Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
375 INDU STRITIDN INGEN NORDEN
Knislinge Skofabrik.
(Slut fr. föreg, nr.)
Drag ur fabrikens historia.
Knislinge skofabriksaktiebolag startade sin
verksamhet i september 1898. Aktiekapitalet var 81 000 kr.
De pådrivande krafterna voro framl. direktör N. J.
Sigfrid ooh nuvar. riksdagsmannen Sv. Bengtson,
No-rup, vilken sistnämnde ända sedan fabrikens tillkomst
beklätt ordförandeposten. Sigfrid var disponent och
verkställande direktör till sin död 1921.
Bolaget började under anspråkslösa former. Den
fabriksbyggnad, som uppfördes 1898 kostade endast
9 000 kronor. Sigfrid var ej hemma i skoindustrin,
men skaffade sig snart erforderliga, kunskaper
genom besök i in- och utländska skofabriker. 1900
försågs fabriken med mera moderna maskiner och
preferensaktier utsläpptes, löpande å 8 proc. Av
beräknade 80 000 kronor inflöt emellertid blott en
fjärdedel. Det var till och med fråga om att lägga ned
företaget, men styrelsen släppte icke taget och bättre
konjunkturer inträffade. 1907 tillbyggdes fabriken så att
den blev dubbelt så stor som förut och år 1917 fann
man sig åter föranlåten att göra en ny utökning och
för närvarande, sedan ytterligare en sådan ägde rum
1926, då kontorslokalerna förlades i en särskild
byggnad, är fabriken mer än sexdubbel emot vad den var
i sin början. Arbetareantalet har också ökats i
proportion med denna utveckling. Med tjänstemännen
uppgår antalet av de vid bolaget anställda till ett par
hundra personer.
Bolaget har genom ett par köp blivit ägare till de
vattenfall, som finnas i Helgeån, mitt emot, Dessa blevo
år 1925 utbyggda på ett fullt modernt sätt. En större
kraftstation, representerande 600 hästkrafter, blev
samtidigt uppförd. Denna förser icke blott fabriken
med ljus och kraft utan en stor del av den
kringliggande bygden. Bolaget äger sålunda ett 60-tal km.
ledningar, fördelade i flera socknar.
Aktiekapitalet, som från början utgjorde 80 000
kronor, har gång efter annan utökats, så att det för
närvarande utgör en million kr. med en halv mill. fonder
vid sidan om detta. Tillverkningen, som vid
sekelskiftet utgjorde 35 000 par, är nu uppe i över 135 000, med
ett försäljningsvärde, som överstiger 2 mill. kronor.
Styrelsen utgöres av riksdagsman Sv. Bengtson,
No-rup, landshövding Joh. Nilsson, Kristianstad,
gross-handl. N. E. Stigner, Vanås, samt fruarne Anna
Sigfrid och Eva Olsson, Knislinge.
Direktörer ha varit N. J. Sigfrid till 1921, då
han avled, Hj. Olsson till 1926, då han helt hastigt,
bortgick, samt sedan dess bolagets nuvarande energiske
direktör Gust. Enocsson, förut anställd som chef vid
en av Stockholms skofabriker.
Disponent är J. W. Åkesson och kontorschef J.
Fä-gerstam, båda sedan en följd av år tillbaka.
Samhället som växt upp ur fabriken.
är ock värt sitt särskilda kapitel. Det är nämligen ett
av de vackraste i hela Skåne, Naturen är fagert
leende vid Knislinge, och det terrassformigt liggande
samhället sammansmälter på ett särdeles behagligt sätt med
denna, Nära nog det hela har tillkommit efter skofa-
brikens startande. Redan från början beslutade bolaget,
att till de arbetare, som varit i bolagets tjänst under
minst fem år, bevilja en gåva av 500 kr, ifall de ville
uppföra eget hem. Dessa anslag, som numera ökats
till 1 000 kr åt varje, ha livligt tagits i anspråk och
ett stort antal egnahem ha tillkommit på detta sätt.
Vidare har en särskild egnahemsförening under många
år arbetat, förmedlande lån till låga räntor. Denna
bildades av direktör N. J. Sigfrid och den har också,
efter hans allt för tidigt timade bortgång, ytterligare
utvecklats.
Redan tidigt framhöll direktör Sigfrid för styrelsen
betydelsen av att man främjade
egnahemsverksamhe-ten istället för att uppföra hyreskaserner för arbetarne,
som man ofta finner vid våra bruksanläggningar.
Genom att uppmuntra arbetarna till att själv uppföra
eget henr blevo de så småningom bofasta, och det var
bra mycket bättre med en bofast arbetarestam än med
en lös sådan, som flyttade från den ena fabriken till
den andra, allt. efter som konjunkturerna lämpade sig.
Man beslöt därför såsom nyss anförts. Den förste
egnahemsbyggaren var en arbetare vid namn Carl Olsson,
numera förman vid fabriken. Hans exempel följdes
snart av andra, Så tillkom den nämnda
egnahemsföreningen. Påpekas må, att det första egna hemmet
uppfördes för 2 600 kr, sedermera växte beloppet till 4 000
1917 och numera uppgår det till 8- å 9 000 kr.
Tomternas storlek är 800 kvm. De kostade i början 50 öre
kvm, sedermera 1 kr. Numera erhåller varje
egnahemsbyggare på förut anförda villkor 1 000 kr av
fabriken. I regel utdelas ett par dylika, anslag vid varje
bolagsstämma.
Direktör Sigfrid lade också genom en donation på
sin femtioårsdag grunden till en samhällets
egnahemsfond. För att hedra stiftarens minne beslöt man på
jubileumsdagen den 1 sept. att utöka denna fond med
5 000 kr, varjämte 5 000 kronor överlämnades till
arbetarnes besparingsfond, som raskt närmar sig
hundratusentalet.
Mitt i hjärtat av Knislinge samhälle, invid
Helgeåns leende stränder, är Knislinge skofabrik belägen.
En härlig natur erbjudes över allt. Man behöver blott
följa den park, som från fabriken sträcker sig norrut
utmed Helgeån, för att finna detta bekräftat. Och
går man upp på den mitt emot belägna höjd, som
under namn av Knislinge backe blivit känd vida omkring,
har man en hänförande utsikt över Helgeådalen och den
bördiga slättbygd, som åt öster och söder sträcker sig
milsvitt omkring. P. J—n.
Ingenjörsvetenskapsakademins medaljer äro den
permanenta belönings medaljen och vid
särskilda tillfällen utgivna minnesmedaljer slagna över
någon framstående svensk teknisk märkesman.
Belöningsmedaljen av guld utdelas i ett större format, »större
guldmedaljen» — vilket ägt rum endast två gånger,
nämligen till dr-ing. Ruths och nu senast till prof.
Klason — och ett mindre format, »mindre guldmedaljen»,
senast utdelad till ingenjörerna Dreyfus och Törnebohm.
Minnesmedaljen är i år präglad över Jonas Wenström.
Den i vårt nr 45 d. å. omnämda medaljutdelningen hos
IVA till hrr Klason, Dreyfus och Törnebohm avsåg
alltså belöningsmedaljen, ej Jonas
Wenström-minnesme-daljen, vilket härmed till rättelse och närmare
information meddelas.
Red. av I. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
