Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN 142
sade att så brukade han att göra, då han kom från
Forsmarks värdshus, där han tar för mycket till livs
av brännvin; men annars är han en snäll och stilla
karl. Vi fingo en bra gosse med oss från Leufsta, som
kom igen morgonen därpå och skjutsade oss från
Leufsta. Jag hade gärna velat städja den gossen, men
han sade sig icke komma ifrån sin bror förrän nästa
vår. Så snart vi kommo in på Leufsta egendomar
visade sig mycket arbete nedlagt på uppodlingar av åker
och äng. Stora torklador voro allestädes uppbyggda, i
vilka säden på sluttande planer kan uppköras och
inställas i våta år och torka. Även så hö. På andra
gaveln köras vagnarna ner på en sådan plan. På Leufsta
värdshus är man ej så väl logerad som i förra tider.
Det gick dock an, men fattigdom och oordning synes
råda i huset sedan mannen blivit död. Hela familjen
skall flytta bort i höst. Leufsta bruk är i det hela
mycket förfallet alltsedan de senare åren av baron Carl
De Geers tid, som till slut brydde sig om ingenting.
Det är dock underligt nog hur det kunnat så hastigt
förfalla, Hus och trädgårdar, stenmurar och planer,
allt var nedruttet. Man höll dock numera på att
reparera några hus och skall fortfara därmed. Trähus
uppsättas och reveteras, som allmänt brukas i orten, dvs
i Uppland, ty gränsen överfors litet hitom Frebbenbo,
och jämväl i Roslagen. Trädgården skall utvidgas och
iståndsättas. Stora huset är väl i stånd förut, men
ödsligt, emedan ingen bor där. Järnportar och järngaller
omgiva gården. Vilda skogen ligger inpå.
Hovmästaren var icke tillstädes så att vi fingo ej se rummen inuti.
En varg stod bunden där och var denna så spak som
en hund. Han reste sig upp på bakfötterna och
slickade händerna på dem han kände. Andra våga ej gå dit.
Vår gosse kom alldeles riktigt den 23 om morgonen
och flyttade oss till Håkansboda och sedan därifrån
till Österby, som var beläget tre mil inåt. Här var
något trångt på värdshuset innan de främmande reste
bort, på eftermiddagen. Vi gingo ned till herrgården,
men herrskapet var utrest, men man bjöd oss genast vid
återkomsten till middag. Förut besågo vi målningarna i
stora huset, som är en ansenlig stenhusbyggnad, även
från flyglarna, av vilka den ena är kyrka, Smedja och
masugn ligga strax bredvid. Alléerna pryda detta ställe
icke mindre än de övriga, som äro fria och rymliga.
Detta är ock förhållandet med uthusbyggnaderna, i
synnerhet stallet av sten, med sina vagnshus. Om
eftermiddagen lämnade oss brukspatron Tham hästar och
vagn att fara till Dannemora gruvor, som ligga V4
mil från bruket. Detta ställe hade ingen av oss ännu
sett. Men det förtjänar att ses på mera än några
timmar, som vi kunde depensera därpå. Vid ankomsten
omringade oss en hop gossar, som hade små stoffer att
sälja för några styver, och av vilka man måste handla.
Sedan besågo vi eldmaskinen, som nu var i gång och
befanns stöta något likasom alla andra. Eljest gör den
god effekt, men går ofta sönder, vilket gör uppehåll.
Vid gruvorna fanns en mängd svalor, vilka sutto på
tåg, som hängde över gruvöppningarna så tätt, att de
alldeles skylde tåget. Man arbetade nu på
jordrym-ningen för nya dammars uppdragande på gruvkanten,
men hade ännu ej hunnit till fasta klyften, som lärer
vara mycket tvärbrant där på stället. Det var ett svårt
arbete emedan jorden var full med stora stenar och
ännu ssrntes intet tecken till fast häll. Sedan vi gått
omkring alla gruvorna, sökte vi geschwornen, som dock
ej var hemma, och som vi ej hade lust att gå ned i
gruvorna eller tid att samla mineralier, så lagade vi
oss att fara tillbaka till Österby, sedan gruvfogden fått
i uppdrag att sända det, som redan var köpt, såväl som
andra stuffer, till Stockholm. Om aftonen voro vi
bjudna till patron Tham, som lät oss höra ett
förträffligt eko, då man slår på farstugudörren i flygeln han
bebor och talar och upprepar, mot kyrkan. Det
repeterar distinkt 10 till 11 stavelser. Efter supén förfogade
vi oss genast hem till kvarteret att vila.»
(Forts.)
USA:s träproduktions-problem.
Två tredjedelar av ursprungliga
skogsbeståndet skövlade.
Förenta staterna förbruka mera timmer och trä än
något annat land. För kolgruvorna behövas varje år mer
än 1 000 miljoner fot klampar. Pappers- och
trämassefabrikerna uppsluka mer än dubbelt så mycket. Redan
1923 behövde automobilindustrin i landet över 1000
milj. fot och sedan dess har efterfrågan från detta håll
avsevärt stegrats. För tillverkning av lådor, tunnor och
andra förpackningsartiklar åtgå årligen över 6 000 milj.
fot.
Mer än två tredjedelar av landets ursprungliga
skogsbestånd har nedhuggits eller förstörts. Regioner, som en
gång var rikligt försedda med skog, såsom landets
nordöstra delar, staterna kring de stora sjöarna och väldiga
distrikt i södern, ha sedan dess skövlats till den grad,
att dessa distrikt numera icke kunna lämna timmer och
trä av god kvalitet. Två tredjedelar av landets
återstående, jungfruliga timmerbestånd är att söka i
skogsdistrikten i de norra pacifikstaterna,
Det nuvarande skogsbeståndet i Förenta staterna
utgör enligt den federala skogsbyråns beräkningar
sanr-manlagt 470 milj. acres med ett totalbestånd av 2 215
milj. löpfot av sågtimmer. Det totala timmerbeståndet
(häri inräknat allt slags timmer och trä) utgör 746 000
milj. kubikfot.
Är 1925, då den sista fabriksstatistiken utarbetades,
utgjorde timmer- och trävaruindustrin den åttonde i
ordningen bland landets industrigrenar ifråga om
produktionsvärdet, Det året uppgick värdet av den totala
timmer- och trävaruproduktionen till 3 700 milj. dollar.
Det fanns då omkring 22 000 företag av olika slag i
landet sysselsatta med fällning av timmer och beredning
av trävaror. Antalet anställda inom trävaruindustrin
uppgick till 921 000.
Förr, då landets timmer- och trätillgångar föreföllo
att vara outtömliga, flyttade man helt enkelt till ett nytt
distrikt, då ett tidigare uthuggits och skövlats. Detta
är numera icke möjligt. Man får i stället gå till utlandet.
Väldiga skogsarealer finnas i Canada, Sibirien och norra
Europa, men det är tvivelaktigt, huruvida Förenta
staterna någonsin kommer att kunna täcka sitt behov
genom import från dessa håll.
Förenta staterna komma därför att till stor del bli
hänvisade till egna timmertillgångar, och som sakerna
nu stå, kommer landet att tvingas till en betydande
nedskärning i konsumtionen, om ej produktionen kan
stegras. Ett betydande arbete bedrives också numera för
att förhindra skogsskövling och skogseldar samt för att
främja återväxten på redan kalhuggna marker. Svensk
skogsvård har därvid i stor utsträckning tjänat som
förebild. (S.-A. N.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
