Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Holländaregatan 20.
Stockholm. Publikationsorgan för
Svenska Uppfinnareföreningen.
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd,
innehållande redogörelser för
patent m. m. utfärdade av
K. Patent- och Registreringsverket.
Nr 14 STOCKHOLM DEN 3 APRIL 1929
Innehåll bl. a: Hederskodex. Av Chr. S. — Prof. Thunhergs »barospiratorj. — En ny värmeöverföringsprincip: Prallsystemet. Av ing.
R. Hartweck. — Prejudikat rör. patentansökningshandlingar. — Philips’ transportabla >Metalix»-röntgenapparat. — Patentbeskrivningar.
Ingenjörsverksamhetens m i l j ö e r. 111*
HEDERSKODEX.
Egentligen är det alls inte något kuriosum, att vårt
lands största ingenjörsorganisation, Svenska
teknologföreningen, givit sig in på den allmänna moralens område
och, såsom nyligen skett, beslutat utfärda »riktlinjer
för ingenjörens och arkitektens lojala uppträdande
under sin yrkesutövning gent emot allmänheten och
kolleger». Förslagsställaren, civilingenjör J. Körner, har
påpekat, hurusom en del utländska korporationer hava
liknande »coder» eller regler. Såsom föredöme inom
vårt eget land kan i viss mån anses »Institutet för
bekämpande av mutor och bestickning». Hr Körner
anmärker för övrigt, att samma fråga som den inom
teknologföreningen är aktuell inom Svenska
läkaresällskapet.
Detta ärende, »en ingenjörernas hederskodex» såsom
det blivit kallat, har varit fore i teknologföreningen
vid tre sammanträden: deri 17 okt. och 21 nov. förra
året och den 20 febr. i år. Vid det sistnämnda tillfället
beslöt föreningen antaga riktlinjerna i huvudsak med
den av styrelsen föreslagna lydelsen, såsom här följer:
1. Ingenjören resp. arkitekten bör bedriva sin
verksamhet under full lojalitet mot kolleger i olika
ställningar, över- och underordnade, arbetsgivare och
arbetstagare. — 2. Han bör undvika att taga någon som helst
befattning med företag av tvivelaktig karaktär. — 3.
Han får icke använda illojala metoder i tävlan om
anställning, uppdrag eller beställningar, ej heller under
någon förevändning söka skada kollegers anseende genom
oberättigad kritik, obefogade beskyllningar eller
anspelningar. Där sådant förekommer, är det hans plikt
att efter bästa övertygelse uppträda häremot. — 4. Han
bör noga beakta, huruvida kommersiella och tekniska
upplysningar, som han erhållit som förtroendeman,
tjänsteman eller uppdragstagare, äro av konfidentiell
natur, och han bör respektera andras rätt till uppslag,
uppfinningar, utredningar, planer och ritningar. — 5.
Han bör öppet tillkännagiva för uppdragsgivare, chefer
och andra vederbörande, om ekonomiska och andra
intressen, som möjligen kunna påverka hans omdömes
opartiskhet. — 6. Han får icke mottaga ersättning,
ekonomiskt eller annorledes, från mer än ett håll, utan
samtliga parters medgivande. Provisioner, som icke äro
av alla parter kända och medgivna, få icke förekomma.
— 7. Han får icke vid utövandet av sin befattning i
allmän eller enskild tjänst eller vid fullgörande av
mottaget förtroendeuppdrag gynna obehöriga intressen, egna
eller andras. — 8. Han bör såväl enskilt som vid
offentligt uppträdande, i litterära publikationer samt vid
annonsering bemöda sig om ett sakligt och värdigt
framställningssätt och undvika felaktiga, missvisande
eller överdrivna påståenden. — 9. Han skall söka
bidraga till teknikens utveckling och, därest ej bärande
skäl föreligga för ett motsatt förfarande, ställa sina
erfarenheter och rön till kollegers förfogande. Han skall
hava intresse av att bibringa allmänheten en korrekt,
* Föreg, artiklar i serien se I. N. 1928 nr 33 och 43.
av biavsikter oberörd uppfattning i tekniska spörsmål.
— 10. Han skall ständigt minnas, att hans
yrkesutövning såväl som de tekniska vetenskaperna böra stå i
samhällets, fosterlandets och mänsklighetens tjänst.
På sina håll har emellertid teknologföreningens
aktion blivit föremål för ironisk kritik. Man menar bl. a.,
att en svensk ingenjör självklart måste förutsättas vara
hederlig karl, en gentleman, och att intresset för saken
skulle liksom väcka misstankar i fråga om yrkesmoralen
bland svenska tekniker. Vid sammanträdet den 20 febr.
höll kommerserådet A. F. Enström ett förträffligt,
rakt på sak gående anförande, däri han bl. a. klart
motiverade, varför ärendet trots kritiken upptagits och
varför han anslutit sig till åtgärden. »För min del vill
jag också gärna tänka mig ingenjören såsom alldeles
särskilt ägnad att företräda och propagera
självbehärskning i fråga om egna intressen, lojalitet, absolut
korrekthet i yrkesutövning och affärer såväl som rättvisa
och opartiskhet i de sociala intressemotsättningarna.
Att hävda sådana synpunkter är bestämt icke någon
överloppsgärning.»
En närmare analys av de tio punkterna torde icke
behövas. Dock må påpekas, hurusom flera punkter —
mest i ögonen fallande nr 4 —- ligga helt inom det
industriella rättsskyddets område, där som bekant redan
under decennier propaganda bedrivits, bl. a. av Svenska
uppfinnareföreningen, i de förevarande reglernas
riktning. Ivan härutinnan moralen uppfiffas genom en
hederskodex, så är det ju bra, men en förbättrad
lagstiftning vore något, som ännu mer gjorde susen. Ty vi äro
alla svaga i köttet.
Talrika äro emellertid de konsekvenser, som kunna
dragas ur åtlydnaden av de 10 punkterna. Somliga äro
rätt hindersamma för strebern, för den modärne
äventyraren i lagparagrafernas knottriga terräng, för
spekulanten på andras ofärd till egen vinning. För den som
uppriktigt vill gå fram som gentleman kan
heders-kodexen fungera ej blott som en rätt och säker ledstång
i ett och annat brydsamt läge, utan även såsom ett
försvarsmedel vid svåra inre anfäktelser eller vid angrepp
utifrån.
Och likväl hava dessa tio punkter nedskrivits långt
tidigare. De finnas i en kraftfull, mycket mer
koncentrerad form i 2:dra och 5:te Mose böcker resp. 20:de
och 5:te kap. uti ett sammanhang, som brukar
benämnas »de tio budorden». Men dessa äro så gamla och vi
ha pluggat dem så grundligt, att vi i vardagslag synas
ha glömt åtskilligt. Livar man upp minnet och jämför,,
skall man finna, att teknologföreningen annars hade
kunnat ge ut en ny upplaga av 8:de—10:de buden,
kanske med det 9:de tryckt med grövre stil. Men den nu
beslutade hederskodexen blir nog mera njutbar, därför
att formen är nutida och framför allt därför att kakan
— om än efter utländska recept — är hembakad.
Chr. S..
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
