Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN 78
Erfarenheter i USA om behovet
av uppfinnarelaboratorium.
Under min mångåriga vistelse i Förenta staterna
kom jag ganska ofta i beröring med uppfinnare,
patent-ombud och modellverkstäder. De flesta tillverkare av
patenterade artiklar arbeta själva på nya uppfinningar
och engagera ofta ritare för att studera ut förslag och
idéer, som givas dem av uppfinnaren, och, om modell
tillverkas, sker det under uppsikt av uppfinnaren
antingen i hans egen verkstad eller utlämnas arbetet till
någon av de talrika mjodellverkstäderna i större städer,
som åtaga sig dylikt arbete, ofta vid sidan av sin
tillverkning av modeller för gjuterier. Någon gång lyckas
en uppfinnare intressera annan person att förskottera
penningar för sådana affärer, vilka anses och i själva
verket ju äro mj’cket riskabla. Om jag minnes rätt,
mottager patentverket i Washington icke modeller
illustrerande ett sökt patent, men vid patent-tvister
inför domstol eller för bildande av aktiebolag för
exploaterande av ett patent, företes ofta dyrbara
modeller. Sådana modeller äro oftast tillverkade av
modell-verkstäder, såsom nämnts. Det är därför min
övertygelse att ett uppfinnarelaboratorium såsom föreslagits
ej kan väntas motsvara de fördelar som därmed avsetts.
Däremot torde en »Institution för rådgivning och
värdering av uppfinningar samt exploateringar» vara
önskvärd. En sådan institution behövde ju icke vara så
vidlyftig till sin personal eller bliva så
kostnadskrävande om en uppfinnare önskade använda dess tjänster.
Jag behöver väl här ej påpeka, att de större
verkstäderna i USA alltjämt sträva till förbättringar och
förändringar i sina produkter och hava särskilda
patentexperter engagerade för att bevaka rätten till de
patent de äga och uttaga patent på de uppfinningar
och patentbara förbättringar de lyckas utföra. Sådana
verkstäder som General Electric och Westinghouse hava
naturligtvis sina egna laboratorier för undersökningar
och experiment, och om ett patent uttaget av någon
enskild upptäckes och kan ha utsikt att vara av värde,
så uppköpes detta för att vara ur vägen. I
kemiskt-tekniska fabriker är förhållandet ungefär detsamma.
I det stora hemlaboratoriet undersökas alla de material
som användas i tillverkningen, och då formeln är
utarbetad för en viss artikel och på experimentell väg
stadfäst, går fabrikationen efter denna formel i alla
fabriker spridda över landet, och kemister kunna
därför där undvaras. I Förenta staterna är patent och
upp-finnareväsendet bra olikt det i Sverige rådande synes
det mig. Där äro talrika affärsföretag, spridda över
hela landet, verksamma med att »upplysa» allmänheten
om vilka utomordentliga utsikter en uppfinnare har
att bli en förmögen man och huru kostnaden för
erhållande av patent äro en obetydlighet mot de fördelar ett
patent ger, och exempel ges i stort antal då uppfinnaren
av en obetydlig sak blev miljonär. Kommer så därtill
att det är nästan säkert att ansökan om patent av
vederbörande beviljas och somliga av dessa agenter till
och med garanterar att alla deras ansökningar om
patent beviljades, så kan man förstå att folk med livlig
fantasi försökte bli uppfinnare. Det är en alldeles
otroligt stor industri i USA det där patentväsendet och
vad allt med detta tillhörer. Här i Sverige däremot
spelas det ej på de sentimentala strängarna och ett patent
är tydligen en mycket allvarlig sak.
G. A. Åkerlind.
"Sänkning av patentavgifterna —
synpunkter och förslag."
Ovanstående är rubriken över en till
Kommerskollegium inlämnad skrivelse från civilingenjör Per
Fre-nell i Göteborg.
Förf. tager ett ganska radikalt grepp på frågan. Den
i dagarna avlåtna k. propositionen rörande samma
angelägenhet refererar sammanfattningsvis skrivelsen
sålunda:
»I sin nämnda skrivelse har Frenell, med
åberopande-av att årsavgifterna för patent vore synnerligen
betungande, föreslagit, att följande patentavgifter måtte
fastställas: ansökningsavgift å 75 kr,
utfäraningsav-gift likaledes å 75 kr, stämpelavgift å 5 kr och
årsavgift endast för sjätte patentåret — vid vilken tid en
patenthavare ansåges merendels kunna bedöma,
huruvida hans patent vore värt att upprätthållas — å 100
kr, vilken sistnämnda avgift skulle, i den mån
patent-och registreringsverkets ekonomi tilläte det, successivt
nedsättas för att slutligen helt bortfalla.»
I sin motivering säger förf. bland annat:
»I själva verket måste ju en uppfinnare betala
betydligt högre årsavgifter än de som erläggas till
Patentverket, ty den med uraktlåtenheten eller
oförmågan att betala årsavgifterna på rätt tid förenade risken
att därigenom mista sin patenträtt gör, att en
uppfinnare i regel anser sig nödsakad att anlita ett
patentombud för årsavgifternas inbetalande. Kostnaden
härför uppgår till 20 % för de lägsta årsavgifterna och
6I/4 °fo för de högsta (Patentombuclsföreningens taxor).
Principiellt sett synes det mig vara oriktigt att
sammankoppla årsavgifternas erläggande med patentets
bestånd. Om exempelvis en uppfinnare av ekonomiska
skäl icke kan erlägga årsavgiften för ett patent, som
han kanske nedlagt en större eller mindre förmögenhet
på utom allt arbete, så synes det mig vara ganska hårt
och hänsynslöst att han därför skall på en gång
förlora alla sina rättigheter och därmed alla möjligheter
till ersättning för sina kostnader och sitt arbete.»
Emellertid har Kommerskollegium hemställt, att
Frenells skrivelse icke måtte föranleda någon K. m:ts
åtgärd. Frenells förslag innebure, erinrar kollegium
bl. a., en så gott som fullständig brytning med de
principer, som hittills tillämpats i vårt land, liksom i
flertalet andra länder, beträffande fördelningen av
kostnaderna för vinnande och uppehållande av ett
patentskydd. Särskilt framhålles den allmänt erkända
nödvändigheten av vissa garantier för att den uppfinnare
och patentinnehavare tillerkända monopolrätt, som ett
patent innebure, icke onödigtvis verkade hindrande på
näringslivets fria utveckling; såsom ett viktigt led i
beredande av nödiga korrektiv häremot inginge
skyldigheten för patentinnehavaren att erlägga vissa
årliga avgifter för vidmakthållande av meddelat patent.
K. propositionen har också nöjt sig med att endast
referera kontentan av hr Frenells skrivelse. Dess
synpunkter äro emellertid värda beaktande såsom
angivande en alltjämt rådande principiell uppfattning på
sina håll inom uppfinnarekretsar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
