Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
149
mångsidigt forskningsarbete har presterats av en svensk,
•J. Hesselman.
Innan vi lämna kapitlet om förbränningsmotorerna,
måste ett ord också sägas om det senaste skottet på
trädet: kolpulvermotorn, också den ett resultat av ett
träget forsknings- och experimentarbete — av P a w 1
i-k o w s k y. Huruvida lösningen på detta svåra problem
är funnen, torde det, trots provmaskinens goda
prestationer, vara för tidigt att yttra sig om. Skulle så vara
förhållandet, kunna emellertid högst viktiga
konsekvenser för utvecklingen vara att emotse.
Den metallografiska forskningen har under de gångna
åren kommit att spela en allt mera viktig och
framträdande roll i den tekniska utvecklingen. En mängd
metall-legeringar ha studerats och producerats,
avpassade att. fylla olika specialbehov. Den insikt i
legeringarnas byggnad, som det visserligen mycket förfinade
mikroskopet icke kunnat lämna, har möjliggjorts genom
uppträdandet av ett nytt vetenskapligt hjälpmedel,
Röntgenspektrets användning för analys. Med detta
hjälpmedel har det blivit möjligt att fastlägga, huru de
olika molekylerna resp. atomerna hoplagra sig, och
konstruera åskådliga gittermodeller.
På stålområdet ha såsom redan berörts en mängd
viktiga legeringar framkommit, som erbjuda rikt
varierande egenskaper. För verktygsstål stå en mängd
legeringar till förfogande, innehållande tillsatser av olika
slag såsom krom, nickel, wolfram, mangan, molybden
och kobolt. Rent järn är relativt motståndskraftigt mot
atmosferilier. Samma syfte fyller en liten
koppartillsats. Rostfria kvaliteter erhållas genom en hög
krom-halt. Motståndskraft mot högre temperatur vinnes med
nickel och något krom, eller med wolfram.
Eldhärdig-het ernås med användande av starka krom-ni
ckel-le-geringar.
I magnetiskt avseende intressanta variationer av
värde för elektrotekniken ha jämväl framställts.
Dynamo- och transformatorplåt med små magnetiska
förluster framställes genom legering med kisel. Hög
magnetisk induktion erhålles i stark koboltlegering. En
stark koercitivkraft — av vikt för permanenta
magneter — vinnes genom tillsats av wolfram eller kobolt.
’Omagnetiska material framställas av
järn-nickel-legeringar. Upp till 30 °/o nickel uppvisa dessa metaller
intressanta egenskaper i fråga om den magnetiska
om-va.ndlingspunktens läge och användas i följd härav till
kompensation av magneter. S. k. thermalloy är en
metall av motsvarande egenskaper. Den 36 %
nickellegeringen »invar» utmärkes som bekant av en minimal
utvidgningskoefficient. Permalloy och mumetall äro
metaller med höga nickelhalter, utmärkta av en oerhört
stegrad permeabilitet ■— upp till 10 ggr det normala
— väl att märka vid svaga magnetiseringar. Dessa
material ha spelat en viktig roll för förbättrandet av
telefonkablarnas överföringsförmåga.
På lättmetallområdet är rikedomen på
legeringar-nära nog förvirrande. Ett stort antal dylika ha fått
praktisk användning, särskilt inom flygtekniken, men
även såsom redan nämnts inom motortekniken och
slutligen i växande omfattning inom elektrotekniken. S. k.
tysk legering och amerikansk legering, innehållande
koppar- och zinktillsatser, med varianter lämpa sig
särskilt för framställning av gjutgods. Silumin
(kiseltill-sats) ger ett starkt och lätt gjutgods (sp. v. 2,5). Den
mest bekanta aluminiumlegeringen, duraluminium, har
fått vidsträckt användning som konstruktionsmaterial
för flygmaskiner och flygskepp på grund av sin håll-
fasthet och lättbearbetbarhet. Den huvudsakliga
legeringsmetallen är här koppar. Denna liksom en del
andra legeringar av samma grupp uppvisa det
egendomliga förhållandet, att de undergå en åldring i form
av en härdning. Aludur och aldrey ha fått vidsträckt
användning inom elektrotekniken, särskilt såsom
ledningsmaterial.
Lautal och sclerron äro goda konstruktionsmaterial
med framstående hållfasthetsegenskaper. Elektron är
en magnesiumlegering (sp. v. 1,8), som fått stor
användning inom automobil- och flygmotorindustrierna
för motorhus m. m. Så stora tjänster många av dessa
lättmetall-legeringar än göra, lida de emellertid
samtliga av den olägenheten, att de lätt angripas av
atmosferilier, saltvatten och syror. Ett mycket omfattande
forskningsarbete har därför nedlagts på försök att
utfinna pålitliga metoder för ytans behandling med
skycl-dande oxidöverdrag, fernissöverdrag etc,, utan att man
dock lyckats definitivt övervinna olägenheterna.
Försök att framställa i sig själv korrosionsfria legeringar
pågå (bl. a. med Ingenjörsvetenskapsakademiens
understöd). En tysk legering, kallad K. S. Seewasser, gör
anspråk på att vara i hög grad korrosionsbeständig.
En verksam hävstång för utvecklingen av
metall-legeringar har utgjorts av de förbättrade elektriska
smältugnsmetoderna, särskilt den på sistone i praktisk
form framträdande högfrekvensugnen. Genom dessa
hjälpmedel har det blivit möjligt att med tillräcklig
precision behärska temperaturen samt att, i fall där
så visat sig nödigt, anordna lämplig omgivande
gas-atmosfär, eventuellt vakuum.
Ett forskningsområde, som i mer än vanlig grad
avkastat för tekniken viktiga resultat under
efterkrigstiden, är det, som betecknas såsom strömningslära,
omfattande sålunda vad som händer och sker i strömmande
medier, gaser och vätskor. För tio år sedan var detta ett
trångt specialområde, där några få vetenskapsmän rörde
sig. I dag vet varje yngling med självaktning, vad
strömlinjeformer betyder för en bil.
I främsta rummet har denna vetenskapsgren
naturligtvis haft betydelse för flygplanets utbildning till
ökad effektivitet och manöverfärdighet med minskad
kraftförbrukning. Ett flertal förstklassiga laboratorier
runt om i världen, bland vilka P r a n d t l’s i Göttingen
verkat förebildligt, ha varit och äro alltjämt sysselsatta
med dessa studieuppgifter. Ett intressant exempel på
frukterna av ett dylikt forskningsarbete är
Handley-Page’s s. k. »slotted wing». I Sverige sakna vi
fortfarande ett aerodynamiskt laboratorium, vilket icke kan
betecknas med ett mildare ord än skandal.
Undersökningen av strömningen i vätskor har i olika
riktningar verkat befruktande. Dels må erinras om de
impulser, som vattenkrafttekniken härifrån hämtat,
som gjort att man vunnit nya hållpunkter för
konstruktionen av dels vattenturbinen som sådan, dels till- och
avloppen. Resultatet har blivit nya förenklade och
ekonomiska turbintyper och -uppställningar, med en
ekonomi om vilken man före kriget icke vågat drömma.
Vidare må erinras om de försök med fartygsmodeller,
som utförts i skeppsbyggnadslaboratorierna, och som
fört till ekonomiska framsteg i fråga om såväl
fartygsformer som propellerkonstruktioner. Slutligen må också
omnämnas de strömningsundersökningar i
vattenbyggnadslaboratorierna, som fört till nyttiga lärdomar ifråga
om dammars rätta anordnande, undvikande av
botten-erosion m. nr.
På det elektriska området ha. de gångna årens forsk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
