- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiosjätte årgången, 1928 /
249

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Holländaregatan 20,
Stockholm. Publikationsorgan för
Svenska Uppfinnareföreningen.

INDUSTRITIDNINGEN NORDEN

GRUNDLAGD 1872

Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.

Nr 32 STOCKHOLM DEN 8 AUGUSTI 1928

Innehåll. Ind. Norden: Nv metod för timmerflottning. Ref. av K. Nn. — Nyheter vid eldsläckning medelst kolsyra. Av Fk. —
Sjukvård kontra industriintresse. — Nya uppfinningar och fabrikat i marknaden. XX. Jonsereds cirkelsåg VA4. XXI.
Koldmex-asfalt-emulsion för ytbehandling av vägbanor. XXII. Swendséns skruvgängningsmetod. — Gummiindnstrins grundoperationer. —
Varumärkes-tvisten »Ahla» kontra >Abeve>. — Notiser. — Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd: Patentbeskrivningar. — Kungörelser ang. patent. —
Eftertryck utan angivande av källan förbjudes. — Red. påtager sig ej någon obligatorisk äsiktsöverensstämmelse med ärade
}örf:s uttalanden.

Ny metod för timmerflottning.

Den hittills vanliga metoden för transport av timmer
i flottlederna, vilka kunna utgöras av åar, älvar, sjöar
och flottningsrännor omväxlande med varandra, är den
s. k. lös- eller vildflottningen, enligt vilken
timmerstockarna eller de eljest ifrågakommande
flottgodsenheter-na huller om buller utsläppas i flottleden och få flyta
med strömmen i denna samt eventuellt samlade i
ringbommar bogseras över sjöar,
om större sådana ingå i
flottleden.

I beskrivningen över sv.
patentet nr 65 496, uttaget
av E. L. Andersson,
Ockelbo, framhålles emellertid,
hurusom denna metod är
behäftad med en hel del
olägenheter. Dels nödvändiggör den
en tidsödande och dyrbar
sortering av flottgodset, när
detta anländer till
flottledens slut, dels går en
ganska avsevärd del av godset
(vanligen omkring 5 %)
förlorad därigenom, att den
sjunker på olika ställen i
flottleden, och slutligen
kastas även ofta en stor del upp
på stränderna av flottleden,
varigenom en tidsödande och
besvärlig strandrensning
nödvändiggöras.

Ändamålet med
Anderssons metod är nu att undgå
dessa olägenheter. Enligt
fig. 1 äro ett antal
timmerstockar, som skola flottas,
ledbart förbundna med
varandra vid ändarna medelst bomkoppel 2 till en enda
racl. Varje koppel består, såsom framgår av fig. 2, av
den egentliga koppelkedjan 2 och vid dennas båda
ändar fästa omslagskedjor 3, som fastspännas omkring
stockarnas ändar. Stockarna bilda sålunda en böjlig,
kedjeliknande rad, vilken kan bringas att passera
flottleden i sträckt tillstånd på det sätt, som visas i fig. 10,
och kan böja sig på sådana ställen, där flottleden
kröker. I stället för att förbinda stockarna till en enda racl
kan man även, såsom i fig. 3 visas, sammankoppla dem
till två eller flera rader, vilka då på lämpliga ställen
förbindas med varandra, så att de alltid följas åt.
Vidare är det även möjligt att ersätta den ena raden i

ijTcr*



JFcj.8.

m * ra

ss^

fig. 3 med en lina eller kedja, med vilken stockarna
kunna vara förbundna vid båda ändarna.

Vid sådana ställen, elär flottledens riktning ändras
så mycket, att stockraden måste ändra rörelseriktning
för att clen ej skall stöta emot stränderna och därigenom
hindras i sin rörelse, anordnas styrorgan, över vilka
flottgodsraden får löpa. Ett exempel på en sådan
styranordning visas i fig. 4 och
5. Det egentliga styrorganet
utgöres vid denna
utföringsform av en rund skiva 4,
vilken vid omkretsen är
försedd med ett spår 5 för
stockarna och är vridbart
lagrad i en vid en flottör 6
fäst bygel 7 eller dylikt
eller själv bildar en
flottör. Skivan resp.
flottören kan vara anordnad
rörlig på sådant sätt, att clen till
en viss grad kan giva efter
för stockradens tryck mot
skivan. För detta ändamål
är flottören förbunden med
en motvikt 8 medelst en
lina 9, som löper över
styrrullar 10, vilka t. ex. kunna
vara lagrade i en på
stranden upprest ställning. I
stället för en sådan
motviktsan-ordning kan man även
använda en fjäder, som
inkopplas mellan flottören och en
förankring på stranden.
Motvikten resp. fjädern kan
härvid kombineras med t. ex.
en elektrisk
signalanordning, som giver signal, om godsradens tryck mot
styrskivan skulle överstiga ett visst värde. I vissa fall kan
det, såsom antydes till vänster i fig. 10, vara lämpligt
att vid brytningspunkterna använda två eller flera
styrskivor 4, vilka då kunna uppbäras av en gemensam,
större flottör 11, fast förbunden med fästen på stranden
medelst stag 12. För att minska stockradens tryck mot
dessa styrskivor kan man använda en horisontal, i
vattenytan flytande vals 13, vridbart lagrad i sned
riktning mot stockradens rörelseriktning (angiven av
pilarna i fig. 10) på sådant sätt, att den, då den försättes
i rotation av den övre valsen passerande stockraden,
strävar att föra stockraden utåt från den närmast efter-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:02:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1928/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free