Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
199 INDU STRITIDN INGEN NORDEN
Vätgas såsom kylmedel vid
elektriska maskiner.
Enligt Zeitschrift des Vereins deutscher Ingenieure
har vid General Electric Company utförts ingående
försök med vätgas såsom kylmedel för elektriska
maskiner. Man fann härvid, att vätgas på grund av sin
ringa täthet, sin högre värmeledningstal såväl som på
grand av sin kemiska inaktivitet var vida överlägsen
luft såsom kylmedel. Man iakttog sålunda t. ex. vid
stora turbogeneratorer, som löpte i en vätgasatmosfär i
stället för i luft en förminskning av
gasfriktionsmot-ståndet till en tiondedel. Det i jämförelse med luft 7
gånger högre värmeledningstalet hos väte medför
vidare, att temperaturfallet i den elektriska maskinens
spolar blir väsentligt lägre om dessa ej omgivas av luft
utan i stället av väte. Till följd härav kunde
magne-tiseringsenergin stegras med 25 %.
Härtill kommer även den bättre kylverkan av den
med stor hastighet över maskinens yta framblåsta
gasen; sålunda kunde man vid en stor turbogenerator vid
användning av vätgas konstatera en förbättring av
värmeavledningen uppgående till 30 %.
Även energiåtgången för gascirkulationen är vid
användningen av vätgas lägre än vid användningen av
luft. Kylaren kan därför även göras av mindre
dimensioner.
Under det att man vanligen vid isolation av
ledningarna till högspänningsmaskiner omsorgsfullt måste
undvika koronaeffekt i lindningarnas små luftrum, för
att skydda lindningarna mot förstöring, har det vid
användning av vätgas visat sig, att korona-urladdningarna
under dessa förhållanden äro av helt annan
beskaffenhet, och att härvid isoleringen ej angripes. Det kan
antagas att detta beror på, att det ej såsom vid
korona-urladdning i luft bildas salpetersyra och ozon. Försök
med tjockare isoleringar visade, att vid användning av
vätgas den dielektriska hållfastheten var 50 % större än
vid luft. Även brandfaran i händelse en antändning
utan elektrisk kortslutning är vid vätgas mindre än
vid luft, varvid likväl måste förutsättas, att härvid
maskinhöljet ej förstöres, då den utströmmande
vätgasen själv tändes.
General Electric Company har vidare utfört en serie
försök för att utröna explosionsfaran och utprovat en
del medel att skydda sig häremot.
En ytterligare förbättring av de ovan antydda
gynnsamma verkningarna av en vätgasatmosfär väntar man
sig genom ökning av gastrycket. Först vid ett tryck av
10 atmosfärer skulle gasfriktionsförlusterna bliva så
stora som vid luft av vanligt tryck. Värmeledningen,
som är oberoende av trycket, skulle även vid 10
atmosfärer vara 7 gånger så stor som vid luft, och
värme-avgivningen vid den över ytorna framströmmande gasen
skulle bliva ungefär 13 gånger så stor. Vätgasens
dielektriska hållfasthet skulle emellertid vid 10
atmosfärers tryck vara blott ungefär 40 % mindre än
transformatoroljas, så att en i vätgas under 10
atmosfärers tryck löpande maskin i vissa hänsenden skulle
motsvara en i olja nedsänkt maskin, varvid dock denna
ej skulle hava större gasfriktionsförlust än en vanlig
maskin med luftkylning.
Fk.
En ny kolloidkvarn.
Plauson konstruerade för några år sedan en kvarn
för att kolloidalt finfördela fasta kroppar i vätskor
eller två oblandbara vätskor i varandra. Emellertid
fordrar den stor kraftåtgång. En kolloidkvarn med
endast en sjundedel så stort kraftbehov har konstruerats
av Oderberg chemische Werke A.-G. vid Neu Oderberg
i Tjeckoslovakien. En roterande skiva bär pinnar,
vilka vid sin rörelse förbi motsvarande fasta pinnar i
apparathöljet åstadkomma finfördelningen.
Effekten av den långt drivna pulveriseringen av
fasta kroppar visar sig slående i en stegring av pulvrets
volym (Sohüttvolumen). Om mönja behandlas, ökas
dess täckförmåga i förhållande till volymen; medan
det fordrades 179 gram, malda i kulkvarn, för att
jämnt täcka en kvadratmeter järnplåt, åtgick endast
76 gram mönja, mald i kolloidkvarn. Kaolin antager
egenskaper som det i vanlig form icke har. Sålunda,
omtalar Ditmar sådan kaolins höga
absorptionsförmåga, vilket gör det. möjligt att begagna sådant
finfördelat material i stället för lykopodium i
kautschukindustrin.
En annan tillämpning är framställningen av
kolloidala lösningar på mekanisk väg. En lösning för
bekämpande av väx: t sjukdom ar, innehållande kolloidalt
svavel, finnes i marknaden under namnet sulikoll, För
liknande ändamål användas arsenatlösningar. Även
kolloidala lösningar av grafit och andra ämnen kunna
framställas.
När den högsta graden av dispersion önskas är det
lämpligt att kombinera med kemisk inverkan.
Pepti-seringsämnen och skyddskolloider, valda med hä.nsvn
till det behandlade materialet, gynna
malningsproces-sen, som i alla fall kräver en viss
minimirotationshas-tighet.
Hgt.
Den 10:de Skånemässan.
Skånemässan har utsänt sin reklambroschyr för året.
Den har fått en förnäm utstyrsel och prydes av talrika
bilder från mässans provlager under de gångna åren.
Då Skånemässan i år fullbordar sitt första
decennium, torde det för våra läsare vara av intresse att
erfara, vad Skånemässan velat, och vad den under de
gångna åren uträttat. A7! tillåta oss dä.rför återgiva ett
sammandrag av innehållet i broschyren.
Uppslaget till varumässa i Sverige utgick från
Skåneland. Redan 1914 i samband med Baltiska
utställningen framkom förslag om inrättandet av en årligen
återkommande svensk varumässa i Malmö. Idén blev
dock ej omsatt förrän 1919, då den första svenska
varumassan i Malmö öppnades. Sedan dess har mässan
årligen upprepats, och den tionde hålles 6—12 augusti i år.
Namnet Skånemässan valdes icke, framhålles det,
med hänsyn till enbart .skånska intressen, utan verk
samheten avsåg från början att komma hela landet
till godo. Genom mässans förläggning till Malmö
uppnåddes, dels att mässan fick sitt säte i Sveriges tätast
befolkade provins, där köpmännen äro talrikast
företrädda inom landet, dels ock att den kom att ligga i
själva .stråkvägen för inresande utländska köpmän
såväl från Danmark som kontinenten. Skånes läge och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
