Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
INDU STRITIDN INGEN NORDEN
Likriktare enl. Peter.
En hj- likriktaretyp liar uppfunnits av
engelsmannen L. H. Peter. Det kännetecknande för den är, att
likriktareorganet är konstruerat i form av en ihålig
kropp, varigenom ej blott kontaktytan mellan
föreningen och metallen förstoras, utan även möjliggöres
ett lättare avledande av det värme, som alstras under
kriften, enär organets yttre eller inre yta eller
bådadera kunna utnyttjas för detta ändamål. Ett annat
drag hos typen är en förbättrad anordning för
åstadkommande av det erforderliga kontakttryeket mellan
metallen och föreningen, varigenom organets
likriktningsverkan förbättras.
Vid den i fig. 1 visade konstruktionen består
likriktareorganet av en ihålig kopparcylinder 1, på vars
yttersida framställts ett lager av kopparoxidul 2,
genom värmebehandling —■ ex. genom att utsätta den
metalliska kopparen för en temperatur, som ligger
något under glaceringstemperaturen, i närvaro av luft
eller syra. Yttersidan av kopparoxidullagret är lindad
med lager av blyfolium 3 och kopparfolium eller
kopparband 4. Dessa lager äro lindade under spänning,
så att det erforderliga kontakttrycket åstadkommes
mellan blyfoliumlagret och kopparoxidullagret. Om så
erfordras, kan yttersidan av kopparoxidullagret täckas
med grafit, innan flyfoliet lindas på för att erhålla en
god elektrisk kontakt med kopparoxidulen. Det på
detta sätt bildade likriktareorganet monteras helst med
kopparcylinderns axel vertikalt, så att det uppstår
cirkulation av luft längs det cylindriska organets inre
och yttre sidor i och för kylning av detsamma.
I fig. 2 visas i modifierad konstruktion, som är
avsedd för högre spänningar, i det att
likriktareorganet i detta fall består av ett flertal konaxialt
anordnade, med oxidskikt försedda kopparlager. Organet
består av en kopparcylinder 5, på vars yttersida ett
lager av kopparoxidul 6 blivit framställt på ovan
angivet sätt. På oxidullagret är genom ex. en
elektrolytisk process utfällt ett cylindriskt lager av metallisk
koppar 7. På detta lager är ett lager 8 av
kopparoxidul. På detta är utfällt ett lager 9 av metallisk
koppar, varuppå framställts ett lager 10 av
kopparoxidul. Detta omgives slutligen av ett hölje 11 av
kopparband och blyfolium.
Vid konstruktionen enligt fig. 3 består
likriktareorganet av en ihålig kopparcylinder 12. på vars
yttersida är ett lager 13 av kopparoxidul. Cylindern
är vid ändarna tillsluten medelst övre och undre
änd-väggar l-l ocli 15 resp., vilka vardera äro försedda
med en kant, som omsluter ändarna av
kopparoxidullagret. Det på detta sätt bildade likriktareorganet är
anbragt i en cylindrisk behållare 16 av gjutgods eller
plåt, som innehåller en kvantitet kvicksilver 17,
vilket helt och hållet omgiver likriktareorganet.
Kvicksilvret tjänar till att åstadkomma ledande förbindelse
mellan oxidullagret och behållaren, vilken senare
bildar likriktareapparatens ena pol, medan den andra
polen bildas av kopparcylindern, med vilken är
förbunden en ledning 18, som leder till apparatens
yttersida. De nämnda ändväggarna äro vardera försedda
med ett ventilationsrör 19 och 20 resp., så att ett
kylmedium kan bringas att passera genom
likriktareorga-nets inre. Detta kylmedium kan utgöras av luft, vilken
bringas att strömma in i det inre av likriktareorganet
Fig. 1—5. Sektioner genom olika konstruktioner av Peters
likriktare.
genom ventilationsröret 20 på grund av clet naturliga
drag, som uppstår vid likriktareorganets upphettning.
Luften utströmmar sedan ur cylindern 12 genom det
övre ventilationsröret 19. Tillförseln av ksdluften kan
emellertid även åstadkommas medelst en fläkt, som
är förbunden med ett av ventilationsrören. Om så
önskas, kan även något annat kylmedium än luft, t. ex.
olja, tillföras till likriktareorganets inre, och
kylmediet kan bringas att kontinuerligt cirkulera genom det
inre av likriktareorganet, varvid det kyles därigenom,
att det bringas att passera genom en kylare.
Den i fig. 3 visade likriktareapparaten består av
två likriktareorgan, som äro kopplade i serie med
varandra, i det att det ena organets behållare 16 genom
en ledning 21 är förbunden med kopparcjdindern 12
i det andra likriktareorganet. Apparatens poler bildas
härvid av ledningen 18 ocli av en ledning 22, som är
förbunden med det andra likriktareorganets
behållare 16.
På detta sätt kan man koppla ett godtyckligt antal
dylika likriktareorgan i serie för att erhålla en
apparat, som är lämplig för att arbeta med önskad
spänning. Vidare kan nian genom att förbinda ett antal
sådana organ parallellt konstruera en
likriktareappa-rat med önskad strömledningsförmåga.
Såsom nämnts tjänar kvicksilvret i behållaren 16
att åstadkomma ledande förbindelse med kopparoxidul-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
