Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
379 INDU STRITIDN INGEN NORDEN
överströmningsventil 16, vilken
avser att hålla trycket konstant i
re-civern och överhettaren 1. Från
lågtryckscylindern ledes ångan till en
kondensor.
Högtryckscylindern 4 och dennas
båda lock äro inrättade för
vattenkylning. Kondensat från kondensorn
användes som kylvatten och
detsamma pressas av en pump 17 genom
högtryckscylinderns kylmantel 18
samt genom ett rör 19 till clet
cylinderdock, som genomlöpes av
kolvstången, och genom ett rör 20 till det
andra cylinderlocket, varefter det
uppvärmda kylvattnet genom ett
rör 21 ledes till ett kärl 22. Från
detta befordras vattnet medelst en
pump 23 till ångpannan 10. Kärlet
22 är anordnat i ändamål att
cylinderns 4 kylmantel och dess
cylinderlock icke skola belastas med
ångpannetrycket, utan med ett lägre
tryck svarande mot den temperatur,
vartill kylvattnet uppvärmes. Allt
värme, som upptages av kylvattnet,
tillföres åter arbetsprocessen och
omloppstalet å maskinen väljes så,
att matarevattnet förmår hålla
högtryckscylindern, resp. cylindrarna, vid driftsäker
temperatur.
Högtryckscylindern arbetar i fyrtakt med insugning,
kompression, fyllning och expansion samt utblåsning,
varför vid dubbelverkande cylinder kolven meddelas
en kraftimpuls för varje kringvridning av maskinens
vevaxel. Vid större maskiner kunna flera
högtryckscylindrar kombineras med en medeltrycks- resp.
lågtryckscylinder.
Uppfinningen är baserad därpå, att clen
värmebärande ångan överhettas till hög temperatur under lågt
tryck, varför inga som helst hänsyn behöva tagas till
överhettarematerialets hållfasthet, utan endast till
detsammas värmemotståndskraft. På grund av det låga
trycket i högtemperaturöverhettaren, resp.
överhettarnas kan godset i kärlväggarna hava ringa tjocklek,
varför dyrbara värmemotståndskraftiga
metallegerin-gar kunna användas, utan att överhettareanordningen
blir dyrbar.
Till överhettarematerial kan, utom metaller,
användas eldfast material. Trycket i
högtemperaturöverhettaren är beroende av överhettarematerialets hållfasthet
vid den önskade ångtemperaturen.
Lämpligast är att lågtrycks- och
högtrycksöverhet-tarna förses med gemensam eldstad, varvid
avloppsgaserna ledas så, att cle bestryka en del av ångpannans
värmeöverföringsyta.
Det vatten, som insprutas i högtryckscylindern
under kompressionsslaget, skall vara fullkomligt rent
och framställas på så sätt, att matarevattnet till
ångpannan 10 ledes genom ett kärl 24 anbragt i ett kärl
25, vilket senare kärl är förbundet med ångpannans 10
ångrum. När matarevattnet, vars temperatur är lägre
än ångans temperatur,, pressas genom kärlet 24
kondenseras ånga och konclensatet ledes till ventilerna 6
och 7 å cylindern 4.
Den i cylindern 4 vid kompressionsslagets slut
införda högtrycksångan sprides i den komprimerade högt
överhettade ångan medelst spridningsanordningar 26.
Principiell och schematisk bild av Lj-ngers värmekraftmaskin.
Med luft som medium, således då maskinen är att
betrakta som varmluftmaskin, fungerar densamma
analogt som med vattenånga, I en arbetscylinder
komprimeras luft, som upphettats till hög temperatur vid lågt
tryck, varefter komprimerad luft med högt tryck och
låg temperatur tillföres och blandas med samt
uppvärmes av den förstnämnda i arbetscsdindern
komprimerade luften, varvid arbete uträttas, när blandningen
expanderar.
Primärluften komprimeras med nära isotermiskt
förlopp, medelst en kompressor, och kan eventuellt
upphettas under tryck, innan den inledes i arbetscylinder!!.
Den blivande flygtrafiken över Atlanten. Efter
komplimanger åt Charles Lindbergh, vilken »stånds
out preeminently because he went absolutely alone»,
och Chamberlin, framhåller en författare i »Scientific
American» clen tredje atlantflygaren Byrd såsom
framtidens namn i den meningen, a.tt den
flygmaskinstyp Byrd använde torde ligga närmast den typ.
varmed flygtrafik över Atlanten i egentlig mening
kommer att inledas. Den Byrdska maskinen. »America»,
var ett tremotorigt Fokker-monoplan, alldeles särskilt
kännetecknat bland andra typer av hög stabilitet
för-och akteröver samt i sidoled ävensom av cle vid
konstruktionen i övrigt genomförda aerod5*namiska
principerna. Bl. a. påpekas vingarnas betydande bredd (djup)
och deras mycket avtrubbade framkant. Experiment i
vindtunnlar ha ådagalagt, att denna vingform är den
effektivaste, när clet icke gäller cle största
flyghastig-heterna. Man har beträffande denna vingtyp kommit
fram till clet faktum, säger vår nämnda källa, att blott
25—30 procent av vingens lyft erhålles av lufttrycket
på dess undre yta och att de 75—70 procenten av lyftet
erhålles av det negativa lufttrycket eller »sugningen».
Bis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
