Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
255 INDU STRITIDN INGEN NORDEN
Det största havsdjupet.
Funnet medelst »eko-lodning».
Den tyska kryssaren Emden har lyckats att på väg
från hamnen Macassar på ön Celebes till Nagasaki på
■den japanska ön Kiushiu upploda ett djup, som
preliminärt angives till 10 430 m. Platsen ligger i den
grav-liknande insänkning i havsbottnen, som öster om
Filippinernas skärgård sträcker sig i nord-sydlig riktning
till en längd av omkring 1 200 km.
Stilla oceanen innehåller mer än andra hav sådana
långsträckta gravar, och man känner icke mindre än
sex områden, inom vilka havsbottnen sänker sig mer
än 8 000 m. Öster om de japanska öarna lodades 1874
av det amerikanska fartyget Tuscarora ett djup av 8 514
m, vilket lång tid gällde som det största havsdjupet. I
närheten av Palauöarna finnes ett djup om 8 138 m.
Den bågformiga grav, som sträcker sig sydost om
Marianernas ögrupp, har i sin mellersta del vid ön Guam
ett största djup av 9 635 m. Denna plats fanns 1899
av det amerikanska mätningsfartyget Nero. Söder om
Bismarck-skärgården ligger en bågformig grav med
ett maximaldjup av 9 140 m. Öster om
Kermandec-och Tongaöarna sträcker sig en 2 700 km lång grav
med flera mycket djupa ställen, ända till 9 427 m. I
juni 1912 lodade det tyska mätningsfartyget Planet 40
sjömil öster om ön Mindanaos nordspets 9 788 m, ett
■djup som överträffas av det nya Emden-djupet ungefär
10 sjömil sydost om sistnämnda djup.
Emdens framgång får i första rummet tillskrivas den
nya metoden att mäta havsdjup medelst s. k.
ekolodning, vid vilken genom explosion en knall frambringas,
vilken fortplantar sig med en hastighet av cirka 1 500
m i sekunden genom vattnet, återkastas från
havsbottnen och observeras såsom eko från fartyget. Av tiden
mellan knall och eko, som med stor noggrannhet
utrönes genom en korttidsmätare, kan man beräkna djupet
och sålunda inom få minuter utföra en hel serie av
djupmätningar, utan att fartyget behöver avbryta eller ens
sakta sin färd. Den tyska atlantiska expeditionen på
fartyget Meteor lyckades medelst denna metod på sin
tvååriga forskningsfärd, från vilken den just återvänt,
mäta havsdjupet på icke mindre än 67 000 ställen. Det
noggranna värdet på Emden-djupet skall senare
fastställas genom en vetenskaplig undersökning. Värdet
10 430 m har beräknats under antagandet, att ljudets
hastighet i vatten är 1 490 meter. Sannolikt är denna
hastighet på dessa, stora djup mer än 1 500 meter,
vilket skulle motsvara ett verkligt djup av över 10 500 m.
(Forschungen und Fortschritte.) Wt.
En språköversättningsmaskin.
Med tiden: man dikterar på svenska och den duktiga
maskinen skriver på franska (?).
Ett problem, som vid första ögonkastet synes
olösligt, har med stor energi angripits av de tyska
uppfinnarna Rostock och Clausen i Elmshorn. Det gäller
framställningen av en maskin, som utför ingenting
mindre än översättning från ett språk till ett annat.
Slår man an tyska ord på en skrivmaskins tangenter,
så nedskrivas dessa på exempelvis franska språket.
Till en början hava uppfinnarna gjort en maskin, som
möjliggör omställning av en mängd bokstavsgrupper
till bestämda andra grupper, vilken alltså kan lösa
samma uppgift som ett lexikon. Detta ernås genom ett
sinnrikt feystem av vertikala plåtremsor med
inskärningar. Alltefter de anslagna tangenterna höjas dessa
olika mycket och tillåta då på sidan anbragta reglar
att ingripa, så att en ny ordbild uppstår. De största
svårigheterna torde uppstå genom ordformernas
förändring vid deklination och konjugation, och dessa
kunna väl icke övervinnas. I första rummet vore väl
maskinen användbar för sådana språk, i vilka
ordstammarna ändras föga, såsom engelska och esperanto. Det
återstår att se, om maskinen kan åstadkomma någon
omvälvning i den utländska brevväxlingen. Så långt
vår källa, »Forschungen und Fortschritte».
Nu återstår bara att kombinera denna
översättnings-maskin med en sådan skrivmaskin, som automatiskt
nedskriver det uttalade ordet. Åtskilliga utländska,
exempelvis tyska, patent på sådana maskiner hava
sett dagen, ehuru man icke har hört talas om att de
fått praktisk tillämpning. Det vore onekligen ganska
kuriöst med en maskin, som omedelbart på till
exempel franska nedskrev ett brev, som muntligt dikterades
för densamma på svenska.
Wt.
Industrilånefonden. Kommerskollegium har nu
framlagt förslag till allmänna bestämmelser för lån
ur den nyinrättade industrilånefonden, vilken som
bekant bildats genom uppdelning av torvlånefonden.
Låntiden föreslås böra utsträckas till i regel 10 år i stället
för nuvarande 8, men de amorteringsfria åren böra
begränsas i antal från 4 till 2. Visserligen inskränker
man härigenom en förmån, som torde vara rätt allmänt
uppskattad av låntagarna, men å andra sidan lärer den
ökade ackomodation, som ligger i amorteringens
fördelning på åtta i stället för fyra terminer, i realiteten
vara mer värdefull för de flesta företag. Den
nuvarande korta amorteringstiden har visat sig medföra många
ansökningar om uppskov med amorteringen. Genom de
nu föreslagna bestämmelserna kan man enligt kollegii
mening vänta sig ett mera regelbundet förlopp av
lånerörelsen. I detta sammanhang förklarar sig
kollegium ha för avsikt att utsätta ansökningstiden för
industrilån till att utgå den 30 sept. och för
manufaktur-förslagslån till att utgå den 31 mars. Dessa tider
lämpa sig bäst ur bokföringssynpunkt.
Väg= och vattenbyggnadsstyrelsen hemställer
hos K. m: t att av bilskattemedel anvisa 60 000 kr till
Svenska väginstitutet för dess verksamhet
under innevarande budgetår samt 500 kr till
Ingenjörs vetenskapsakademin för undersökningar
angående träpålars hållbarhet mot röta i vattengångar.
Därjämte begär styrelsen att till dess eget
förfogande av samma medel ställas 23 000 kr för
cement-och betongiirovningar för utökning av nuvarande normer
att gälla även’ cement av högre kvalitet samt 10 000 kr
för fortsättande av arbetet med upprättande av
väg-normalier. Väginstitutet hade begärt en anslagsökning
till 90 000 kr. Styrelsen påpekar, att behovet av en
omarbetning av de år 1924 fastställda
normalbestämmelserna för byggnadsverk av betong och armerad
betong allt mer börjar göra sig gällande och tidpunkten
är inne för igångsättande av de nödvändiga
undersökningarna för denna omarbetning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
