Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
388
INDU STRITIDN INGEN NORDEN
Fig. 3 vertikalsnitt och fig. 4 plansnitt av generatorn
(schematiskt).
är i och för reglering av pumpeffekten försedd med en
ventil, som regleras elektriskt eller mekaniskt genom
förskjutning av ackumulatorkolven.
I stället för den fjäderbelastade ackumulatorn kan
användas en luftklocka som elastiskt motstånd mot det
A^äxande trycket i anläggningen; luftklockan inverkar
på pumpens hastighet medelst lämpliga anordningar.
Med 7 betecknas en säkerhetsventil, som tillåter
utvidgning av vattnet vid uppvärmningen före startningen och
skyddar anläggningen under driften. Den är försedd med
ett avloppsrör 8, som återför det genom densamma
utsläppta vattnet till pumpens varmvattencistern.
Dessutom är generatorn försedd med de vanliga tryck- och
temperaturindikatorerna. Ledningarna äro försedda med
cle vanliga regleringsventilerna.
Arbetsmediet expanderar först i en högtrycksturbin 9,
från vilken det genom mellanbehållaren 11 strömmar till
en lågtrycksturbin 10. Båda turbinerna kunna vara
monterade på samma axel eller sammankopplade medelst
en utväxlingsanordning 12.
Efter expansionen i kraftmaskinen inkommer
arbetsmediet i ytkondensorn 14, vilken tillföres kylvatten
medelst pumpen 15. Genom kondensorpumpen 16 återföres
kondensatet till varmvattencisternen 17, från vilken
det suges av matarpumpen 3. En luftpump 18 tjänar till
att upprätthålla erforderligt vakuum.
Arbetsmediet arbetar sålunda i ett fullständigt slutet
kretslopp. För att ersätta eventuella förluster av
arbets-medium på grund av otätheter och dylikt finnes en
på-fj-llningsanordning 19 på varmvattencisternen.
Fig. 3 och 4 visa generatorn schematiskt och i större
skala. Den består av ett stålhölje 21. som är infordrat
med eldfast material 22. Höljet består av flera delar,
så att uppbyggande, nedtagning och besiktning
underlättas.
Eldstaden 23 är belägen vid behållarens överdel och
eldas med olja medelst brännare 24. I figuren visas som
exempel tvenne sådana. Såsom bränsle kan även
användas kol, kolpulver, gas eller dylikt. Brännaren tillföres
luft under tryck medelst fläkten 25, varvid luften
strömmar genom en förvärmare 26, som är belägen i
rökkanalen mellan generatorn och skorstenen 27. Den varma
luften ledes från förvärmaren till eldstaden genom
ledningen 28. Luftförvärmaren utnyttjar sålunda det från
generatorn avgående värmet.
För automatisk reglering av generatorn vid
fluktuerande belastning finnes i utloppsröret 32 från
generatorn en termostatisk kontrollanordning, som förändrar
hastigheten av fläkten 25 och tillförseln av bränsle, för
Tegelbruk från 1400-talet anträffat
Levererade teglet till Västerås-domen.
Ett industrihistoriskt fynd av mindre vanligt intresse
har, såsom meddelats i G. H. T., nyligen gjorts i Tibble,
Badelunda socken i Västmanland, där en hemmansägare
påträffat en gammal medeltida tegelugn.
De yttre konturerna utgöras av en meterhög vall i
hästskoform, omkring tio meter i genomskärning,
belägen norr om Tibble by. Ortstraditionen har länge
förknippat platsen med gammal tegeltillverkning, och
denna tradition har nu besannats. Vid en nyligen företagen
nyodling visade det sig att kullen innehöll sönderslagna
tegelstenar av medeltida karaktär samt kolrester. Det
gamla brukets lertäkter ha likaledes återfunnits.
Fyndet har undersökts av intendenten Bengt Engström i
Västerås, som fastslagit att det verkligen är fråga om
ett tegelbruk från 1400-talet. Han anser sig också kunna
fastslå, att det är fråga om just det tegelbruk, som var
leverantör åt domkyrkan vid den stora ombyggnaden
på 1400-talet. Biskop i Västerås vid denna tid var
Lydeka Abelson. En gammal notis, som återgives i Graus
beskrivning över Västmanland, ställer detta utom allt
tvivel. Det heter nämligen här om biskop Lydeka:
»Hans broders son (Mäster Jacob Thuresson,
Kyrkoherde i Torttuna) har ock mycket hulpit Biskopen til
Domkyrkio byggnaden. Teglet dertil låt han slå wid
sin gård Tibble i Badelunda Socken.»
Från en något senare tid stamma en del pilspetsar av
järn, som vid den verkställda nyodlingen påträffats. De
härröra synbarligen från det fältslag, som stod här den
29 april 1521 mellan Gustaf Vasas befrielsehär och
danska trupper under Didrik Slagheck.
Markägaren kommer nu, säger vår källa, att låta
kullen, som innehåller resterna av den gamla tegelugnen,
kvarligga orörd i nyodlingen. —
Enligt vad Ind. Norden erfarit har fyndet ställts
under tillsyn av vederbörande fornminnesinstitution.
att hålla arbetsmedlets sluttemperatur konstant. Denna
anordning åstadkommer i förening med
regleringsanordningen för matarpum|pen en fullständigt automatisk
reglering av generatorn. Om kraftbehovet plötsligt ökas,
öppnas kraftmaskinens regleringsventil, varigenom
trycket i ånggenereringsanläggningen ögonblickligen
sjunker. Denna trycksänkning försätter matarpumpens
regleringsanordning i verksamhet, så att matningsmängden
ökas. Ökningen av matningsmängden medför en
sänkning-av sluttemperaturen hos det arbetsmedium, som lämnar
generatorn, vilken sänkning utjämnas av termostaten
genom att denna ökar mängden av luft och bränsle, tills
cle riktiga temperaturförhållandena återställts.
Uppvärmningselementet 29 visas schematiskt såsom
en spiral, som är anbragt i generatorn och omgiver en
eldfast kärna 30. Vattnet tillföres spiralen genom röret
31 och lämnar efter uppvärmning och överhettning
generatorn genom röret 32.
Om man utför överhettningen i själva generatorn, så
expanderas arbetsmediet ungefär vid stället för den
högsta temperaturen i kretsloppet genom
strypningsanord-ningen 33. Flera dylika strypningsanordningar kunna
anbringas efter varandra. Man kan även anordna röret
självt så, att det nödvändiga trj-ckfallet uppstår utan
användning av särskilda strypningsanordningar.
Arbetsmediet kan även uppvärmas på nytt mellan generatorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
