Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294
INDU STRITIDN INGEN NORDEN
båge från Paris till Barcelona och måttet på clen, som
tagits i Peru 1736 av Bourgues och Lacondamine,
beräknade man meridiankvadrantens längd eller
avståndet från polen till ekvatorn. Denna längd delades i 10
miljoner lika stora delar, och en sådan del togs till
enhet för längdmåtten och kallades meter. —
*
Så långt härom Jean-Bernard. Som man vet blev den
av Nationalförsamlingen antagna meterlängden .såsom
en tiomil jondel av jordkvadranten sedermera befunnem
något för kort, så att kvadrantlängden lär i själva, verket
utgöra 10 000 857 metrar av år 1791. Den nu praktiskt,
gällande metern har såsom prototyp ett metermått,
förvarat i Pavillon de Breteuil, Sèvres, av Internationella
byrån för mått och vikt. Den svenska normalmetern —
hos K. vetenskapsakademin — är kopierad på dea
franska, men har råkat bli ca 0,003 mm kortare am
denna- Chr. S:
Pays’ metallsåg.
Den bågformiga skärningen vid sågmaskiner med
rakt, fram- och återgående sågblad är, trots de stora
fördelar den erbjuder, föga använd vid sågning av
metaller på grund av svårigheter att åstadkomma den
lämpliga sågningsrörelsen med en enkel, stark och
billig konstruktion.
En fransk uppfinnare, A. Pays, Paris, anser sig hava
löst detta problem genom den här visade
sågmaskins-konstruktionen. Den består av ett stativ, som bildas av
ett fundament a och stöden a1 och ar, av vilka det ena
är avsett att uppbära sågen samt de maskinelement,
som tjäna att driva denna. Det andra stödet a2 uppbär
arbetsstycket b, som skall sågas, och som fästes med
tillhjälp av backarna a3.
Den raka sågklingan c är inspänd mellan armarna
c1, vilka äro förbundna med ett tvärstycke c2 av
cirkel-bågform med punkten e som centrum, omkring vilken
sågen utför sin bågformiga, fram- och återgående
rörelse. Tvärstycket styres i glidbanan f, som är av
motsvarande form och fästad på tvenne i sågplanet lutande
armar d, som äro svängbart lagrade vid sina nedre
ändar i stödet a1 koncentriskt med vevaxeln g, som
likaledes är lagrad i dessa stöd. Veven g1 är förbunden
med sågfattningen genom en vevstake h. Remskivan
g" tjänar till att driva axeln g.
Om man antager att axeln g roterar i pilens x
riktning och att sågen befinner sig i det läge fig. 3 visar,
dvs i början av den verksamma delen av slaget, så
utövar vevstaken h en dragning, som samtidigt strävar
att pressa klingan mot arbetsstycket under hela slaget
nedåt. Däremot överför denna vevstake under
återgångsslaget en stötkraft, som lyfter sågen från
arbetsstycket.
Å andra sidan angriper sågen, som rör sig omkring
centrum e, arbetsstycket under vinklar, som äro olika
i varje punkt av banan. Detta har till följd, att
skär-linjen antager bågformen b*, vilken är den kurva
klingan beskriver, då den drages över arbetsstycket i
beröring med detta.
Sågens påläggning och avlyftning kan utföras med
tillhjälp av en motvikt och en mekanisk eller
hydraulisk anordning, som bnikligt är vid de flesta maskiner.
Uppfinnaren framhåller följande fördelar med sin
metallsågmaskin:
Sågklingan angriper bågsnittet tangentiellt,
varigenom ett snabbt och likformigt arbete erhålles.
Klingan är säkert styrd, varför det erhållna skäret
blir absolut plant.
Blott några få av sågens tänder arbeta samtidigt,
vilket har till följd, att arbetshastigheten ökas, fastän
sågen icke anligger med mer än ett måttligt tryck mot
arbetsstycket.
I sågens alla ställningar har spånet fritt utlopp,
upphettningen är ringa och arbetet kan utföras torrt.
Maskinen kan vara försedd med ett flertal parallellt
ställda klingor, anbragta i samma sågbåge, och dennas
cirkelformiga fram- och återgående rörelse kan erhållas
medelst någon annan anordning än den
cirkelbågformi-ga glidbanan, t. ex. genom att lagra sågbågen kring
punkten e, vilken i detta fall skall vara direkt
förbunden med en vridbar axel genom armarna d.
Ris.
Fig. 1: vertikalsektion av Pays’ metallsåg; fig. 2: maskinen sedd
framifrån, delvis i sektion. Fig. 3: sågen i högsta arbetsläget; fig.
4: d:o i lägsta d:o.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:39 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/indunord/1927/0296.html
