Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I N D ü ST R I T I D N I N G E N NORDEN
27
Stjälpugn med anordning för järnets rening.
Uppfinnare: ingenjör O. Caspersson.
Det är en gammal erfarenhet att det i en smältugn
tillverkade järnet, även om det vid tidpunkten för
urtappningen ur ugnen varit av god kvalitet, vid den
hittills brukliga metoden att först urtappa det i en
lösskänk för distribuering i kokiller eller andra formar,
genom denna behandling menligt åverkats. Denna
menliga åverkan består — framhålles i
motiveringen uti beskrivningen över sv. patentet nr 66 560
liggande uppfinningen, borteliminera den skadliga
åverkan, som uppstår vid chargens uttappning i lösskänk.
För utförande av förfaringssättet enligt förevarande
uppfinning av ingenjören O. Caspersson användes en
stjälpbar ugn, i det följande kallad »moderugn», på vars
tappningsöppning är fäst eller vid lämplig tidpunkt
under chargens behandling fästes en särskild apparat eller
behållare, i det följande kallad »skänkugn», vars botten
Fig. 1: stjälpugn (moderugnen) med Casperssons anordning, vertikalsektion, med påsatt skänkugn före
stjälp-ningen. Fig. 2 ocli 4: ugnarna i horisontalprojektion. Fig. 3: vertikalsektion av ugnarna i läge för tillförande
av ström i skänkugnen och för uttappningen.
— dels i att järnet, då det urtappas i lösskänken, blir
omblandat med slagg, vilket det delvis behåller
mekaniskt innesluten, dels ock i att oxidationsprodukter bildas
på grund av metallens beröring med luften. Även blir
metallen givetvis berövad en del av sin värme.
Vid framställning av järn och stål i
bessemerkonverter användes på en del håll uttappning av stålet genom
en på konvertern fäst så kallad konverterskänk.
Härigenom erfordras i detta fall ingen särskild lösskänk, men
järnet eller stålet är så bemängt med slagg och gaser,
att en dylik anordning ej effektivt kan avskilja dessa
föroreningar ur metallen, vilken ej utan risk för för stor
avkylning kan. givas lämplig tid för avskiljande av
desamma. Den i metallen inneslutna slaggen är till stor
skada för järnet, dels förorsakar den minskade
hållfasthetsegenskaper, dels giver den upphov till
sprickbildning, och dels kan den t. o. m. i s. k. rostfritt stål
förorsaka rostbilclning. Det är därför av stor vikt att järnet
och stålet blir möjligast slaggfritt, och är det möjligt,
att med användande av ett förfaringssätt enligt den före-
bildar en oavbruten fortsättning på moderugnens botten,
vilket möjliggör en reglerbar uttappning av metallen.
Med A är betecknad den elektriska moderugnen,
försedd i detta fall med fyra elektroder D, på vilken är
fastsatt skänkugnen B, försedd med en elektrod E och
två stoppare F, reglerande tapphålen G. Skänkugnen
kan även vara utförd utan elektroder, men bör i dylikt
fall särskild elektrod — eller flera sådana — placeras i
eller i närheten av moderugnens uttappningsöppning som
ersättning för elektroden E i skänkugnen. Sedan chargen
beretts i moderugnen, finnas metallen och slaggen i form
av ett bad Cl å ugnens botten. Genom stjälpning av
ugnarna, exempelvis till läget enligt fig. 3, rinner en del
av badet genom öppningen H in i skänkugnen B,
varefter badet intar läget Ca. Därefter sänkes eller införes
och sänkes elektroden E mot badet och inkopplas den
elektriska strömmen mellan denna elektrod och någon
eller några av elektroderna i moderugnen. Därvid kan
med fördel en särskild bottenelektrod eller en ledande
botten i moderugnen användas i stället för elektroderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
