Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjOr Chr. Sylwan, adr.
Holländaregatan 20,
Stockholm. Publikationsorgan för
Svenska Uppfinnareföreningen.
Bilaga: Svensk Tidskrift
föl-Industriellt Rättsskydd,
innehållande redogörelser för
patent m. m. utfärdade av
K. Patent- och Registreringsverket
Nr 52 STOCKHOLM DEN 27 DECEMBER 1928
Innehåll. Ind. Norden: Uppfinnarverksamhetens understödjande. Av ing., fil. mag. H. D. Nyberg. — Göteborgs rundradiostations
nya sändare. — Ryska industrinotiser. — Föreningsmeddelanden. — Prisuppgifter på järn. — Notiser. — Innehållsförteckning till Ind.
Norden år 1928. — Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd: Patentbeskrivningar. — Innehållsförteckning till Sv. tidskr. för industr.
rättsskydd 1928. — Kungörelser ang. patent. — Eftertryck utan angivande av källan förbjudes. — Red. påtager sig ej någon
obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s uttalanden.
Industritidningen Norden med bilaga Svensk tidskrift för industriellt rättsskydd kommer att
under 1929 redigeras efter i stort sett samma riktlinjer som hittills — alltså såsom ett industriellt,
allmän-telcniskt nyhets• oeh diskussionsorgan med särskilt aktgivande på patentväsendet och andra uppfinnareintressen.
Förutom tidningens uppsatser och referat, d°, senare dels från utländska källor dels översikter på
inhemska företeelser, är att beakta tidskriftens serie korta, illustrerade beskrivningar över samtliga nya
uppfinningar, som i Sverige patenterats (utgörande innevarande dr omkr. 2 430 st.), vilken
publikations-tillgång torde vara av betydande värde för vårt lands samtliga industriella företag såväl som för varje
enskild person, som önskar följa med utvecklingen på teknikens områden. — Prenumerationspriset är
fortfarande 12 kronor pr årgång och annonspriserna äro jämväl oförändrade.
Med vördsamt tack till vår läsekrets detta år och med bästa välgångsönskningar Ull envar ujider 1929
bringa vi härmed alla en hjärtlig hälsning!
Redaktionen.
UPPFINNARVERKSAMHETENS UNDERSTÖDJANDE.
Av ingenjören, fil. mag. Herman D. Nyberg.
Det stora intresse, varmed frågan om, huru man på
ett bättre sätt skulle kunna understödja
uppfinnarverksamheten, visade sig vara omfattad på Svenska
uppfin-narföreningens sammanträde den 26 sistl. oktober, torde
förklaras icke blott av det nogsamt kända behovet av
en sådan verksamhet, utan även av de ökade
förhoppningar man börjat hysa om ekonomiskt understöd
härför från statsmakternas och enskilda donatorers sida.
Allmännare och allt bättre har man börjat inse den stora
betydelsen av denna uppfinnarverksamhet. Att många,
eller de flesta uppfinnare hava att brottas förutom med
de tekniska problemen även med ekonomiska
svårigheter, när de söka framställa de alster eller anordningar,
vilka äro de materiella uttrycken för motsvarande idéer,
är ju allmänt bekant.
Av brist på penningmedel har Svenska
uppfin-narföreningen hittills i huvudsak endast i clen mån
kunnat verka understödjande på denna verksamhet, att den
arbetat för förlängning av patenttiden, nedsättning av
patentavgifterna osv, allt åtgärder av mera indirekt art.
Att direkta understöd hittills har utgått i huvudsak
endast från Lagermanska fonden vittnar icke om en
väl-situerad uppfinnarkår utan fastmer om att de svenska
uppfinnarna i allmänhet leva under tryckande
ekonomiska förhållanden och äro i behov av understöd i såväl
direkt som indirekt form.
Beträffande tillämpningen för visst fall av den ena
eller andra formen förefaller emellertid en viss oklarhet
råda. För att vinna klarhet i denna fråga, som jag
funnit vara av stor betydelse för huvudfrågans bedömande,
har jag anlagt följande synpunkter.
Varje uppfinning bör kunna hänföras till endera av
följande typer av uppfinningar. Den ena typen, som jag
kallar typ A, representeras av sådana uppfinningar,
som utgöra förbättringar av någon detalj i ett
detaljrikt alster eller detaljrikare anordning. Uppfinnaren,
som motsvarar denna typ av uppfinningar, är i regel èn
praktisk man. Den anclra typen, typ B, representeras
däremot av teoretiskt mera omfattande uppfinningar av
principiell natur, framsprungna ur en noggrann analys
beträffande naturen av ett förefintligt behov och en
fixering i samband därmed av de egenskaper, som den
anordning måste hava, som på bästa sätt skall kunna
fylla detta.
Uppfinnaren, som motsvarar denna typ av
uppfinningar, är i regel ingen praktisk man.
Som exempel på en uppfinning av sistnämnda typ
skulle jag vilja nämna propellern. Detaljförbättringar
på propellern eller på skovelhjulet, som förut användes,
vore däremot att anse som uppfinningar av typ A.
Ovan har jag särskilt uppfinningarna som sådana, ej
uppfinnarna, detta därför att samma uppfinnare kan
ibland framträda med en uppfinning av ena typen,
ibland med en uppfinning av clen andra typen.
Givetvis kan beträffande vissa uppfinningar delade
meningar göra sig gällande, huruvida en uppfinning är
att hänföra till typen A eller B med hänsyn till att en
detaljuppfinning ibland kan hava en mycket stor
betydelse för huvuduppfinningens bärighet. Härmed vill
jag hava framhållit att uppfinningar av typ A ur
ekonomisk synpunkt kunna hava stor betydelse och vara
nog så geniala.
En annan uppgift, som dylika, uppfinningar hava att
fylla, är att genom dem själva kärnan i en viss
anordning bättre framhäves.
Beträffande olikheten mellan uppfinningar av typ A
och B skulle jag även vilja framhålla att det ligger i
sakens natur, att uppfinningar av den senare typen äro
betydligt mera krävande i tid, arbete och kostnader (bl.
a. få dessa uppfinnare under lång tid bära årsavgifterna
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
