Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282
INDU STRITIDN INGEN NORDEN
dessa ändamål är det mera praktiskt att fördela
värdeminskningen med hänsyn till verksamhetens omfång:
antalet produkter el. dyl. Avskrivningarnas
differentiering i proportion till produktmängd faller sig ibland
praktiskt rätt svårt, då en särskild statistik för
ändamålet är erforderlig, men där detta erbjuder
svårigheter, kan en god utjämning av avskrivningarna erhållas
genom uppskattningar. En dylik differentiering har
föreslagits av föreningen för tyska maskinbyggare och
återgives i tabellen längre fram.
En avskrivningsmetod, som efter min uppfattning
icke heller fått clen användning, som den är förtjänt
utav, är fördelning av ränta och avskrivning i ett
sammanhang. Vid byggnader och mycket varaktiga
maskinella anläggningar blir vid separat ränte- och
avskrivningsberäkning det första användningsåret
mycket kraftigt belastat, de följande successivt betydligt
mindre. En byggnad, anskaffad för 100 000 kr, å
vilken ränta beräknas med 5 % och avskrivning med 2
erhåller första användningsåret en årskostnad av 7 000
kr, men det sista icke stort mera än 2 000 kr. Metoden
med separat avskrivnings- och ränteberäkning verkar
sålunda starkt konsoliderande, men ger en mycket
ojämn fördelning av hjälpmedlens totalkostnader över
användningstiden.
Avskrivningarna och beskattning en.
Uppfattningen om avskrivningarna som kostnader,
vilka få fråndragas de redovisade inkomsterna vid den
skattepliktiga inkomstens beräkning, delas i huvudsak
av vår skattelagstiftning. Dock är lagstiftningen
härvidlag icke konsekvent. Å fast egendom tillåtes sålunda
avdrag endast för värdeminskning uppkommen genom
slitning. Detta avdrag är dessutom endast tillåtet vid
inkomstskattens beräkning, men icke vid
kommunalskatteberäkningen, dvs vid bevillningsdeklarationen.
Ifråga om avskrivningsavdragen har det ofta visat
sig vara svårt att förena företagarnas krav på
berättigade avskrivningar med taxerings- och
prövnings-nämndernas ofta rätt njugga medgivanden. Som bekant
måste ju avskrivningsavdragen vid deklarationen
specificeras. För att en uppfattning skall erhållas om, vad
som enligt svensk rättsuppfattning kan anses
representera tillåtna avskrivningssatser, angivas i det följande
några siffror hämtade från högsta domstolens utslag:
Byggnader ........................ 1—3 å 4 %
Järnvägsanläggning . ....... % % å banbyggnaden
Verkstadsmaskiner ......... ............... 8 %
Pappersbruksmaskiner ................ 9—10 %
Trämassemaskiner .................. 7%—10 %
Möbelfabrik, träförädling, sågverk .......... 5 %
Velocipedfabrik ................. ......... 5 %
Textilfabrik ........................... . 10 %
Elektricitetsverk med turbiner .............. 6 %
Elektrisk kraft- och belysningsanläggning .... 5 %
Tegelbruk ....................................7 %
Ångslupar .............................. 5 %
Inventarier i regel . ....................... 5 %
Patent. I ett par fall ha varierande avdrag tillåtits.
I flera av de ovannämnda fallen avse
avskrivningarna maskinernas och inventariernas samt byggnadernas
sammanlagda värden. Med hänsyn till byggnaderna
framträder synnerligen skarpt olikheterna uti cle avdrag
som beviljats. Den lägre siffran 1 % gäller för en av
Sveriges äldsta mek. verkstäders byggnader, såväl av
sten som trä, och för en elektrisk kraftstation. Den
högre siffran gäller en sulfitfabrik. De stora
olikheterna torde i icke ringa grad bero på, huru starka motiv
vederbörande kunna framlägga för att motivera
avdragen och få icke obetingat tagas som uttryck för
inträffad värdeminskning eller motiverad avskrivning.
Man kan med skäl påtala den brist på enhetlighet,
som finnes mellan industriella avskrivningar i olika
företag, och även den olikhet, som råder mellan de av
olika taxeringsnämnder medgivna avdragen.
Riktlinjer för taxeringsnämndernas arbete med hänsyn till
avskrivningsavdragen äro välbehövliga. I synnerhet torde
godtycket ha ett stort spelrum beträffande avskrivningar
av patent, men regler för dessa avskrivningar äro även
ganska svåra att uppställa.
En sak, som skall observeras, är, att. det icke är
nödvändigt att företaget i sina räkenskaper företager
samma avskrivningar som i deklaration. I räkenskaperna
göras ofta avskrivningar i syfte att konsolidera
företaget eller av andra praktiska skäl, i deklarationen få
givetvis endast sådana avskrivningar upptagas, som
motsvara årets andel av värdeminskningen.
Anläggningar eller foremål [-användningstid-] {+användnings- tid+} vid 9 tim. dagdrift avskrivningskvot
[-dagdrift-]
{+dag- drift+} % [-dygnsdrift-] {+dygns- drift+} %
I. Fabriksbyggnad, massiv 50—25 år 2—4 3-5
Gjuteribyggnad . . . 25—30 » 4-5 5—6
Fackverks byggnad . . 33—20 » 3-5 3—5
Träbyggnad efter
utförande ....... 20—5 » 5—20 5—20
II.cKraftprodüktion o. dyl.
Ångpanna med
överhettare etc...... 20—10 » 5—10 7—12
Ångmaskin..... 25—10 > 4—10 5—12
Gasmaskin, dieselmotor 20—10 5—10 7—12
Vattenkraftmotor . . . 17-12 » 6—8 8—11
Transmission..... 20—10 » 5—10 7-12
Remmar och linor . . 5-2 » 20—50 50-100
Gas- och vattenledning 20—10 » 5—10 5—10
III. Värmeanläggning . . 25—10 » 4-10 5—12
IV. Elektrisk anläggning
Maskiner...... 14-8 » 7—12 10-15
[-Belysningsanläggningar,-]
{+Belysningsanläggnin- gar,+} ledningar .... 8—5 » 12-20 15—20
Ackumulatorbatterier . 8-5 » 12—20 15—20
V. Banor och
transportanordningar ..... 20-10 » 5—10 7—12
VI. Olika arbetsmaskiner: pumpar etc...... 20—10 » 5—10 7—12
VII. Verktygsmaskiner .
Automater och
preci-tionsmaskiner .... 10—6 » 10-17 12—20
Vanliga
verktygsmaskiner ....... 14-10 » 7—10 10—12
VIII. Redskap och
handverktyg ....... 4—2 > 25-50 50-100
IX. Kupolugnar etc. . . 14—10 » 7—10 7—10
Martinugnar och
liknande murade .... 5—3 » 20-30 20—30
X. Modeller......
Trä......... 2—1 » 50-100 50-100
Metall ........ 3—2 » 30—50 30-50
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
