Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
237 INDU STRITIDN INGEN NORDEN
tion av innehåll att konferensen — med erkännande av
fördelarna av standardiseringen i vidsträckt mening
både för producenter och konsumenter och med
framhållande av att dessa fördelar skulle ökas, om för hela
imperiet gemensamma standards kunde antagas —
rekommenderade till välvilligt övervägande av de olika
regeringarna inom imperiet att stödja standardiseringens
vidare utveckling, att anordna utbyte av informationer
mellan imperiets olika delar och att, om allmänna
standards visade sig medföra gemensamma fördelar, träda
i samarbete med andra delar av imperiet för
åstadkommande av sådana standards.
Beträffande utvecklingen av det internationella
samarbetet på standardiseringsområdet har i det föregående
lämnats en närmare redogörelse.1 Här må endast
ytterligare anmärkas, att clen industriella standardiseringen
är föremål för uppmärksamhet även av de
internationella. sammanslutningar, vilkas arbetsuppgifter omfatta
den s. k. arbetsvetenskapen i dess helhet. Häri ingår
standardiseringen strängt taget såsom en del. Såväl
Internationella arbetsbyrån i Genève som en på enskilt
initiativ tillkommen internationell organisation för
arbetsvetenskap (»Comité international d’organisation
scien-tifique») kunna sålunda anses verka även för
standardiseringens befrämjande, nämligen i det större
sammanhang, som bearbetandet av de arbetsvetenskapliga
spörsmålen i allmänhet utgör. Dessa båda
organisationer hava nyligen tillsammans med en amerikansk
stiftelse »XXth Century Fund» enats om bildande
gemensamt av ett »Institut international d’organisation
scien-tifique» med säte i Genève.
Vad beträffar standardiseringsarbetet i Sverige har
redan inledningsvis framhållits, att intresset härför
inom industriella kretsar synes på ett glädjande sätt vara
i tilltagande. Då uppmärksamheten nu mera allmänt
riktas på detta medel till höjande av clen industriella
effektiviteten och till förbilligande av de industriella
produkterna, synes emellertid icke vara ur vägen
framhålla, att några omedelbara revolutionerande
verkningar i clen angivna riktningen icke kunna vara att
förvänta. Tvärtom bör man göra klart för sig, att
standardiseringsarbetet varken kan eller får forceras.
Utarbetandet och fastställandet av standard är ett tidsödande
metodiskt arbete, vilket måste bedrivas under
hänsynstagande till en mångfald, ofta stridiga intressen. Och
även sedan en standard fastställts, förflyter som regel
en avsevärd tid, innan produktionen och — kanske i
än högre grad — konsumtionen hunnit inställa sig efter
den ifrågakomma, standarden. Det bör sålunda hållas i
minnet, att standardiseringen är ett arbete på lång sikt
och att de förmånliga verkningarna därav kunna
komma till sin rätt blott genom en bred anslutning till
standardiseringstanken såväl bland producenter som
mellanhänder och konsumenter.
I det följande lämnas en kortare redogörelse för
utvecklingen under år 1926 i vårt land av
standardiseringen inom skilda, grenar av industriell produktion och
teknisk verksamhet.
Maskinindustrin.
Standardiseringsarbetet på det maskinindustriella
området har under 1926 fortgått efter förut följda
linjer.
Arbetet bedrives av Sveriges Maskinindustri förenings
Standardkommission (SMS) och dess
standardiserings-byrå. Under året har marindirektör H. Åkermark avgått
1 Redogörelsens sid. 7—12.
ur kommissionen och ersatts av verkstadsingenjören E.
Elmquist. Samtliga ledamöter, som voro i tur att avgå
vid 1926 års utgång, hava omvalts för tvåårsperioden
1927—1928 med undantag av byråingenjör A.
Törnblom, som undanbett sig återval.
Under 1923 utarbetades av SMS ett sextiotal
standard på det maskinindustriella området, under 1924
ytterligare 11, under 1925 ytterligare 69 och under 1926
ytterligare 14. Av de sistnämnda hava under förlidet
år — såsom nämnts i det föregående — 12 fastställts
av SIS såsom svenska standard.
SMS har under året hållit sex ordinarie
sammanträden fördelade på tolv hela arbetsdagar. Ett av
dessa sammanträden hölls i Köping, på inbjudan av
Köpings Mek. verkstads ab. Förutom dessa
plenarsammanträden hava. en hel del sammanträden i utskott och
kommittéer dels i Stockholm och dels i landsorten ägt
rum. För utredning av specialfrågor hava inom olika
områden särskilt sakkunniga ingenjörer anlitats för att
komplettera kommissionens arbetsutskott. På detta sätt
har den allt mer utökade arbetsbörda, som påvilat SMS,
delvis kunnat fördelas på ett flertal för resp. frågor
intresserade personer, vilka med beredvillighet ställt
sin tid och sina erfarenheter till standardiseringsarbetets
förfogande.
Alla standardiseringsförslag, som SMS under året
framlagt, hava enligt vedertaget- bruk publicerats i
tidskriften Verkstäderna. Varje SMS-förslag har dessutom
i särtryck utskickats i ca 400 exemplar till mekaniska
verkstäder, industriella anläggningar, tekniska
institutioner, konsulterande ingenjörer och andra enskilda
teknici. Förslagen avslutas med ett antal frågor
berörande de olika punkterna i förslaget. Över svaren på
dessa frågor föres en noggrann statistik, som
förlägges SMS vid nästföljande ordinarie sammanträde. Om
svaren innehålla några nya synpunkter, tagas dessa i
övervägande, varefter förslaget omlägges för att så
vitt möjligt tillmötesgå framställda önskemål.
Standardiseringsarbetet i utlandet följes med största
uppmärksamhet, och hänsyn till utländska standard tages för att
eventuellt uppnå överensstämmelse, där sådan är
önskvärd.
Genom föredrag, diskussioner och tidningsartiklar
har SMS och dess ledamöter sökt ytterligare sprida
kunskap om standardiseringens betydelse och orientera
intresserade uti särskilda viktiga
standardiseringsären-den.
Försäljningen av standardtabeller har, i jämförelse
med föregående år visat ett mycket gott resultat, om
man tar hänsyn till proportionen mellan antalet under
respektive år fastställda tabeller. Detta är ett otvetydigt
bevis på att SMS-standard mer och mer finna insteg
i praktiken. Ett annat glädjande tecken på att
standardiseringen slagit, igenom är, att enskilda firmor
börja annonsera i sina kataloger om sin tillverkning av
standardiserade maskinelement. Då sålunda en
rationell tillverkning av SMS-standard satts i gång på en
del håll, vågar man hoppas att den eftersträvade
frukten av standardiseringsarbetet skall mogna inom de
närmaste åren till fromma för såväl fabrikanter som
förbrukare.
Då Maskinindustriföreningens
standardiseringsarbeten pågått i sju års tid och det sålunda varit
anledning-förmoda, att de industriella företagen inom denna
bransch hunnit insamla en del rön och erfarenheter
rörandet det allmänna standardiseringsarbetet, har till en
del maskinindustriella företag riktats begäran om ett
uttalande, huruvida standardiseringsarbetet i vårt land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
