Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
397 INDU STRITIDN INGEN NORDEN
man vidtagit den åtgärden mot brandfara, att dels få
staplarna ej göras för liöga, dels få endast viss
kvantitet trävaror, t. ex. 1 000 stds finnas utan betydande
avstånd till nästa trävaruupplag, dels har man uppfört
skyddstak med det dubbla ändamålet att skydda såväl
möt väta som mot gnistregn vid en eventuell eldsvåda.
Enligt brandorsaksstatistiken hava vi här i Sverige
genom »elektriska fenomen» drabbats av en
brandskade-förlust av nära 10 milj. kr om året.
Varpå bero då dessa oerhörda förluster, framkallade
genom elektriska fenomen? Den frågan torde vara
mycket svår att besvara, men det synes mig som om den
viktigaste orsaken vore, att utvecklingen av elektriciteten
som kraft-, belysnings- och värmekälla har skett så
hastigt., att åtminstone i början nästan allt arbete och
intresse hos såväl tillverkaren som installatören oeh
konsumenten inriktats på. det rent praktiskt-ekonomiska
området men ytterst ringa på brandfare- och
brandskyddsproblemet.
Att elektriska ledningar ofta äro underhaltiga hava vi
väl litet var fått erfara. Vi minnas väl alla. huru
kristidsledningarna kunde smulas sönder mellan fingrarna,
och ännu finnas massor av dylika ledningar kvar och
anställa förödelse.
Särskilt i fuktiga lokaler och lokaler med frätande
gaser såsom stall, ladugårdar och en mängd olika
industrier, användas ofta ledningar, som ej alls lämpa sig
för sådana lokaler. Det synes mig vara av den allra
största betydelse för brandskyddet, att vi här i landet
nu satt igång med tillverkning av fullgoda syrefasta
ledningar och armatur.
Såsom ett av de viktigaste villkoren för ett
brandförsäkringsbrevs giltighet stadgas, när det gäller fabriker
och andra industriella anläggningar samt större
magasinslokaler, att den elektriska anläggningen skall vara
så anordnad, att de delar av ledningssystemet, som icke
ständigt behöva användas för överföring av ström till
förbrukningsapparat, kunna genom lätt tillgängliga
av-stängare göras spänningslösa, varjämte fordras, att
avstängning sker under den tid på dygnet, då arbete cj
pågår.
Dessa bestämmelser äro numera utvidgade att gälla
även för elektrisk anläggning, som utföres efter den 1
januari 1926 vid lantgård. Tyvärr är clet så, att dessa
bestämmelser sällan efterföljas. Man kan sålunda t. o. in.
finna fabriker, som stått övergivna långa tider men
ändock ha spänning på hela nätet. Ansvarslöst enligt min
mening.
För att- påminna om nödvändigheten att bryta
strömmen ha genom Elektriska inspektionens försorg
tillverkats billiga anslag med texten: »Bryt här då strömmen
icke användes».
För att strömbrytarne skola vara lätt tillgängliga,
böra de placeras utomhus eller nära ingången och för att
man ej skall glömma bryta strömmen vid arbetstidens
slut., bör anslag med påminnesle därom uppsättas vid
strömbrytarna.
Ett vanligt fel göres vid ledningars framdragande
mellan varma och kalla lokaler. 1 mom. 108 av Svenska
elektricitetsverksföreningens installationsföreskrifter
finnes följande bestämmelse: Då ledningar föras från
kall till varm lokal eller från torr till fuktig lokal, skola
rören genom väggar och tak fsdlas med isolermassan
Erfarenheten visar emellertid, att detta ofta förbises med
resultat, att många eldsvådor uppkomma av denna
orsak.
Vad beträffar elektriska motorer står väl Sverige, i
motsats till vad gäller installationsmaterielen, på utveck-
lingens topp och man har särskilt på senare år nedlagt
betydande möda och kostnader för att erhålla motorer,
vars brandfarlighet reducerats utan att motorns kostnad
avsevärt ökats.
I ett av Elektriska inspektionens »Meddelanden»
behandlas ingående, vilka elektromotorer som få användas
i olika sorts lokaler. Öppna motorer få givetvis ej
användas inom brandfarliga lokaler, där större mängder
damm, träavfall e. d. samlas eller där gldfarliga oljor
finnas. Om motorer över huvud taget få användas inom
sådana lokaler måste de vara på ett eller annat sätt
kapslade.
Att minska brandfarligheten av en öppen motor t. ex.
i en snickerifabrik genom att sätta ifl. den i en s. k.
hundkoja går ej alls, ty dessa trälMör"samla upp dam-,
raet i stället för att utestänga- äët£ motorn uppvli^iés
onödigt och blir svår att övervakjL Därför bort’^iffed
hundkojorna kring motorerna.’ - . V \
Fig. 5. Bryt den elektriska strömmen, när den ej användes!
Placera huvndströmbrytarne lätt åtkomliga!
Hissmotorer ge ibland anledning till eldsvådor och
därför finnes som bekant i Stockholms byggnadsordning
den bestämmelsen, att hissmotor skall ställas upp i rum
med golv, väggar och tak av brandsäkert material,
varjämte hissmaskinrummet skall förses med brandtrygg
dörr.
Inom större fabriker bör ångpannan alltid igenmuras
och förses med murat gnisterrum.
Brandförsäkringsbolagen fordra, att ångpannerummet skall hava golv av
obrännbart materiel inom minst 1 m från ångpannans
sidor och minst 2 m från eldstaclluckan. Vidare skall
innertaket till den del, som ligger inom 1,5 m från
pannan, vara brandsäkert, reveterat eller plåtbeklätt.
Trävägg utan skyddande betäckning får icke finnas inom 1
meter från ångpanneeldstad eller inom 0,5 m från
ångpanna eller inom 2 m från lokomobilpannas sotlucka.
Vidare skall lokomobil- eller annan därmed jämförlig
panna, som eldas med ved, torv eller dylikt, vara
försedd med av försäkringsbolagen godkänd gnistersläc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
