Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
INDU STRITIDN INGEN NORDEN
Utsikt från huvudentréns portvalv över högskolans stora gård.
(Foto. I. N.)
resultaten av tävlingen om Nationernas förbunds
palats i Genève, hos väg- och vattenbyggarna av
banche-fen H. Flensborg om förslaget till Lilla Bält-bron, av
byggnadschefen N. K. Sundblad om Norrfors
kraftverksbyggnad, av civilingenjör W. Finné om
vattenkraftsundersökningar i Östern, samt av kapten G.
Traneus om nya svenska bestämmelser för vägar (med
diskussion) . Om »järn och kväve» hålles föredrag av pro-
fessor J. Petrén i avd. för kemi och bergsvetenskap,
därsammastädes 0111 jämvikten ur avkolningssynpunkt
mellan systemet järnkol oeh gasblandningar av kolsyra,
koloxid, väte och metan av bergsingenjör N. Elfström
samt om gaser i flytande stål av bergsingenjör S. H.
Willners, varjämte våra skogsindustriers kemi
diskuteras med inledningsföredrag av professor B.
Holmberg.
Vid festligheterna på högskolans gård samlas
elevkårens sju fackskolor under sitt standar och nya fanor.
Högtidstal hållas av högskolans rektor professor T. G.’
E. Lindmark, varjämte en byst av Baltzar von Platen
avtäckes, därvid tal hålles av generaldirektör F. V.
Hansen. Slutligen inviges en av professor W. Fellenius
donerad bronsgrupp med tal av prorektor professor H.
Kreüger.
Vid jubileumshögtidligheten i Konserthuset komma
tal att hållas av högskolans styrelses preses presidenten
A. Lindstedt och av professor Lindmark, varjämte de
in- och utländska gästerna komma att framföra sina
institutioners och organisationers hälsningar. En
orkester under dirigentskap av direktör J. O. Lindberg
kommer att medverka.
På banketten i Stadshuset (Blå hallen) följer bal,
anordnad av teknologerna.
De allmänna .sammanträdena hållas i konserthuset;
flertalet av facksammankomstema äger rum på olika
lokaler inom Tekniska högskolans komplex vid
Valhallavägen.
Ny metod att framställa blyöverdrag.
Schoops homogen-metod.
För Ind. Norden av dr-ingenjör M. U. Schoop, Zürich.
Man vet, att de metallöverdrag, som framställas efter
de ursprungliga, från 1909 daterade Schoopska
patenten, icke uppvisa den finstruktur och de
kemiskt-fysi-kaliska konstanter, vilka utmärka resp. metall i gjutet
eller valsat tillstånd. Framför allt bestodo
förändringarna däri, att de sprutade metallöverdragen tilltogo 45—
50 % i hårdhet och samtidigt tänjbarheten gick
motsvarande tillbaka. För många användningsmöjligheter
betydde dessa företeelser icke mycket, för andra
till-lämpningar voro emellertid dessa olägenheter ingenting
mindre än önskade. Framför allt var detta fallet för
användningen inom den kemiska industrin, där det t. ex.
gäller att metallisera kärl och apparater, som äro
underkastade stora temperaturändringar. Många
företeelser, som äga rum vid metalliseringen, äro (än så länge)
teoretiskt blott ofullständigt eller icke alls uppklarade,
och detta torde även vara fallet med nyss nämnda
företeelser. De nu föreliggande erfarenheterna och
iakttagelserna tillåta den slutsatsen, att, särskilt när det är
fråga om oädla metaller, en viss om ock ringa oxidation
av metallsmådelarna inträder, och vidare är en oeklusion
av gaser resp. förbränningsprodukter av smältlågan
tänkbar och sannolik. Emellertid måste sägas, att de
olika metallerna visa ett ofta rätt avvikande
förhållande, något som också är fallet med hänsyn till
verkningsgraden hos de för metalliseringen använda
apparaterna, de s. k. »metallisatorpistolerna».
På grund av diverse iakttagelser kom jag slutligen
till den övertygelsen, att sprutöverdrag med »normala»
konstanter måste låta framställa sig under
förutsättning att metallsmådelarna under smältningen,
finföl-delningen och påslungningen varken kommo i beröring
med lågor eller pressluft, och i denna avsikt företagna
orienteringsförsök gåvo entydig bekräftelse härå. Vissa
av dessa förförsök företogos t. ex. sålunda, att en
indifferent eller reducerande gas leddes genom en på
elekrisk väg glödande spiral av stålbleck, varvid en i
mynningsöppningen hållen blytråd bragtes till smältning
och förstoftning. Men uppgiften att upphetta betydande
mängder av gas i en lätthanterlig och icke för tung
apparat till 600° och däröver bereder svårigheter, som
icke få underskattas, i synnerhet om man sätter värde
på ett antagligt värmeutbyte och ekonomi hos
apparaten. Det första antagandet, att uppgiften lättast och
elegantast läte lösa sig på elektrisk väg, visade sig vara
felaktigt. Närmare målet förde en anordning, vilken i
huvudsak kännetecknas genom användningen av tvä
sticklågor med knallgas, varvid två stålrörspiraler,
som leda den reducerande gasen, bragtes till glödgning
på insidan. Men spiralernas värmepåkänning var så
enorm, att deras varaktighet lämnade mycket övrigt att
önska.
Såsom en blick på figuren visar, tvingas gasen, bäst
C02, att i glödhuvudet beskriva en lång spiralformig
väg, så att den vid munstycksmynningen når en
temperatur av ca 600°, vilken, om så fordras kan bringas upp
till 800—900°. Den starkt upphettade och under tryck
utströmmande gasen åstadkommer nu vid sitt utträde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
