Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47 INDU STRITIDN INGEN NORDEN
nen i landet komme allt fortfarande att befruktas, ge
sådd, gro och växa till plantor allt efter sin art genom
den allmänna och enskilda diskussionen muntligen och
i tryck, och de stridslystna hade alltjämt rikliga
tillfällen till tornering, men huvudbehandlingen i de för
riket mest angelägna frågorna, folkmeningens
utkristallisering till ja eller nej eller passivum, bleve hänvisad
till privatlivet, till det tysta, och i vida högre grad än
nu till den enskildes eget omdöme och fria
beslutanderätt.
Och härtill komme det parlamentariska arbetets
förnyelse i den mening, att faran för stockning och hafs
eller sterilitet hos förhandlingarna praktiskt taget borde
bliva undanröjd, då de mest partibindande
principerna genom referenda avlägsnats från
riksdagsdebatterna. Därmed vore sannolikt även vunnet att
parlamentsledans kvava atmosfär utträngdes av friska
vindar över landet. Opinionens organisering kunde
gladeligen ombesörjas i samband med lokala folkmöten, där
man finge orda så mycket man ville och tålde — utan
att ett öres tillägg på skattesedlarna därav behövde
vållas.
* *
*
Ja, detta är naturligtvis endast en skisserad idé,
avsedd att fästa uppmärksamheten på den generella
frågan, huruvida icke man ändock kan påträffa nya vägar
till bättre former för folkets representation.
Genomförandet kan te sig utsiktslöst redan av den
fundamentala anledningen, att svenska folket sedan 500 år
tillbaka vant sig vid den fyllighet, som
representations-skicket under varje dess skede erbjudit folkviljans
manifestation. För övrigt kan tänkas, att den
nuvarande konstruktionen kan visa sig god nog efter
reformer på annat sätt. Den här framförda idén har från
förf :s synpunkt blivit belyst uteslutande tekniskt, icke
politiskt ■— därmed må annan taga befattning, om
någon det lyster. Finessen skulle vara den obligatoriska
deklarationen på ett blad papper, ett sådant som
tillkommit ursprungligen såsom en
organisationsuppfinning, den där benämnes blankett.
Det nya slagordet i den politiska pressens ledare
bleve således — blankettpolitik.
Chr. Sylican.
Svenska uppfinnareföreningens styrelse. Uti de
allmänna underrättelser, som publicerades i denna
tidnings föreg, nummer om Svenska
uppfinnareföreningen, förekom, genom bortfallandet av en tryckrad, en
ofullständighet beträffande namnen på styrelsens
ledamöter, så att herrar Härdén och Hasselrot saknades.
Vi hava tagit den spjuvern tryckfelsnisse vid öronen
och skynda nu att å hans vägnar meddela följande
rättelse.
Styrelsens sammansättning är: ing. C. A. Hult,
ordf., ing. Joh. Härdén, vice ordf., f. d. byrådir. A.
Hasselrot, ing. C. J. Möller, skattmästare, ing. J. T.
Sandberg, ing. Chr. Sylwan, ombudsman, och
godsägaren greve G. Trolle-Bonde; suppleanter äro
fabrikör C. R. Nyberg, civiling. N. R. M. Weibull och ing.
E. Öman. Sekreterare och vice klubbmästare är
civiling. G. Westberg samt klubbmästare fabrikör Maur.
Larsson. (Val av styrelse, nämnder och funktionärer
sker i febr. eller mars.)
Synpunkter på svensk arbetsledning.
(Slut fr. sid. 43.)
och annat, något som det icke är möjligt för den på
världsmarknaden konkurrerande industrin att
efterlikna,. Sådant kan endast bidraga till att skapa missnöje
och otillfredsställelse hos de sämre lottade arbetarna.
Vad de psykologiska synpunkterna på svensk
arbetsledning beträffar, är det anmärkningsvärt, vilken
respekt en arbetsledare kan tilltvinga sig genom sin
kunnighet i yrket. En omutligt rättvis behandling av
de underlydande är också något, som den svenske
arbetaren sätter värde på. Om arbetsledaren därtill har
sinne för humor, är oerhört mycket vunnet.
Detta psykologiska hänsynstagande från
arbets-ledarens sida är särskilt av nöden, när man vill införa
den organisationsform, som på fackspråket benämnes
»scientific management». De effektivitetssträvanden
som sammanfattas under denna benämning innebära,
att man genom lämpliga anordningar, noggrant
uträknade handgrepp, arbetarens ändamålsenliga
place-cering m. m. kan uppdriva arbetsprestationen i rent av
otrolig grad. Det gäller dock att bibehålla en atmosfär
av lugn och trevnad, ty allt som kan tydas som jäkt i
arbetet är av ondo.
Överhuvudtaget är det av vikt för varje
arbetsledning, att bibringa arbetaren en känsla av trygghet och
förtroende. Den som har mycket att förlora, spänner
sina krafter för att bibehålla vad han har, och det är
därför sannolikt, att om den svenska industrin är i
stånd att ordna det så för sina arbetare, att dessa känna
sig tillfreds med sin tillvaro, detta skall bliva en
kraftig hjälp, då det gäller att utvinna värdefullare
arbetsprestationer.
Föreläsningskurser hos Tekniska föreningen
M. S.
Varje tisdag fr. o. m. 14 febr. t. o. m. 27 mars pågå
i K. tekniska högskolans lokaler vid Drottninggatan,
Stockholm, med början kl. 7 e. m. föreläsningar av
ingenjör Wilh. Engström över ämnet »Våra
verktygsmaskiner, deras verktyg och
användning».
Det är Tekniska föreningen M. S. som anordnat
föreläsningarna, till vilka inträdeskort à 8 kr. lösas vid
föreningens sammanträde å restaur. Riche den 10 febr.
eller i högskolan den 14 febr. mellan kl. 6,30 och 7
e. m.
Föreläsningsprogrammet är uppgjort såsom följer:
Tisdagen d. 14 febr. Historik och grundläggande
principer för verktygsmaskinernas konstruktion.
Grundprinciper för utbildningen av skärverktyg. •—• Den 21
febr. Verktygsmaskinernas driv- och regleringsorgan,
kraftförbrukning o. dyl. Gruppdrift eller enkeldrift.
— Den 28 febr. Vanliga svarvar, revolversvarvar,
hel-och halvautomater. Borrmaskiner och borrverk. — Den
6 mars. Fräsmaskiner, skruv- och kuggfräsmaskineT.
Hyvelmaskiner, stickmaskiner. —• Den 13 mars.
Stång-brotchning, maskiner och verktyg härför.
Slipmaskiner: rundslip maskiner, inner- och cylinderslip meskiner,
planslipmaskiner. — Den 20 mars.
»Centerless»-slip-maskiner. Maskiner och metoder för framställning av
fina ytor. (»Lappning».) — Den 27 mars. Mätverktyg
och mätmetoder. Kort orientering över
tolerans-mätsystemet, Kontrollering av mätverktygen.
Litteraturöversikt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 11:02:01 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/indunord/1928/0049.html
