- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiosjunde årgången, 1929 /
93

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

62 INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN

93

använder en del av rå-sodan från torrdestillationsugnen
direkt för förhöjande av den till högtrycksbehållaren
ledda svartlutens alkalitet •— i detta fall naturligtvis
under användande av kalk. Därigenom erhåller man
den möjligheten, att använda väsentligt högre
natrium-hydratkoncentrationer i högtrycksbehållaren vid en
uppslutningskretsprocess. Möjligheten av ett dylikt
arbetssätt antydes i figuren genom införandet av en
punkterad ledning 14 mellan lösnings- och
kausticeringsbe-hållaren 6 och förbindelseledningen mellan diffusören
2, och högtryckskärlet 3. Ris.

Mondismen ■— se nedan å denna sida — synes ha
stött på patrull. De stora mäktiga
arbetsgivareorganisationerna i England The National Confederation of
Employers’ Organizations och The Federation of
British Industries hava tillbakavisat lörd Melohetts (sir
Alfred Monds) förslag om inrättandet av ett
industri-råd (National Industrial Council). De båda
arbetsgivareorganisationerna bl. a, bestrida såväl
fackföreningarnas som sin egen kompetens att tillsätta industrirådet
i fråga. Man erkänner dock nödvändigheten av att
något göres.

Den engelska industrins strävanden för arbetsfred.

Mondismens uppkomst och utveckling.

Problemet för Englands näringsliv att åstadkomma en
medborgerlig grundval — åtminstone ett varaktigt
niodus vivendi — för samarbetet mellan kapital och arbete,
enkannnerligen kroppsarbete ter sig f. n. mest åskådligt
genom en blick på den s. k. mondismens uppkomst och
utveckling. Vi lämna här en sådan sammanfattning,
hämtad ur en i »Sociala meddelanden» publicerad
redogörelse.

*



Sedan flera år tillbaka ha i England krafter varit i
rörelse för åstadkommande av bättre förhållanden
mellan produktionsledning och arbetare. På grund av de
stora svårigheter, varmed landets näringsliv haft att
kämpa efter kriget •— den oroväckande långsamheten
i industriens anpassning till det nya läget,
arbetslöshetens betydande omfattning, de förödande
arbetskon-flikterna — har uppmärksamheten oavlåtligt varit
riktad på hithörande frågor. Ett resultat av dessa
fredssträvanden har blivit en i januari 1928 anordnad
konferens mellan arbetsgivare och arbetare, som för sig
utstakat ett omfattande arbetsprogram, vars behandling
ännu fortgår.

Idén med en mera allmän konferens av denna art är
icke ny i England. En sådan ägde rum redan år 1919
på initiativ av regeringen. Vid denna
industrikonferens, i vilken deltogo flera hundra personer (företrädare
för arbetsgivare, arbetare och regeringen), diskuterades
ganska vittgående planer samt tillsattes en kommission
för att utarbeta mera preciserade förslag i olika
ämnen. De praktiska resultaten blevo emellertid ringa.

På sina håll sökte man bygga vidare på det system
av industriråd, till vilket den s. k. Whitleykommittén
på sin tid gav impulsen. Denna kommitté, som var
sammansatt av arbetsgivare, arbetare och vetenskapsmän,
uppdrog i sina under åren 1917 och 1918 avgivna
rapporter riktlinjer för skapandet av representativa organ,
bestående av arbetsgivare och arbetare, i syfte att
främja produktionen och få till stånd en förtroendefull
samverkan mellan arbetsgivare och arbetare. Den
organisatoriska anordningen av Whitleysystemet omfattade
centrala industrilandsråd (joint industrial councils),
distrikts- (eller sektions-)råd och fabrikskommittéer
(works committees). Riktlinjerna för rådens
verksamhet åsyftade bl. a. att giva åt arbetarna en mer
ansvarsfull och intresserad ställning inom produktionen.

Whitleysystemet uppgavs år 1924 beröra omkring

3 miljoner arbetare, alltså en ganska liten del av
Englands industriarbetare. Starkast utvecklade blevo de
centrala landsråden, medan däremot distriktsråd, vilka
till sina uppgifter och befogenheter äro starkt
begränsade, upprättats i obetydlig utsträckning. De lokala
fabrikskommittéernas antal var till en början ganska
stort (över 1 000), men synes efter någon tid ha
nedgått. Deras betydelse har för övrigt minskats därigenom,
att de så småningom kommit att i övervägande grad
endast bestå av arbetarrepresentanter. Även en del
tidigare fungerande centrala råd ha upphört med sin
verksamhet.

Närmast under intryck av den stora kolkonflikten
började i England starka krafter göra sig gällande till
förmån för en allmän samförståndsuppgörelse på det
industriella området. Efter det att premiärministern i
ett tal i september 1927 riktat en maning till
arbetsgivare och arbetare att förena sina krafter till det
gemensamma bästa — vilket tal uppfattades som en appell
till den några dagar senare sammanträdande
fackföreningskongressen i Edinburgh — upptogs frågan till
behandling på denna kongress.

Den 23 november 1927 tillställde sir A 1 f r e d M o n d
(numera lörd Melchett) jämte en grupp inflytelserika
industrimän fackföreningskongressens generalråd en
skrivelse, innehållande en uppfordran att deltaga i en
konferens för gemensamma överläggningar rörande hela
det komplex av problem, som har avseende på industrins
reorganisation och ordnandet av förhållandet mellan
arbetsgivare och arbetare (the entire field of industrial
reorganization and industrial relations).

Den 20 december förklarade sig
fackföreningskongressens generalråd villigt att efterkomma denna
inbjudan, och den 12 januari 1928 ägde konferensens
första sammanträde rum.

Konferensens arbetsprogram uppgjordes av två
samarbetande utskott, där de i konferensen deltagande
arbetsgivarna och arbetarna voro representerade med 7
personer jämte en sekreterare i vartdera utskottet.

Arbetsprogrammet innefattar åtta huvudpunkter med
specifikationer på särskilda frågor.

I. Ordnandet av förhållandet mellan arbetsgivare och
arbetare.

a) Erkännandet av fackorganisationerna, b)
Kollektivavtalsväsendet, c) Arbetsaniställningens varaktig-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:02:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1929/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free