Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRITIDNINGEN N O R D E N
51
Fig. 3. Stötdämparen »Everstam Absorber» utförd i fabrikat. Högra
och vänstra bilderna återge stötdämparens axelfästen.
som äro inskruvade i tre utsprång å lintrumman. På
lintrumman är anbragt en lina 10 (t. ex. av ståltråd),
lindad några varv kring trumman och med sin ena ände
fäst vid denna, medan linans andra ände sträcker sig
ut genom en öppning i den stillastående höljedelen 2 och
på vanligt sätt är fäst vid automobilens hjulaxel
(fram-eller bakaxeln, beroende på var stötdämparen är
anbragt). Lintrumman är försedd med en tätningsring 11.
som är anordnad att täta mot en fläns 12 på insidan
av den stillastående höljedelen 2, och den vridbara delen
3 är försedd med en liknande tätningsring 13, som är
anordnad att täta mot bulten 1. Härigenom kan det av
delarna 2. 3 och 7 bildade slutna rummet hållas fyllt
med olja.
Bromsen för bromsning av linans 10 utdragning ur
höljet 2 bildas av en kraftig spiralfjäder 14. lindad
kring en bromstrumma 15, vilken är fäst på en fläns
16 på insidan av den stillastående höljedelen.
Broms-fjädern är med sin ena ände fäst vid en tapp på en hylsa
18, vilken är styrd av utsprången 9 på sådant sätt, att
den är något förskjutbar i axiell led, men ej vridbar i
förhållande till lintrumman, utan alltid deltager i
dennas vridning. Hylsan omsluter en svagare spiralfjäder
19, som med ena änden är fäst vid en tapp 20 på den
stillastående flänsen 16 och med den andra vid en tapp
21, som är fäst i hylsan, så att fjädern strävar att
vrida hylsan och därmed även lintrumman. Denna
fjäder 19 tjänar till att åter draga in linan i höljet 2, seclan
linan dragits ut igenom vagnsramens rörelser relativt
hjulaxeln. Bromsfjäderns 14 andra ände åter är fäst
vid en friktionsring 22, som är vridbart anbragt på
bromstrumman och genom fjäderns egen spänning
hålles antryckt mot insidan av den stillastående höljedelen
2. Den i axiell led förskjutbara fjäderhylsan 18 står
under inverkan av tre ställskruvar 23, som äro inskruvade
genom den vridbara höljedelen 3 och med sina inre
ändar anligga mot utspringande delar 24 på fjäderhylsan.
Medelst dessa ställskruvar kan bromsfjäderns spänning
i axiell led och därmed även friktionsringens
anligg-ningstryck mot insidan av höljedelen 2 ökas eller
minskas allt efter behov. Bromsfjädern är, såsom av fig. 1
framgår, utförd med rektangulär tvärsektionsform, så
att den erhåller en relativt stor anliggningsyta mot
bromstrumman, vilken senare liksom bromsfjädern bör
vara utförd av härdat stål.
Vid stötdämparens montering på automobilen drages
linan ut så ms^cket ur höljet 2, att fjädern 19 blir något
spänd, medan bromsfjädern däremot ligger löst
omkring bromstrumman. När seclan vid automobilens
användning ett av dess hjul passerar över en upphöjning
på vägbanan, så hoptryckes vagnsfjädern vid detta hjul.
Detta har till följd, att dragningen i den motsvarande
stötdämparens lina 10 upphör, varigenom den jämförel-
sevis svaga fjädern 19 kan vrida hylsan 18 och
lintrumman 7 och draga in en så lång del av linan i höljet, att
linan åter blir spänd. Vid denna vridning av
fjäderhylsan medtagas även bromsfjädern 14 och friktionsringen
22, utan att den förra griper tag omkring
bromstrumman. När vagnsfjädern sedan åter strävar att återgå
till sitt jämviktsläge och en dragning härigenom
uppstår i linan, så griper bromsfjädern 14, till följd av
friktionsringens motstånd mot vridningen, genast hårt
omkring bromstrumman 15, så att linans utdragning ur
höljet bromsas. På detta sätt utövar sålunda
stötdämparen den avsedda dämpningsverkan, när vagnskorgen
rör sig i riktning från hjulaxeln, medan bromsen
däremot är praktiskt taget overksam, när fjädern 19 drager
in linan 10 i höljet. Genom att bromsen på ovan
beskrivet sätt kan få arbeta i olja, förhindras överhettning av
densamma och gnissling vid stötdämparens arbete.
Prov med »Everstam Absorber» ha, enligt vad som
meddelats oss, ådagalagt, att den överträffar alla andra
stötdämpare i effektiv slaglängd. Denna varierar efter
stötdämparens storlek mellan 400 och 500 mm.
Broms-ningskraften är även mycket större och variabelt
ställbar — för en mindre storlek från 50 till 150 kg, för en
större från 100 till 300 kg.
K. Nn.
III. Skyddsglas mot blandning.
En ny uppfinning inom optiken har gjorts av
ögonläkaren dr C. G. Boström i Stockholm. Det är ett slags
skyddsglas, s. k. cunealglas med speciella
egenskaper, som göra det lämpligt till skydd mot blandning.
I likhet med de vida dyrbarare »Umbralglasen med
färgkil» mfl av utländskt fabrikat äro cunealglasen starkast
färgade i sin översta del; färgens styrka avtar
successivt ned mot glasets mitt. Undre delen är alldeles
ofärgad. Det är emellertid icke blott bilförare, som kunna
lia synnerlig nytta av sådana glas till skydd mot
strålkastarljus eller mot solreflexer från vatten eller isgata,
osv. Även navigatörer, fegare, turister, skyttar och
många andra ha liknande gagn därav. Den kände
motor-experten kapten J. Nerén har omnämnt cunealglasen
i sin nyss utkomna bilbok, del III, Körning.
IV. Nytt kautschukliknande material.
Av G. L. Ericsson, Stockholm, har uppfunnits ett
kautschukliknande material, vilket uppgives vara
lämpligt att användas såsom ersättning för kautschuk för
alla de ändamål, vartill denna användes, samt såsom
bindemedel vid framställning av olika
beläggningsmaterial eller dylikt. Det är även lämpligt att användas
såsom packningsmaterial el. dyl.
Materialet består av 20—35 viktsdelar lim, 20—35
viktsdelar glycerin, 10—30 viktsdelar kolofonium,
event. jämte 2—6 viktsdelar kamfer och 1—3 viktsdelar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
