Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
67
Stockholmsutställningens läge utmed norra stranden av
Djurgårdsbrunnsviken.
stora utställningskategorin, nämligen
programutställningen.
Dennas uppgift är som namnet säger, att
åskådliggöra ett bestämt program, antingen på pedagogiskt eller
agitatoriskt sätt. Exempel på pedagogiska
programutställningar äro inte svåra att finna, utställningen Ljuset
i människans tjänst på Liljevalchs är ett ganska gott
exempel. En utomordentligt givande pedagogisk
programutställning är utställningen »Der Stuhl» i
Stuttgart, bestående av ett systematiskt ordnat urval av i
handeln förekommande stolstyper från olika länder. En
sådan utställning klargör de sakliga, ovanför stilfrågan
liggande faktorerna i tillverkningen av detta vårt
måhända viktigaste bohagsföremål.
Den viktigaste agitatoriska programutställningen,
som vi haft här hemima på konstindustrins område, är
den av Svenska slöjdföreningen anordnade utställningen
av inredningar till smålägenheter, den s. k.
Hemutställningen i Liljevalchs konsthall 1917. —
*
Då nu tanken på en stor utställning av svensk
konstindustri — och under detta orcl inbegriper jag för
korthetens skull också hantverk och hemslöjd — då nu en
sådan tanke vuxit fram, hur bör den förverkligas? Det
är givetvis en styrka om detta sätt har en
nödvändighetsprägel, är betingad av förhållandena på de områden
som beröras av utställningen. Jag tror, att vi, om vi
närmare analysera konstindustrins aktuella ställning,
skall finna en given väg att gå.
Vår konstindustri har dels vilat på hantverkets grund,
dels varit orienterad mot industrin. Ehuru den
hantverkliga traditionen fortfarande är lika levande som
någonsin och präglar ledande områden av konstslöjden,
torde uppsvinget för svensk konstindustri kunna räknas
från clen dag, då den lyckades knyta förbindelser med
industrin. Därigenom möjliggjordes, att de vanliga
bruksvarorna gjordes till föremål för konstnärlig
medverkan, i stället för att som i allmänhet sker en
slentrianmässigt arbetande mönsterritare bestämmer deras form.
Därigenom har i vår konstindustri bruksvaran i princip
satts framför det individuella prydnadsföremålet, och
det har särskilt varit Svenska slöjdföreningens strävan
att göra denna princip till verklighet. I detta sitt arbete
har den haft glädjen att få ett kraftigt stöd i den
allmänna meningen, och vår konstindustri har också haft
framgång genom de utställningar, som visats såväl
hemma som utomlands. Vi ha fått klart för oss att den
svenska konstindustrin är bland de internationellt
ledande, en export håller som bäst på att komma till
stånd, på samma gång som ny hemmamarknad vinnes.
Den svenska konstindustrin är sålunda en
betydande såväl produktiv som kulturell faktor i vårt lands liv.
Den har både genom kvalitet och kvantitet rätt till
omvårdnad, den är ett kapital, som vi ha skyldighet
att förvalta och förkovra. — Första förutsättningen för
att detta kapital skall kunna leva, är emellertid, att det
står i rapport med de krafter, som styra tiden.
Om vi exempelvis hade ett konsthantverk, som
uteslutande arbetade för miljonärernas lyxbehov, skulle
detta praktiskt taget endast kunna leva som
exportindustri. Om vår konstindustri endast sysslade med
tillverkning av bohag för herrgårdar och deras imitationer i
stad och land, skulle den vara en specialitet utan allmän
betydelse. Många länders konstindustri har en dag
funnit sig vara i denna situation. Konstindustrin måste ha
en potentiell livskraft, och denna livskraft ligger i vår
tid, enligt min uppfattning, i ett ytterligare framgående
på den principiella väg som utstakats genom arbetet på
clen vanliga bruksvarans gestaltning.
Det är utställningens uppgift att stärka denna
livskraft genom den eggelse till kraftanspänning för
producenten som den är, och det intresse hos konsumenten
som den med hjälp a,v hela sin reklamapparat ger. En
utställning placerar ju en viss tillverkning i den
allmänna uppmärksamhetens brännpunkt på ett sätt som
inget annat upplysnings- eller reklammedel gör.
Emellertid återkommer jag till detta att det inte är nog att
visa en fulländad tillverkning, om denna inte kommer
dagens intresse till mötes. Det är inte nog med en
representativ kvalitetsutställning. Det kulturella och
ekonomiska livet kan i varje ögonblick ses som ett möte
imellan ett arv från gårdagen och ett nj^tt krav av
dagens anda. Endast genom en förening av båda göres
arvet räntabelt. Det hjälper sålunda inte att vi ha en
konstindustri i dag, för att ha den i morgon fordras
det att den har aktualitetsprägel. Då är massan
mottaglig för den. Om man nu närmare betraktar den svenska
konstindustrin, så måste man säga, att anpassningen
till dagens anda i vissa fall, och egendomligt nog
särskilt tydligt på dess förnämsta område, nämligen
textilen, brister. Man har ett intryck av att konstindustrin
på flera områden bär en mättnadsprägel, som. är början
till stopp i dess utveckling och som gör en anpassning
till mera levande förhållanden. oavvislig, om dessa
områden icke skola tillhöra det förflutna. För att undvika
missförstånd vill jag bestämt betona, att jag därmed
inte menar att exempelvis den svenska textilkonsten
skulle lida av någon ålderdomssvaghet. Den är på visst
sätt. fulländad, men den kan inte längre bli kvar vid
sina gamla uppgifter utan måste till dem lägga nya,
skenbart anspråkslösare, men mycket viktigare,
nämligen de rena brukstextilierna. Maskintextilierna äro
praktiskt taget fullständigt obearbetade ur
konstindustrins synpunkt., och även vad de handvävda
metervarorna beträffar, kan man säga, att vår rika textila
kultur där försitter möjlighet på möjlighet att jämte en
kulturell också bli en ekonomisk faktor. — På samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 11:02:20 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/indunord/1929/0069.html
