Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Holländaregatan 20,
Stockholm. Publikationsorgan för
Svenska Uppfinnareföreningen.
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 33 STOCKHOLM DEN 15 AUGUSTI _1928
Innehåll. Ind. Norden: Ingenjörsyrket och politiken. (Serie Ingenjörsverksamhetens miljöer, I.) Av ing. Chr. Sylwan. —
Kortvågsmottagare. Av ing. Joh. Härdén. — Med Frans von Schéele vid Lapplands malmberg. Meddelat av Pehr Johnsson. — Konjunkturläget i
Sverige. — Näringslivets beskattning och uppfinnarverksamheten. — Gaskrig från flygplan mot skogsinsekter. — Notiser. — Sv.
t i ds kr. f. ind. rättsskydd: Patentbeskrivningar. — Kungörelser ang. patent. — Eftertryck utan angivande av källan förbjudes.
— Red. påtager sig ej någon obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s uttalanden.
Ingenjörsverksamhetens miljöer. I.
Ingenjörsyrket och politiken.
Är ingenjören såsom yrkesman predestinerad att
i det politiska livet förr eller senare bli pessimist?
Undervisningen vid våra tekniska läroverk går ut. på
att meddela, sådana kunskaper om den fysiska
naturens innehåll och användbarhet, att människans
tillvaro genom dessa kunskapers praktiserande alltmer
förbättras materiellt, varmed underförstås även mental
förkovran, utmynnande i ett högre moraliskt och sedligt
tillstånd. Detta underförstådda står visserligen ej i
studieprogrammen, men det måste erkännas såsom faktiskt
även för denna gren av pedagogiken.
Men: när den unge ingenjören efter några års praktik
ovanpå skolans teori och förteknik börjar utöva sitt
aktiva medborgarskap eller åtminstone önskar utöva det,
samhällsmässigt, politiskt — låt vara blott som
rösträttsutövare, och söker plats i ledet, så gör han nog i
de flesta fall den upptäckten, att resultaten av den
idealundervisning, ingenjörsskolan bibringat honom, föga
harmoniera med de rådande politiska tänkesätten. Han
har överhuvudtaget svårt att inplacera sig hos partierna.
Han har fått lära sig de absolut givna resultaten av
mekaniska, elektriska, optiska, akustiska och kemiska
processer på basis av den mest exakta bland vetenskaper,
han har även fått inblick uti ekonomiska
fundamentallagar. Men hans yrkesfostran har icke medhunnit, ej
heller avsett att föra honom in på psykologins friare
områden, på kulturexperimenterandets och politikens
marker. När hans medborgerlighet visar honom dit,
möter lian mest irrationella värden: önskningar, egoism,
planer ins blaue, principer den ena mot den andra,
antaganden, motsägelser, problem, vilkas enda säkert
givna faktor är deras olöslighet.
Ingenjörens yrkesmässiga fostran, den i högskolan
såväl som den i läroanstalter av lägre grad, går
emellertid ut på, att ban i sin livsgärning skall åvägabringa
resultat, verkliga produkter till påtagligt gagn för
samhället. Den mognad han sedan får av praktiken är av
samma slag. Som yrkesman och medborgare gör han
samhället den största tjänsten genom att tillföra det sina
reala, kunskaper, sin nydanareförmåga och sin tekniska
rutin. Kunde och finge han arbeta med
samhällsproblemen till lösningar av allt högre fullkomning enligt
samma strikta principer, som gälla, för clen
ingenjörstekniska utbildningen, ej dominerad, fastän påverkad,
av övriga, yrkesklassers erfarenheter och
uppfattningar, komme resultaten att av samhället i sin helhet
uppnås med vida mindre friktion mellan de sociala krafterna
än som sker. Ty i stort sett verka alla länders ingenjörer
övervägande empiriskt till teknikens förbättring, steg
för steg från det ena fasta underlaget till det andra. Den
vetenskapliga forskningen är visserligen ibland något
före, men oftast är det praktikens rön, som gå i täten.
Och det är detta: steg för steg, som just är det.
betecknande för ingenjörsteknikens rörelse framåt. Vilka
utvecklingsskeden har ej ett patent att genomgå .. . Icke
ens nutidens snabbast erövrande uppfinningar förete
något undantag från regeln; det som kan sägas
hava gjort revolution är upptäckten, icke
uppfinningen. Det är skillnad mellan evolution och revolution.
Flygmaskinen, filmen, radion hava såsom uppfinningar
arbetats fram stegvis; röntgenstrålarna blevo
revolutionerande, emedan de voro en upptäckt. En annan sak är
att stegen kunna tagas långsammare eller raskare. Men
de måste alltid vara steg: förflyttningen från ett fast
underlag till ett nytt sådant, prövat i laboratoriet och
genom kalkylen — vilken också är ofrånkomlig.
Ingenjören kan ej utöva sin konst utan förberäkningen,
rekognosceringen fram till målet, vare sig detta är
konstruktivt eller syntetiskt eller ekonomiskt eller allt i
förening. Kalkylen bestämmer ofta både
riktningen och stegets längd. Ju högre ingenjören når i dessa,
avseenden, desto skarpare ser han hindren och desto
vidsträcktare kan han överblicka terrängen bortom dessa.
Detta går ingenjörens yrkesmässiga fostran ut på, men
det bildar jämväl barriären mellan honom som
yrkesman och politiken — enligt erfarenheten och fast det
ej borde vara så, utan tvärtom. Den reala, sunda
kapacitet för deltagande och inflytande i samhällets politiska
tänkande och handlande, som ingenjören erhållit i och
med sin utbildning, kommer icke det allmänna till godo
i tillnärmelsevis vederbörlig utsträckning. Andra
yrkes-klasser dominera över honom: juristerna, pedagogerna,
journalisterna — folk som mer än ha.n lärt sig att
behandla språket, att utnyttja dettas makt över tanken.
Ingen yrkesklass har dock så mycket som ingenjörens
utbildats till logiskt tänkande i den riktning, att. av en
viss orsaksföljd blir oeftergivligen enligt naturens lagar
ett visst resultat — rationellt om orsaksfaktorerna
vederbörligen beaktats, betvingats till riktiga dimensioner
och placerats rätt i förhållande till varandra,
irrationellt om de förbisetts, felvärderats och manövrerats i
oriktig ordning. Närmast ingenjören i detta exklusiva
hänseende kommer juristen, vars utbildning i logik väl
ligger lika högt men icke på det tekniska plan, som är
ingenjörens eller naturvetenskap arens. Juristens styrka är
hans metodiskt mottagna utbildning i psykologi, rätts-
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
