Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
83
Det stötte emellertid på nästan -oövervinneliga
tekniska svårigheter att framställa en film med en dylik
linsstruktur av tillräcklig finhet. Eastman
Kodakbola-get, som 1924 förvärvade ifrågavarande uppfinning,
har lyckats övervinna dessa svårigheter genom att i
stället för sfäriska linser använda cylinderlinser.
Kodaco-lorförfarandet är i den form det nu föreligger utarbetat
av Capstaff och Mees vid Kodaks laboratorier.
Fig. 2. Bilddetalj av en Kodacolor-film, förstorad 45 ggr.
Det celluloidband, på vilket Kodacolorfilmen är
gjuten, är — såsom redan sagts — på den icke emulsionerade
sidan försedd med en struktur, som utgöres av längs
filmbandet löpande ytterst fina, parallella,
halvcylinderfor-made räfflor, s. k. cylinderlinser, som äro så smala att 22
dylika rymmas på en mm. Denna struktur bibringas
celluloiden genom pressning under uppvärmning.
Filmens icke rafflade sida förses sedan med ett ytterst
fin-kornigt pankromatiskt bromsilvergelatinskikt.
Kodacolorfilmen är, i den form den f. n. föreligger, s.
k. smalfilm av 16 mm bredd och avsedd för upptagning
medelst den för amatörkinematografi konstruerade
Cinè-Kodak-apparaten. Metoden är sålunda tills vidare endast
avsedd för amatörbruk, men Kodakbolaget är sysselsatt
med att utarbeta densamma även för teatermässigt bruk,
alltså för normalfilm.
Principen för förfarandet torde framgå av fig. 1, som
schematiskt framställer en horisontalsektion av
upptagningsanordningen. Framför upptagningskamerans
objektiv är anbragt ett speciellt trefärgsfilter, fig. 3, med ett
rött, ett grönt och ett blåviolett filter fält.
De från en föremålspunkt P (fig. 1) utgående
ljusstrålarna, som uppfångas av objektivet O,
sammanbry-tas av detta och träffa filmen i en punkt p. Samtidigt
med att kameraobjektivet ger en bild av
föremålspunkten P, avbildas objektivets öppning av en såsom objektiv
verkande cylinderlins i filmen FF och ger en bild av
objektivöppningen med sitt filter på emulsionsskiktet E.
Det framför objektivet anbragta färgfiltret RGB ger
sålunda bilden rgb. På samma sätt avbildas varje annan
punkt av föremålet och hela bildytan blir alltså
översållad av mikroskopiska invid varandra liggande bilder
av objektivöppningen med sitt
trefärgsfilter, vilka bilder sålunda utgöra
bildelementen.
Låtom oss antaga att punkten P hos
föremålet är röd. De röda strålarna
genomsläppas endast av det med R betecknade röda
filterfältet men absorberas av de övriga, följaktligen
påverkas emulsionsskiktet endast på det med r
betecknade stället. Vore föremålspunkten grön, så skulle
de från densamma utgående strålarna endast
genomsläppas av det gröna filterfältet G, och bilden skulle bli
det med g betecknade stället. Innehölle det från P
utstrålande ljuset två eller tre färgkomponenter, så skulle
det genomsläppas av två resp. av alla tre färgfiltren
och påverka emulsionsskiktet på motsvarande ställen i
den mån komponenterna förefunnes i föremålspunktens
färg. Gult ljus exempelvis, som innehåller såväl röda som
gröna strålar, skulle genomtränga såväl det röda som
det gröna filterfältet men absorberas av det blåvioletta.
Således skulle emulsionsskiktet påverkas i r och g men
icke i b. Vitt ljus innehåller alla tre färgkomponenterna
och skulle alltså påverka hela det med r, g, b betecknade
lilla området.
Sedan filmen på vanligt sätt och med vanlig frekvens
exponerats, framkallas den positivt, vilket sker genom
att det av framkallaren reducerade silvret — utan
föregående fixering — bortlöses med ett silverlösande ämne
(t. ex. svavelsur bikromatlösning), varefter det
kvarvarande icke reducerade bromsilvret belyses och
reduceras med en framkallare.
Den sålunda erhållna filmen visar naturligtvis icke
några färger, men om den projicieras med en projektor,
som är försedd med ett trefärgsfilter, som är identiskt
med det som användes vid upptagningen, blir den ovan
beskrivna optiska processen omvänd. Vi låta nu fig. 1
representera projektionsanordningen och antaga att
riktat vitt ljüs infaller från en höger om fig. anbragt
ljuskälla (icke antydd på fig.). Ljusstrålarna genomtränga
skiktet E i den mån detta är transparent och
projicieras av cylinderlinserna till objektivet O, som bryta
dem mot punkten P, varvid de passera färgfiltret R. G,
B. Vi antaga att projektionsskärmen befinner sig i
samma plan som punkten P.
Då de bildställen, som vid upptagningen påverkats av
ljuset, äro öppna i den mån de färgade ljusstrålarna
inverkat på skiktet, och då det från ljuskällan utgående
vita ljuset dirigeras av cylinderlinserna till och igenom
de filterfält, som vid bildernas upptagning genomsläppte
de strålar, som förut påverkat skiktet, erhålles vid
projektionen, på grund av additiv färgsyntes, en bild, som
visar föremålets färger.
Ett bildelement på filmen, som exempelvis påverkats
av grönt ljus, är transparent i det lilla parti, som vid
upptagningen återgav det gröna filterfältet. Den lilla
cylinderlinsen projicierar de genom detta parti
infallande vita strålarna till den del av projektionsobjektivet O,
framför vilken det gröna filterfältet G befinner sig och
återgives på projektionsskärmen i P med en liten yta,
som blir grön, under förutsättning att de med r och b
betecknade bildelementen på i filmen F äro täckta av
silverfällning och sålunda, icke genomsläppa något ljus.
Skulle såväl g som r och b vara transparenta, vilket
inträffar om det ljus, som påverkat emulsionsskiktet var
vitt, och sålunda innehöll alla tre färgkomponenterna,
blir naturligtvis det motsvarande bildelementet på
skärmen vitt. På samma sätt uppstå genom additiv färgsyntes
alla de färgtoner och färgnyanser, som genom
trefärgs-filtren vid upptagningen upplösts i sina komponenter
och inverkat på filmen.
Fig. 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
