
och realskoleabiturienter, som just nu vandra från den
ene arbetsgivaren till clen andre för att söka sig ett
levebröd. Det är nämligen främst ungdomen, som träffas av
denna arbetslöshet, och det har med rätta framhållits,
att detta gör saken betydligt allvarligare. Vad skall det
bli av alla dessa unga män ocli kvinnor? De äro villiga
att arbeta och de kunna göra skäl för sig. De äro
beredda att ta nästan vad som helst, men överallt finna de
endast stängda dörrar. Till sist tappa cle väl modet och
bli dagdrivare, eftersom ingen vill ta emot dem.
1 Hr Cederschiölds uppsats publicerades i våras före den stora
arbetslöshetsräkningen. Red. av I. N.
Den minsta arbetslösheten uppvisa naturligtvis cle
yrken, som under en längre tid kraftigt spärrat
tillströmningen. Främst kommer då tandläkaryrket. Där
råder nu ingen arbetslöshet, men spärren upprätthålles
så strängt, att man måste ha sällsynt glänsande
studentbetyg (a i alla skolämnen) eller utländsk
tandläkareexamen eller medicine kandidatexamen för att bli
antagen som elev. Yrkesutbildningen kostar här
omkring tio tusen kronor, och det är ganska dyrt att
etablera sig som praktiserande tandläkare. Det är dessutom
ett ganska litet yrke. Även om avspärrningen
mildrades, skulle tandläkaryrket endast kunna upptaga en
obetydlig bråkdel av cle arbetslösa studenterna.
Apotekarna ha under flera år inställt sin elevkurs. Nu
har den åter öppnats, men endast 30 elever mottagas
varje år. Konkurrensen är följaktligen svår och
befordran går långsamt. På liknande sätt förhåller det sig"
inom lantmätaryrket. Där tar man endast emot tolv
elever om året. Inom försäkringsväsendet mottagas ett
fåtal realstudenter med avgångsbetyg från
handelsinstitut. Ett så stort företag som försäkringsbolaget
»Svea» tar t. ex. endast in tre sökande varje år. Vår
länsjägmästare meddelar, att några studenter med goda
betyg kunna antagas som elever inom hans jake. Men
för ett tiotal år sedan var tillströmningen så stark,
att det nu finnes ett stort överskott på kvalificerad
arbetskraft inom yrket. Därför ha de, som nu få
elev-plats, inte på långa tider någon utsikt att vinna
befordran. Enskilda skogsägare anställa numera icke
kvalificerad arbetskraft. — Vid regementena mottagas
fortfarande ett litet antal officersvolontärer, men
framtidsutsikterna äro naturligtvis ganska ovissa, eftersom
det ju icke är otroligt, att avrostningen kommer att
fortskrida ännu längre. Banktjänstemannabanan är
överfull. Detsamma gäller fångvården, där talrika
indragningar göras, men anledningen är ju ändå
glädjande. Det beror nämligen på att bovarnas yrke börjar
avfolkas. Till statens övriga verk lönar det inte mödan
att vända sig. Tullen är obevekligt stängel för
platssökande studenter. Detsamma gäller telegraf och
telefon. Vid statens järnvägar få de som bekant inte ens
bli stationskarlar, och vid posten har ju Anders Orne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:39 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/indunord/1927/0216.html
