- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiosjätte årgången, 1928 /
348

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

348

INDU STRITIDN INGEN NORDEN

Kring de tekniska elementarskolorna och deras insatser i

utvecklingen.

Tal av undervisningsrådet Nils Fredriksson vid Tekniska läroverkets i Malmö 75 års jubileum den 9 juni 1928.

Vid slutet av 1850-talet framkommo från flera liåll,
däribland också från Malmö, krav på statsbidrag till
inrättande och underhåll av tekniska skolor och
slöjdskolor. I anledning härav uppdrog K.
kommerskollegium åt dåvarande föreståndaren för Teknologiska
institutet L. J. Wallmark att avgiva yttrande i ämnet.
Wallmark framlade så det första kända förslaget till ett
fullständigt ordnande av den tekniska undervisningen i vårt
land efter en enhetlig, hela riket omfattande plan.
Enligt denna plan skulle bland annat upprättas ett antal
tekniska elementarskolor. I överensstämmelse härmed
beviljade riksdagen 1850—1851 medel till en teknisk
elementarskola. Sedan Malmö stad åtagit sig att
uppfylla de vid anslagets beviljande fästa villkoren
fastställde K. m:t den 29 april 1853 stadgar för den nya
skolan vilken därpå öppnades i Malmö den 1 oktober
1853. Senare upprättades liknande skolor år 1856 i
Borås och Örebro samt år 1857 i Norrköping. År 1901
tillkom ytterligare en teknisk elementarskola i Härnösand.

Enligt Wallmarks förslag skulle de tekniska
elementarskolorna ha till mål att bibringa cle kunskaper som i
allmänhet oundgängligen fordrades av dem som ägna
sig åt det industriella livet. De borde giva den »lägre
industriidkaren tillfälle att förvärva en liten men dock,
så vitt ske kan, fullständig allmän teoretisk och
praktisk bildning». För tillgodoseende av den allmänna
bildningen inrymdes i skolans läroplaner till en början även
sådana ämnen som botanik och zoologi, historia och
geografi. Så småningom fingo dock dessa ämnen vika
för att bereda större utrymme åt de tekniska ämnena
och år 1877 utfärdades nya stadgar, i vilka de tekniska
elementarskolornas ändamål angavs vara att »meddela
elementära tekniska kunskaper åt ynglingar, som vilja
bilda sig för utövande av industriell verksamhet».
Samtidigt träffades anstalter för undervisningens
differentiering å olika linjer, en mekanisk, en byggnadsteknisk
och en kemisk, Varigenom den tekniska inriktningen blev
än starkare markerad.

Längre fram restes nya krav på de tekniska
elementarskolornas omdaning. År 1907 tillsattes en kunglig
kommitté för den lägre tekniska undervisningens
ordnande, och i sitt år 1912 avgivna betänkande föreslog
denna kommitté, att de tekniska elementarskolorna skulle
ersättas av ett antal tekniska fackskolor, vilka var för
sig skulle vara inriktade på teknisk utbildning i något
visst tekniskt industriellt fack. Vid den fortsatta
behandlingen av detta förslag framhölls emellertid från
skilda håll, att industrien behövde icke blott
fackbil-dade utan även mera allmänt tekniskt utbildade
medhjälpare, och i anslutning härtill beslöt riksdagen år
1918 icke blott upprättandet av tekniska fackskolor utan
också att vissa av de tekniska elementarskolorna skulle
ombildas till mera allmänt lagda tekniska
läroanstalter kallade tekniska gymnasier. Sålunda har tekniska
elementarskolan i Malmö kommit att ersättas av tre
tekniska fackskolor och ett tekniskt gymnasium, vilka
läroanstalter dock äro förenade under gemensam ledning
och inrymda i gemensamma lokaler. De betecknas också
med gemensamt namn: Tekniska läroverket, Jag skall
icke nu upptaga tiden med att närmare redogöra för in-

nebörden av den sålunda genomförda omorganisationen.
De flesta här närvarande känna den redan förut. Jag
vill endast påpeka, att den yttre omdaningen åtföljts av
en kraftig inre. Det mest påtagliga är inrättandet av
tekniska laboratorier och införandet av nya
undervisningsplaner avpassade med hänsyn till den tekniskt
industriella utvecklingens nuvarande krav.

*



Om vi nu ett ögonblick tänka tillbaka på den
tekniskt industriella utveckling, som ägt rum under de 75
år tekniska elementarskolan i Malmö funnits till, så
kunna vi genast konstatera att denna utveckling varit
oerhörd. Vi hade vid tiden före 1850 ingen järnväg och
ingen telegraf. Ångmaskiner och ångbåtar hade vi just
börjat syssla med något förut. Telefonen kom först på
1870-talet. Automobiler och flygmaskiner rörde sig ännu
huvudsakligen i enstaka uppfinnares och författares
fantasi. Elektriciteten kände man endast som underbara
yttringar av någon hemlig kraft, som hölls dold i lack
och glasstänger eller framkom viel vissa kemiska
reaktioner. Elektromagnetismen upptäcktes visserligen 1819,
men det var först 1870 man kom så långt som till den
grammeska ringen och därigenom lyckades generera
elektrisk ström i någon större mängd. Den första
elektriska belysningen i Sverige anordnades i Stockholm
1878. Mera omfattande elektriska anläggningar
åstadkommos först på 1890-talet, sedan man just då lärt sig
att överföra den elektriska energien på större avstånd.
Den första elektriska spårvägen i Sverige öppnades i
Stockholm år 1901. Vår järnindustri stod viserligen
sedan gammalt relativt högt, men den har omskapats
efter de under tiden ändrade förhållandena,
sågverksindustrien, textilindustrien och andra förutvarande
industrier likaså. Hela clen stora trämasseindustrien,
råsocker-industrien, cementindustrien och en hel del mer eller
mindre bemärkta kemiska och andra industrier äro
alldeles nytillkomna under ifrågavarande tid. Jordbruket
har fått tröskverk, skördemaskiner och en mångfald
andra apparater och redskap till sin hjälp. Mejerier,
slakterier, storkvarnar och andra jordbruket närstående
inrättningar äro likaledes framskapaJe imder samma tid.
Hand i hand med den ökade användningen av maskiner
har verkstadsindustrien utvecklats till förut otänkbar
omfattning. De mångahanda tekniska anläggningarna,
mängden av nya fabriker tillika med
befolkningstillväxten ha påkallat massor av nybyggnader, och
teknikens landvinningar ha kommit även
byggnadsverksamheten till del. Hela betongtekniken är ju cle senaste
decenniernas verk. Värme- och sanitetsanläggningar,
personhissar och mycket annat har åstadkommits till
människornas tjänst. De nu så oumbärliga symaskinerna,
cyklar, skriv- och räknemaskiner, säkerhetständstickor,
alla slags gummivaror, bion och radion ej att
förglömma, även dessa saker äro produkter av den senaste
tidens uppfinnareverksamhet och teknik. Ja, vad allt i
fråga om tekniska anordningar, maskiner ooh produkter
kan man icke peka på, som ej fanns för en mansålder
sedan. Man kan knappast fatta hur allt kommit till.

Det torde ligga i öppen dag att denna oerhörda tek-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:02:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1928/0350.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free