Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRITID NINGEN*! NORDEN
135
Nationell minnesgåva till Konungen.
Nedanstående upprop har utfärdats, undertecknat av
inemot 250 svenska män och kvinnor tillhörande den
nationella samhällsvårdens ledande kretsar.
Den 16 juni 1928 fyller KonungGustafV
sjuttio år. Under den tid av mer än tjugu år, som förflutit
sedan Konung Gustaf uppsteg på Sveriges tron, har det
förhärjande världskriget gått fram över Europas länder.
Många av vår världsdels folk lida ännu av den andliga
och ekonomiska förödelse, som följer i krigets spår.
Genom den fasta och återhållsamma statskonst, som
Konung Gustaf i samklang med svensk folkmening under
världskrigets brytningar fullföljde, lyckades vi undgå
att indragas i krigets virvlar. Vårt fädernesland står
därför nu mera oskadat av tidens stormar än kanske
något annat land i Europa. Tacksamheten för vad vi
sålunda vunnit förmäler sig med tanken på den gärning,
Konung Gustaf jämväl på övriga områden av rikets
styrelse utfört, en gärning som framkallat aktning och
sympati i de vidaste kretsar. Övertygade om att dessa känslor
för Konungen gärna vilja söka sig allmänt uttryck,
inbjuda vi härmed Sveriges medborgare att genom
frivilliga bidrag åstadkomma en summa, avsedd att på
Konung Gustafs sjuttioårsdag såsom minnesgåva
överlämnas till Konungen, för att efter hans bestämmande
användas till något ändamål, varigenom hans minne
hugfästes.
Yi våga framhålla, att betydelsen av den tilltänkta
minnesgärden växer i den mån deltagandet i insamlingen
blir allmänt, och vi uttrycka den förhoppningen, att var
och en skall känna sig manad att med något belopp, om
än aldrig så ringa, bidraga till det gemensamma
ändamålet. —
Konungen, som erfarit att planer vore å bane att
utfärda ett upprop om insamlande av en minnesgåva, har
förklarat såsom sin avsikt, att de insamlade medlen skola
användas till bekämpande av kräftsjukdomama inom
vårt land.
Bland undertecknarna av uppropet märkas följande
ingenjörer och industrimän: kommerseråden G. Dillner
och A., F. Enström, direktörerna H. Hammar, Kr. Huldt
och A. Vennersten, vice häradshövding E. Kinander,
envoyén H..L. F. Lagercrantz, konteramiralen A.
Lindman, landshövdingarna. Sv. Lübeck och G. Malm.
Insamlingen verkställes genom länskommittéer och
lokala kommittéer i huvudstaden samt i övriga städer
och kommuner och sker genom teckning å listor och
genom insamlingskort som av kommittéerna
tillhandahållas.
Insamlingen pågår. De insamlade medlen insändas till
kommittéerna, och översändas av dessa till något av
följande bankers huvudkontor i Stockholm, nämligen Ab.
Göteborgs Bank, Ab. Svenska Handelsbanken,
Skandinaviska Kredit ab. och Stockholms Enskilda Bank.
Fullständig redovisning kommer att i allmänna tidningarna
avgivas.
Upplysningar angående insamlingen lämnas av
Centralkommitténs sekreterare, kapten Ernst Killander,
Stockholm 2, samt av de kommittéer, som för
insamlingen komma att bildas.
Centralkommittén består av greve R. Hamilton,
överståthållare C. Hederstierna, fel bankdirektör J. C: son
Kjellberg, generallöjtnant K. O. Toll, bankdirektör K.
A. Wallenberg, direktör A. Vennersten (ordf.) och
pastor primarius N. Widner.
Lerjordscement enligt Voisin.
(Slut fr. sid. 133.)
söndermalning till följd av dess relativt ringa hårdhet. I
motsats härtill befinner sig vid smältnings- och
klinker-förfarandena den brända massan i form av klinker, som
är 3’tterst hård att söndermala, vilket just är en av de
förnämsta orsakerna till det sålunda framställda
cemen-tets höga försäljningspris. Enligt Voisins metod är
massan, som icke undergått någon klinkerbildning eller [-förg]asning,-] {+för-
g]asning,+} lätt att mala sönder. Dess färg varierar allt
efter temperaturen från klart gul till brungul.
Under det att man vid framställningssätten genom
smältning eller genom klinkerframställning är tvungen
att röra sig inom mycket snäva sammansättningsgränser
för att erhålla lerjordscement med långsam bindning,
kan man däremot vid Voisins metod använda mycket
varierande sammansättningar från de på kalk fattiga ända
till kalkrika med samma relativa halt av lerjord och
kiselsyra. Man kan på detta sätt leda bränningen av
massor, sammansatta av vit, mycket järnfattig bauxit och av
kalksten eller ren kalk för framställningen av vita
lerjordcement, vilka äro särskilt lämpade för framställning
av konstgjord sten och plattor. Den brända massan är
då vit.
Ris.
För utländska arbetssökande i Frankrike att
beakta.
Svenska manliga arbetssökande i Frankrike äro till
stor del tekniker, ingenjörer, verkmästare, hantverkare,
specialarbetare. För mången av Ind. Nordens läsare
torde därför följande påpekanden hava sitt intresse.
Såsom vid föregående tillfällen i pressen meddelats,
skall enligt gällande franska invandrings- och
passbestämmelser varje utlänning, som inkommer till
Frankrike i syfte att där taga avlönad anställning, vara
försedd med särskilt arbetstillstånd. Trots dessa
bestämmelser händer det ofta, att svenskar ankomma till Paris
och elär söka anställning utan att på förhand hava
skaffat sig föreskrivet arbetstillstånd. Då sedermera
framställning om arbetstillstånd göres i Paris, förvägras
dylikt tillstånd, om också, med svenska konsulatets tillhjälp
undantag från gällande föreskrifter med stora
svårigheter kunnat utverkas av den franska myndighet, som
handhaver ifrågavarande angelägenheter, nämligen
»Office Régional de la Main-d’Oeuvre Etrangère».
Emellertid har man på senaste tiden låtit förstå, att vidare
undantag från gällande bestämmelser ej kunna påräknas.
Under sådana förhållanden har svenska beskickningen
i Paris hemställt, att svenska arbetssökande ånyo måtte
erinras om de gällande franska invandrings- och passbe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
