Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
341 INDU STRITIDN INGEN NORDEN
-JL.
Fig. 2. Gyrokompassen, flygarens
mekaniska orienteringssinne.
det någorlunda gå an,
att man i mörker eller
dimma litar på sitt
»medfödda»
orienterings-sinne, ehuru faror ligga,
på lur även här och
misstag kunna bli
ödesdigra. Men risken ökas
givetvis kolossalt, när
man befinner sig i luften
och är ur stånd att se
en handsbredd framför
maskinen eller åt
sidorna, Då inträffar lätt, att
man kommer i spin med
maskinen och tumlar
runt i luften på ett
fullkomligt okontrollerat och förvirrande sätt, och det
kan sluta med att man krossar både maskinen och
sig själv mot jorden eller går till botten med den
i havet, Folk tror ofta, att när en flygare har störtat
ner, så har olyckan skett därför att han saknade
herravälde över maskinen. I verkligheten måste orsaken ofta
sökas däri, att flygaren underlåtit att se på sina
instrument och i stället litat på sina förnimmelser, på
sitt otillförlitliga balanssinne.
Men den jordbundna människan behöver icke ge tappt.
Genom att göra bruk av sin tanke, sin
kombinationsförmåga, sin uppfinningsrikedom kan hon bli fåglarnas
överman även i något för dessa så speciellt som
flygning! Detta låter som en saga, men genom de
instrument man numera har till sitt förfogande och genom
sinnrika metoder att kombinera desamma har
människan givits ifrågavarande överlägsenhet vid flygning i
dimma.
En flygare, som önskar kunna reda sig i en av
dimman försvårad situation, måste absolut avstå ifrån det
problematiska »medfödda flygsinnet». Vad han i ett
givet ögonblick tycker försiggå med maskinen eller med
honom själv måste han se bort ifrån -—- han har bara
en sak att göra: hålla blicken oavvänt riktad på
instrumenttavlan.
Gyrokompassen och krängningsmätaren äro
blindflygningens viktigaste instrument.
Vid vanlig överlandsflygning i dagsljus och under
klar sikt behöver piloten endast orientera sig efter kar-
tan och vanliga kompassen. Vid havsflygning under
samma förhållanden, då flygaren utan instrumenthjälp
har kontroll över sitt jämviktsläge i luften, är
grundprincipen för bestämmandet av flygmaskinens läge med
avseende på himlakropparna detsamma som sedan länge
tillbaka förekommit vid sjönavigeringen. Det är rätt
och slätt vanlig storcirkelnavigering, där det är fråga
om lösandet av den sfäriska triangel, som utgöres av
polen, iakttagarens höjd och den iakttagna kroppen.
Liksom sjömannen benyttigar sig flygaren härvid av
sextanten, pejlskivan, kompassen ooh kartan, och
vägledd av solens ställning kan man, om ej någon horisont
iakttages, genom täta sextantobservationer flyga utan
landmärken. Med kännedom om meridianernas
konvergens mot polen kan man lätt beräkna den vinkel
kompasskursen måste ändras för att flygplanet skall gå
kortaste vägen mot målet.
Navigationsproblemet vid flygning under mörker och
dimma kan uppdelas i tvenne slag, dels kurshållningen
från en flygplats till en annan, dels orienteringen i alla
tre rumsriktningarna.
Styrningsproblemet mellan tvenne icke synliga
punkter kan numera betraktas som löst. Instrumenten
ombord och markanläggningarna, som komplettera desam-
Fig. 3. Schematisk "bild av gyrorectorn visande flygmaskinen
lutande åt höger: 1 pilmärket fastsittande på fodralet, 2
flygmaskinens horisontalplan, 3 den graderade cirkelkretsen, Sa normalläget,
é konstgjord horisont, 5 lutningspendel.
Fig. 4. Gyrorectorn med ledningssladdar. Till vänster på fodralet
nivåmätaren, som änger lutning i längdriktningen; till h. elektr.
belysning.
ma, äro tillräckligt prövade av piloten för att han med
bibehållande av sitt jämviktsläge skall uppnå det
bestämda målet. Härvid taga vi icke i betraktande alla de
instrument, flygaren samtidigt har att iakttaga, vilka
underrätta honom om motorns gång o. dyl., såsom
varvräknaren för motorn eller tachometern, ståndmätarna för
bensin och olja, tryckmätarna för desamma,
förgasare-tryokmätaren, gasblandningsregleringen, termometrar
för kylvattnet från kylaren och från motorn, för oljan
till och från motorn. Dessutom tillkomma termometrar,
som angiva temperaturen utanför och inom
förarerummet, samt tändningsswitchen, omkastningsswitcharna för
ackumulatorn, kompressorpådraget för motorns start,
syreregulatorn vid flygningar i högre luftlager,
bensin-och oljeregleringskranar från behållarna, en massa
belysningskontakter och klockan.
Vid blindflygning, dvs flygning under mörker
och dimma, är gyro- eller jordinduktionskompassen
jämte gyrorectorn (krängningsindikatorn) flygarens
bästa ögon. Genom dessa instruments samverkan eller
kombination, ernår man full trygghet i såväl
kurshållningen som jämviktsläget.
I en magnetkompass är det en magnet som själv
anslår den räta linjen för jordens magnetiska kraftlinjer.
Gyrokompassen eller jordinduktorn är däremot en av
magnetismen oberoende kompass, som på grund av
centrifugalkraften ständigt håller nord-sydlinjen i
samma riktning. Den erhåller ström från en liten generator
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
