Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
I N D U STRITIDNINGEN NORDEN
Fig. 5: djupregleringsorgan och roder.
åverkad av djupregleringsapparaten och så anordnad
att pistonen alltid följer slidens rörelse. Genom
hävarmar (31, 39, 41) och länkstänger (32, 36) förmedlas
pistonens rörelser till de horisontala rodren (43). På
ändan av rodrens dragstång (32) sitter en fjäder (36),
vars ändamål är att, då efter utgången distans luften
avstänges och torpeden stannar, lägga rodren upp, så
att torpeden kommer till 3Ttan och kan bärgas. Viel stricl
sänkes torpeden efter utgången distans, i händelse den
ej träffar målet, genom en särskild sånkventil.
Vid utskjutningen kommer pendeln till följd av sin
tröghet att ligga efter, vilket skulle giva nedåtroder,
men för att torpeden icke skall gå för djupt, finnes en
roderlåsning, genom vilken servomotorsliden (29) låses
i ett visst läge och härigenom håller de horisontala
rodren i motsvarande läge, och låsningen sker dels för viss
vinkel, dels för viss distans t. ex. + 2° och 60 m. Detta
sker medelst roderlåsmekanismen (C), som kan
inställas utifrån.
Även finnes en regleringsanordning (70), varigenom
rodrens maximiutslag kunna regleras, så att "man t. ex.
ger rodren större minusutslag för att övervinna
torpedens tendens att stiga till följd av minskad vikt genom
förbrukning av luft, vatten, bränsle och olja, som på
en modern torped kan uppgå till ca 90 kg.
Fig. 6: djupbanor.
Fig. 6 visar några djupbanor vid skjutning från en
övervattensdäckstub. Man ser torpedens fall och
ned-dykning; i mitten är en idealbana, som dock sällan
uppnås. I allmänhet går torpeden högt eller djupt beroende
på torpedbåtens rullning, olika utskjutningstryck m. m.
Även visas torpedens uppgång efter utgången distans.
Vad drivkraften beträffar, så har naturligtvis en
storartad utveckling ägt rum från Whiteheads första
lilla hög- och lågtrycksmaskin till Brotherhoads
tre-cylindermaskin med gemensam roterande slid, vidare
till Whiteheads maskin med en rundslid till varje
cylinder och senare den större fyrcylindermaskinen.
Ehuru turbin som drivmaskin länge använts i USA: s
torpeder, ha här prövade turbiner aldrig uppnått så
god effekt som stjärnmaskinen.
För att nu visa luftens gång börja vi med en
kall-torped. Torpeden var kall ända till år 1902, dvs luften
gick direkt till maskinen utan någon förvärmning, i
maskinen användes halv expansion. Vid expansionen
sjunker luftens temperatur, så att maskinstommens yttre
isbelägges och maskinaxeln efter stopp fylles med is.
Namnet kalltorped är träffande, det är en veritabel
kylmaskin.
Numera finnas två nyare typer, varmtorped och
ång-torped; skillnaden i konstruktion är obetydlig,
huvudsaken är att mängden »matarvatten» ökats frås 5,5 kg
till 40 kg och bränsle från 1,3 kg till 6 kg.
Förbättringen var fenomenal.
Ungefärliga farter och distanser äro:
Kall-torped:
34 knop på 1000 m
26 > > 2 000 »
Varm-torped:
38 knop pä, 2 000 m
28 > » 4000 5
Äng-torped:
39 knop på 3 000 m
29 > > 6 000 >
Det förra hög fart med 33—40 at maskintryck;
det senare låg fart med 17—20 at maskintryck.
Ökningen i effekt vid övergång från kall till
varmtorped var redan över 100 genom ång-torpeden har
ytterligare 55 % ökning vunnits med samma
luftförbrukning. —
Luftens gång i en kall torped (fig. 7). Från bakre
luftkärlsändan går ett elastiskt kopparrör (1) till
avstängning sventilen (B), vilken hålles stängd, ända till
dess torpeden göres klar för att föras in i tuben, men då
får man inte glömma att öppna den, ty moderna
torpeder hava negativ flytkraft (sjunkkraft) från 40—100
kg och skulle genast gå i botten, om de ej komma i gång.
Bredvid sitter fyllningsventilen (C), varigenom
luftkärlet fylles. Luftröret går till den s. k. gruppen (D),
som innehåller pådragningsventilerna, hanen, skoveln,
distansapparaten, drevaxel m. m. Då torpeden skjutes
fram i tuben, träffar hanens spets (16) en
igångsättningskolv fast i tuben, hanen kastas om, och
balans-armen (18) lättar lilla pådragningsventilen, som
släpper igenom luft nog för att maskinen skall komma
igång med sakta fart (regleras till 300 varv). Vid
skjutning från ö. v. tub duger det nämligen ej att sätta full
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
