Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324
IN DUSTR1TIDN, INGEN NORDEN
ständigt torr. Gasen passerar uppåt genom ett lager av
koks (C), genomgår därpå ett filter (F), som viel
rengöring lätt kan lyftas upp genom den med ett lock
normalt tillslutna övre delen av renaren. Filtret består av
ett antal platta, lådformiga element, vilkas yta
utgöres av bomullsväv. Gasen passerar utifrån och in
igenom denna väv, och det medföljande dammet avsätter
sig på utsidan av filterväven samt faller, då det nått
en viss tjocklek, i följd av vagnens skakning, ned och
samlar sig i botten på filterbehållaren. Skötseln av
renaren uppgives vara mycket enkel. Tack vare den
omvända förbränningen i generatorn innehåller gasen,
som skall renas, enligt uppgift ingen tjära utan
endast torrt damm. Detta avlägsnas från
filterbehållarens botten helt enkelt genom att en gång pr dag
uttaga och tömma behållaren. Gasen uppgives på detta
sätt renas till mindre än 1 mgr damm pr kbm. Till
yttermera visso är ett litet speciellt metallfilter placerat
strax före motorn.»
Vid anställda färdprov såsom jämförelser mellan
träkolsgasdrivna lastbilar av märkena Renault, Schultz
& Loriot, Panhard och Bovy-Etia visade
bränsleanalyserna — enligt Hallbäcks ifrågavarande redogörelse
— följande värden för resp. märke enligt nyssnämnda
ordningsföljd: fuktighet i urspr, prov procent 4,77 —
2,56 — 2,30 — 3,63; aska i torrt prov procent 4,50 —
3,10 — 1,65 — 2,39; väte i d:o procent 3,45 —• 5,60
— 2,60 — 3,20; totalt kol i d: o procent 84,45 — 85,3
— 91,80 — 86,3; kalorimetriskt värmevärde kcal/kg
7889 — 7978 — 7899 — 7909. Värdena för Panhard
lågo således på resp. 2,30 — 1,65 — 2,60 — 91,80
— 7899.
Det framhålles att bland fördelarna med den
träkolseldade automobilen Panhard är först och främst att
räkna med en bränslebesparing, som med nu gällande
priser på bensin och träkol uppgår till icke mindre än
ca 58 % vid jämförelse med bensindrift. Och därjämte
den synpunkten att ett skogrikt land som Sverige bör
kunna med användande av dylika automobiler vinna
ett ökat oberoende av utlandet beträffande driftsmedlen
för den modärna trafiken.
Bakom den nu här i Sverige introducerade
lastbilskonstruktionen ligger ett nära 20-årigt arbete av
Panhard & Levassor, Frankrikes äldsta och en av dess
största bilfabriker, med en arbetarestam av omkr. 5 000
man" Chr. S.
Halmcellulosa enligt Rinman.
Av halm framställd cellulosa har hittills uteslutande
använts såsom tillsats till annan cellulosa vid
tillverkning av finare post- och skrivpapper — erinrar fil.
doktor E. L. Rinman i beskrivningen över ett av honom
uttaget, nyligen offentliggjort patent. Vid
framställning av sådan cellulosa har man huvudsakligen haft till
syftemål att erhålla en lättvättad och lättblekt
cellulosa och för detta ändamål kokat halmen vid ett
övertryck av 4—6 kg pr kvcm. Den på detta sätt
framställda cellulosafibern blir emellertid kort och svag.
På senare tiden har det vidare föreslagits en annan
metod, som består däri, att man först behandlar halmen
vid en låg temperatur av omkring 100° C med
natronlut, så att man erhåller ett halvfabrikat, vilket därefter
genom behandling med klor överföres till cellulosa, som
sedan eventuellt eifterbehandlas medelst blekning på
vanligt sätt. Denna senare metod lämnar emellertid en
ännu mera kortfibrig cellulosamassa, varför den har
mycket begränsad användning.
Rinmans uppfinning avser nu ett förfaringssätt för
att av halm, esparto, vass och liknande råämnen
framställa en cellulosamassa med helt andra egenskaper än
den nämnda halmcellulosan och varav kan framställas
papper med för vissa ändamål speciellt önskvärda
egenskaper.
Metoden består i huvudsak däri, att råämnet
underkastas kokning med natronlut, med eller utan tillsats av
svavelnatrium, vid en temperatur, som ligger över
100° C, men icke överstiger 140° C, så att i råämnet
förefintliga, såsom limämnen verkande ämnen icke
förstöras, ooh att avfallslutens skiljande från
cellulosa-massan efter kokningens avslutande utföres vid en
temperatur av högst 50° C, så att de såsom limämnen
verkande ämnena icke utlösas ur cellulosan, utan
tillgodogöras vid framställning av papper av denna.
Råmaterialet kan härvid utgöras av vanlig halm, t. ex. av råg,
vete, korn eller havre, eller av vass, majshalm, rishalm,
esparto, sockerrör, solrosstänglar, bomullsplantor, pa-
pyrus eller liknande växtämnen. Den bildade
avfallslutens skiljande från cellulosafibeim utföres på så sätt,
att all massan jämte avfallsluten före separeringen
avkyles till cirka 30° C och att själva tvättningen utföres
med kalla tvättvätskor och kallt vatten. Man kan även
med gott resultat utföra avfallslutens avskiljande från
cellulosamassan, på så sätt, att den huvudsakliga
mängden avfallslut avskiljes vid en temperatur av cirka
50° C, varefter själva tvättningen utföres med
tvätt-vätskor och tvättvatten med en temperatur av högst
30° C. Avfallslutens skiljande från cellulosamassan
kan ske med tillhjälp av ett roterande filter, då vanlig
diffusörtvättning i detta fall på grund av limämnenas
närvaro i cellulosan icke kan användas.
Av den på detta sätt framställda cellulosan,
»halm-cellulosa», som innehåller de i det använda råämnet
förefintliga, såsom limämnen verkande ämnena, kan man
med vanliga pappersmaskiner framställa en hel del
specialpapper med för särskilda ändamål önskvärda
egenskaper. Sålunda erhåller man efter halmcellulosans
målning i holländare med lätt anlagda knivar, så att
cellulosafibern varken avskäres eller sönderslites, en massa
med en malningsgrad av 65—80 grader
Schopper-Rieg-ler, av vilken man i lämpliga pappersmaskiner kan
framställa pergamentpapper eller greaseproofpapper. En
massa med en malningsgrad av 65—75 grader S.-R.
lämnar ett utmärkt greaseproofpapper, under det att
man för framställning av pergamentpapper bör driva
målningen till 75 à 80 grader S.-R. Om man vill
framställa tjockare papper, t. ex. med en vikt av över 50 gr
pr kvm, är det lämpligt att uppvärma cellulosamassan,
innan den utbredes på pappersmaskinens vira. Denna
uppvärmning bör aldrig drivas över 40° C, men kan
utan olägenhet uppgå till 30° C. Om man använder
högre temperaturer, så upplösas nämligen de såsom
limämne verkande ämnena lätt, så att det framställda
papperet förlorar i täthet. Det på detta sätt framställda
papperet blir fullständigt lufttätt samt har dessutom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
