Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Holländaregatan 20,
Stockholm. Publikationsorgan för
Svenska Uppfinnareföreningen.
Bilaga: Svensk Tidskrift ßr
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 30__STOCKHOLM DEN 27 JULI 1927
Innehåll. Ind. Norden: En hederssak för landets industri och ingenjörer. Av Tekniska museets föreståndare. T. Althin. — Teknisk
översikt. — Standardiseringsarbetets utveckling och läge. — En panegyrik över automobiler — Fusion inom den engelska
kolgruveindustrin. — Siemens-Schuckert aktiebolag. — Nya industriella företag. — Prisuppgifter på järn. — Notiser.— Sv. tidskr. f. ind.
rättsskydd: Patentbeskrivningar. — Kungörelser ang. patent. — Eftertryck utan angivande av källan förbjudes — Bed. påtager sig
ej någon obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s uttalanden.
En hederssak för landets industri och ingenjörer.
Fig. 1. Fartygspropeller tillverkad vid Motala verkstad 1843 efter
ritning av C. F. Wahlgren, godkänd av O. E. Carlsund. För
ångmaskin om 10 hkr. Gåva av Ab. Liudholmen-Motala, avd. Motala
Verkstad.
Det torde knappast finnas något industriföretag eller
tekniskt verk i vårt land, som icke har en eller flera
saker, verktyg, maskiner, modeller, märkliga
produkter eller ritningar och bilder värda att bevaras åt
framtiden som en erinran om äldre tiders eller vår egen
tids arbete och strävanden till teknikens och industrins
framgångsrika utveckling. Vad som hittills i detta
avseende räddats från förstörelse och samlats till
Tekniska museet i Stockholm kan ännu så länge endast
betraktas som en stomme, på vilken skall byggas vidare
åt alla håll så att det blir möjligt att skildra den
svenska industrins och teknikens historia på ett
sådant sätt söm fullt står i samklang med industrins
och ingenjörskonstens betydelse för vårt land nu och
under forna dagar. Även om redan de flesta tekniska
områden, som falla inom museets samlarverksamhet,
äro representerade i samlingarna fordras på så gott
som alla punkter omfattande kompletteringar, och det
kan ej ofta nog framhållas, hur nödvändigt det är,
att det som ännu ute på industriplatserna finnes
bevarat samlas till museet, där insattes i sitt allmänna
sammanhang och så kommer att bilda länkar i den
utveeklingshistoriska kedjan.
Mången gång skulle man kunna tänka sig att unika
föremål, som vederbörande ej gärna göra sig av med,
Fig. 2. Generator, Gramme’s maskin, tillverkad 1876 av L. Sauter
Lemonier et C:ie i Paris. En utländsk sak av stort intresse. Gåva
av Svenska Oljeslageri abt, Henriksdal. Använd för alstrande av
ström till takbclysning vid »Vegas» infart till Stockholm den 24
april 1880.
utfördes som kopior och på så sätt kom museet till
godo, men man måste komma ihåg att original föremål
äro och förbli originalföremål och att de ha framför
kopior och modeller ett bestämt företräde, vars
historiska och vetenskapliga värde icke kan och får
underskattas. Det är de svenska museernas och den
svenska museivetenskapens styrka, att man strängt håller
sig till originalsakerna och studerar dem. Det finnes
ännu ett vägande skäl för att det tekniskt-historiska
materialet så långt det är praktiskt genomförbart bör
samlas på en plats, och det är, att på så sätt kommer
ett betydligt större antal personer att få taga del av
detta material och studera det i dess rätta
sammanhang än vad annars skulle vara fallet, och dessutom
är för den teknisk-historiska forskningen en
centralisering av materialet givetvis ett synnerligen angeläget
önskemål. I allmänhet har också museets
framställningar om förvärv av föremål och annat mötts av
tillmötesgående, och den största svårigheten för
museet är snarare att spana upp, var i vårt land för
museet lämpligt material är för handen. Ej sällan
har man vid industriföretagen sagt mig, att man tänkt
skriva och underrätta museet om befintligheten av
gamla föremål, men då detta är en sak som ligger litet på
sidan om det vanliga, har man inte kommit sig för. och
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
