Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
364
industritidningen norden
Fig. 3. Förhållandet mellan C02 och väte.
Fig. 4. Förhållandet temperatur — överskottsluft.
rent kol får fullständigt förbrinna i luft, så
kommer hela syremängden att förbrukas för bildandet
av C02; då nu en volym syre, som förenar sig med
motsvarande kvantitet kol bildar (bortsett från
volymökningen genom temperaturförhöjning) en volym C02,
så kommer den resulterande mängden av C02 att bli
densamma, som den ursprungliga volymen syre, eller 21
volymprocent (se B, fig. 2).
I praktiken ernås så gott som aldrig ideell
förbränning, enär man, för att hålla förbränningen i gång,
även då hela kolmassan ej likformigt bestrykes
av luftströmmen, måste tillföra ett visst ö v e r s k o 11
av luft. Till följd härav ernås aldrig ett förhållande,
motsvarande B i fig. 2. I stället ernås ett förhållande,
som motsvaras av C i fig. 2, där ett visst överskott av
luft (antytt genom den streckade delen av sektorn; den
andra delen av C02-.sektorn innehåller även en del
koloxid. som ej hunnit övergå till CO,, dock kunna vi i
detta sammanhang bortse från detta faktum). I detta
fall är CO,-halten lägre än 21 %, skillnaden
utgöres av oförbrukat syre i den tillförda
syre-kväve-bland-ningen (luft-). Följaktligen menas mecl en minskning
av C02-halten en ökning (inom vissa gränser) av
överflödig luft.
I det anförda har förutsatts rent kol; i praktiken
håller kolen (stenkol) en viss mängd av kolväten,
vilkas vätehalt något reducerar det maximum av C02,
som annars skulle erhållas. Fig. 3 visar förhållandet
mellan vätgas och C02; vätet förbrinner till
överhettad vattenånga (varvid motsvarande syrekvantitet
bindes och C02-halten faller). Vattenångan kondenseras
till största delen i skorstenskanalen och inverkar ej
på gasanalysen i detta sammanhang.
Fig. 5. Förhållandet bränsleförlaster — överskottsluft.
Följaktligen är, såsom framgår av fig. 3, den
teoretiska maximala C02-siffran en variabel faktor, som
beror av kolens (variabla) vätehalt. Följande tabell
änger den (ungefärliga) vätehalten i olika bränslen:
Bituminiösa kol (ångkol)..........4 till (5 %
Halv-bitumiösa....................3,5 » 5 »
Antracit (amerikansk)..............2 » 3 »
Rå-olja..............10 » 15 »
Förhållandet mellan överflödig luft och rökgasens
temperatur.
I allmänhet kan sägas, att för en given panndrift
inträder en markerad förhöjning av rökgasernas
temperatur med ökningen av lufttillförseln, såsom framgår av
kurvan i fig. 4, som erhållits från en under normala
förhållanden arbetande pannanläggning.
Vid första påseendet skalle man antaga, att
temperaturen borde falla med ökad lufttillförsel, på grund
av ökad avkylning genom inblåsning av kall luft.
Antagandet är emellertid felaktigt, av flere skäl.
En lägre fyr-temperatur minskar strålningen till
tuberna, enär strålningen avtar hastigt med
temperaturen. Vidare, om luftströmmen minskas, så. hinna
gaserna avge mera av sin värmemängd till pannan, enär
då även gasströmmens hastighet är lägre.
Detta faktum, att en större lufttillförsel höjer
gas-temperaturen utvisar att för ernående av god ekonomi
ett minimum av överflödig lufttillförsel är av
stor vikt. Värmeförlusterna i skorstenen kunna
approximativt anges genom följande formel:
F = 0,24 W (ts—t)
där F = förlusterna,
W = skorstensgasens vikt,
ts = » temperatur,
t = tillförda luftens temperatur,
0,24 = gasernas specifika värme (genom försök).
Härav framgår att enär överskott av luft höjer både
gasens vikt och temperatur så ökas härmed
förlusterna. i förhållande härtill.
Av det sagda, framgår tydligt, att det för ernående
av en god bränsleekonomi är av stor vikt att noggrannt
känna till överskottet av för full förbränning
nödvändig luft och detta ernås säkrast genom kännedomen av
gasernas C02-halt.
Kurvan i fig. 5 utvisar huru bränsleförlusterna
sjunka i den mån kolsyrehalten stiger (inom vissa
gränser). Kurvan är upptagen vid drift av en stor
ångpanna; den visar att om C02-halten stiger från 10 till
15 °/o ernås en bränslebesparing av 10 %; vid varje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
