Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45 INDU STRITIDN INGEN NORDEN
lig med kulturellt framåtskridande och materiell
produktion. utan den är en av de allra förnämsta renande
och drivande krafterna därtill.
Men kristendomen är icke blott sökandets och
produktionens religion, den är även bevarandets. Detta
gäller i betydelsen att väl tillvarataga och rätt bruka
de materiella resurserna, i motsats mot att förslösa
dem på ett högt och flärdfullt liv. Men det gäller även
på ett annat område, människomaterialets, och här
torde utvecklingen just för närvarande gå i
överensstämmelse med kristendomens anda.
A id industrialismens framträdande togo de tekniska
problemen så helt tankarna i anspråk, att problemet
om människans ställning i den nya tillvaron blev
relativt olöst. Det ha.r varit tre faktorer som här krä.vt
rättelse. Först och främst är det självbevarelsedriften från
deras sida, som saken närmast gällde. Ehuru det måste
erkännas, att det kristna tänkandet icke med
tillräcklig snabbhet hunnit taga ställning till detta problem,
är det alldeles otvivelaktigt, att den kristna
förkunnelsen här indirekt utövat den allra största vägledande
roll för båda parterna. Man förstår detta genom att
jämföra med människovärdets uppskattning inom
andra religioner och filosofiska skolor, till exempel den
gamla grekiska. Om det kristna inflytandet här finge
göra sig mera. gällande skulle det säkerligen ännu ha
mycket mer att ge ifråga om ökad förståelse, sämja
och trygghet för båda parterna.
En faktor av yngre datum är den så kallade
arbetsvetenskapen. Dess måtto är bland annat ungefär
detsamma som lantmannens: »fodra kon bra, så mjölkar
hon bra». Man kräver åt arbetaren tillräcklig och
närande föda, lämplig bostad med mera med hänsyn till
hans prestationsförmåga i arbetet. Men det är ej nog
med att lönen skall vara sådan, att den räcker till
detta, den skall även användas på för individen stärkande
och uppbyggande sätt,
På allra sista tiden har ytterligare framträtt en
faktor. vilken så småningom torde komma att spela en
större roll. Det är den rasbiologiska forskningen.
Densamma har betonat människomaterialet som nationens
största värde. Den kräver livets, samhällets och den
enskildes omställande på längre sikt, Därav följer en
omvärdering och en omläggning, vilken går i full
överensstämmelse med kristendomens anda. Hela gamla
testamentet kan såväl beträffande sin förkunnelse som
de öden, som där skildras,-sägas vara en enda väldig
predikan över det temat: »När ett folk håller sig till
Gud, går det detsamma väl, men när det överger Guds
bud, inträder förfall och undergång.» Kristendomen
kräver personlig tukt och renhet, vilken skapar starka
personligheter. Den framhåller dessutom
människovärdet på ett sätt, som ännu ej är fullt förstått, ty den
ställer icke blott människan före ägodelarna utan den
tillmäter, kanske i motsats mot. vissa nutidsteorier, den
sanna människan inom oss, en överlägsenhet, som gör
oss till gudasöner, även där kultur och
samhällsformerna äro sådana, att de eljes skulle trycka ned vårt
människomedvetande. Vad hela raden av kristen
verksamhet, allt. ifrån det räddningsarbete, som
Frälsningsarmén bedriver bland samhällets slum, till det.
förebyggande arbete, som kristendomsundervisningen i våra
skolor avser att vara, — vad allt detta betyder för
människomaterialets bevarande i fysisk och moralisk
hälsa, sunda själsfunktioner och obundet omdöme, det
ka.n näppeligen överskådas. .Inför mer eller mindre
misslyckade människoöden i vår omgivning kunna vi
ibland ana det. En jämförelse med ett från religion
förfallet folk, exempelvis det senromerska, kan även
ge en aning därom. Det kan förtjäna, påpekas, att
denna konserverande förmåga tillkommer icke blott
kristendomen utan även många andra religioner och
filosofiska och samhälleliga läror, så länge de kunna
förmå folk att med hänförelse samlas omkring och
arbeta för dess ideal. Människan är skapad för
hänförelse likaväl som för arbete, och när hon lämnar det. ena
eller andra av dessa-, lurar undergången. Men det
förtjänar även påpekas, att svårigheten just är att hålla
hänförelsen uppe för en teori, som icke är sann.
Sådant kan nämligen icke undgå att bli uppenbart med
åren, och då svalnar hänförelsen. Inför bolschevismens
världsomfattande tro för tio år sedan på sin förmåga
att lyckliggöra världen, var min tanke: »Även jag
skulle kunna regera världen till lycka, blott, alla ville
lyda mig». Det är just det, som är konsten att finna
en formel, som kan ena alla. Det torde vara säkert,
att ingen, som icke bygger på tillvarons och
människans djupaste lagar, torde kunna göra det, Det är
därför vi känna på oss inför så många system, som
erbjudas oss, men som vi se strida mot ekonomiska,
fysiologiska. och religiösa lagar, att de äro blott
män-niskopåfunder, som skola förgås. Det gäller blott för
oss att rida ut stormen och komma så oskadda som
möjligt ur experimenten. Felaktiga system skaka, vi
småningom av oss, t.y människans begär att leva är
outrotligt, Även industrialismen ha.r fått känna på
detta.
Den enda formel, som har utsikt att kunna ena oss,
blir därför tillvaron själv, och det torde till sist icke
vara så nödvändigt att utfundera så många, system
eller måla så många framtidsstater, som fast mer att
lära känna tillvarons lagar och leva efter dem. Man
skulle med omskrivning av ett känt yttrande kunna
säga: »Folk och system skola förgås, men ingen enda
av tillvarons lagar.»
Kristendomen är utan tvivel mänsklighetens största
fond av kunskap om tillvarons djup. Här möter även
rasbiologien upp och säger: »Vad hjälper det ett folk.
om det vinner all världens förmögenheter, som det
romerska folket gjorde, men förlorar sig självt.»
Rasbiologin har kommit, kristendomen till hjälp, genom att
inrikta vår blick på längre sikt. Därigenom skall
mången gammal, under årtusenden prövad sanning åter
bli aktuell för oss. Den allt intensivare konkurrensen
folken emellan driver kraven på rationalisering allt
djupare. Därvid läggas områden under produktionens
intressesfär, vilka man förr aldrig tänkte på.
Arbetsvetenskapen har levererat exempel härpå.
Folkmaterialet och folkhälsan äro produktionens bredaste bas,
och den dag torde komma, då produktionens män
måste taga. aktiv del i dess frågor. Då torde religionen
icke längre bliva, någon privatsak, och det torde bli
deras skyldighet, som ha hand om vårt folk och dess
framtid att väl vårda och befordra vårt kristna arv.
icke för dess skull utan för vår egen skull.
600-årigt bryggeri. Det äldsta bryggeriet i
München och sc.nnolikt ett av världens äldsta bryggerier,
»Augustinerbrauerei», kan i år fira sitt 600-års
jubileum, omtalar Sv. bryggarefören:s månadsblad.
Bryggeriet anlades nämligen år 1328 av
Augustinermun-karna, vilka inrättade i klostret ett bryggeri, vilket
drevs av munkarna till sekulariseringen 1803, då
bryggeriet öveTgick i privathänder. Sedan 1829 äges
bryggeriet. av familjen Anton Wagner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
