Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN 172
Om försök rörande elektrolytisk
plättering av aluminium.
Elektrolytisk plättering av aluminium har uncler de
senaste 35 åren tilldragit sig både praktiskt och
teoretiskt intresse inom för galvanoteknik intresserade
kretsar. De gjorda försöken, soin mött stora svårigheter, hava.
ännu icke resulterat i någon eller några tillförlitliga,
metoder.
Med den ständiga stegringen av
aluminiumproduktionen har kravet på en tillförlitlig plätteringsmetod dock
blivit mer och mer aktuellt. Möjligheten till överdrag
av guld, silver eller andra färgade metaller skulle
medföra användning av aluminium inom talrika områden,
där hittills denna metall icke alls eller i mycket ringa
omfattning kunnat komma ifråga. Uncler gynnsamma
omständigheter är det ej svårt att på aluminium
åstadkomma ett tätt, kvarsittande överdrag av sådana
metaller, som i regel förekomma vid elektrolytisk
galvanisering. En omsorgsfull undersökning kan icke, till och
med efter månader, påvisa något fel i överdraget, men
efter en längre tid framträda mikroskopiska sprickor.
Uncler årens lopp ha en rad plätterade aluminiumobjekt
med skenbart tillfredsställande egenskaper utsläppts i
marknaden, men om överdrag av normal tjocklek har
ej synts några uppgifter, som garantera denna
elektro-plätterings förhållande och livslängd under långvarig
användning.
För att fastställa, värdet av skyddsöverdrag på
aluminium kan man antingen meddelst mikroskop
bestämma överdragets tjocklek, utröna adhesionen genom
böjningsprov eller genom prov, varigenom metallen
komprimeras eller expanseras, eller använda kraftigt
verkande korrosionsprov. Genom korrosionsprov sättes man
i stånd att icke endast bestämma plätteringens porositet
utan även ett mått på adhesionen. Ingenjörerna G. B.
Brook och G. //. Stött i Kinlochleven, England, hava
vid sina försök, för vilka de nyligen redogjort i
Insti-tute of Metals i London, använt dessa metoder.
Överdragets beskaffenhet och tjocklek bestämdes i det att
grundmetallen löstes från undersökningsobjektet
(plätteringen) meddelst etsnatronlösning. Härvid erhölls ett
litet fragment av överdragshinnan, som vägdes och
mättes till sin tjocklek. Porfriheten, som i regel bestämdes
med mikroskopet, är i många fall bristfällig. Vid
provning av adhesionen, som skedde genom böjningsprovet,
vilket de tvenne ingenjörerna längre fram hoppas få
göra mer typiserat med hänsyn till metallstyckets
(provhinnans) storlek, hastigheten och graden av
böjning, visade det sig överraskande nog, att ett enkelt
överdrag av koppar och aluminium adhererade väl, under
det att ett nickelöverdrag med koppar som mellanskikt
flarnade av.
Det elektrolytiska överdragets täthet och hållfasthet
kan bestämmas genom den högre eller lägre graden av
rostskyddsförmåga.. Då de saknade möjlighet att
utföra saltvattensprovet, använde ifrågavarande teknici ett
förfarande, som de redan förut ined gott resultat
utnyttjat vid rostskyddsprov. De nedsänkte provstyckena i
bräckt vatten vid halvflodshöjd och läto dem ligga
där under tre månader. Man ä,r i allmänhet av den
åsikten, att dessa prov i bräckt vatten med dess vid ebb och
flod växlande salthalt och det omväxlande torkandet
och fuktandet under atmosfärens inflytande är ett
mycket effektivt rostskyddsprov. Härvid visade det sig, att
ett direkt nickelöverdra.g på aluminium bäst bestod
provet. Även polerad nickel på aluminium med
kopparmellanskikt, krom med nickel- eller kopparmellanskikt
och matt nickel med kopparmellanskikt förhålla sig i
allmänhet gynnsamma. Undersökningarna visa, att om
också tillräcklig tjocklek kan åstadkommas på den
elektrolytiska plätteringen, så är dess rostskydds- och
adhesionsförmåga beroende av plätteringsmetallens
fysikaliska egenskaper såväl som av överdragets tjocklek.
Erik Hallström.
Della Riccias signalbestämning av fartygs läge.
En intressant metod för bestämmande av fartygs läge
är den signalanordning, som uppfunnits av A. Della
Riccia. Uppfinningen faller inom kategorin för
överföring av signaler mellan ett par fartyg på havet eller
mellan ett fartyg och fyr genom att från en
utsändningsstation utsända M olika signaler till M olika, fält
eller sändarsektorer, varigenom ett fartygs läge och
kurs kan bestämmas.
Vid förutvarande anordningar av detta slag
åstadkommes differentieringen mellan de M sändarsektorerna
antingen genom M olika bokstäver eller tecken, så att
mottagningen måste vara telefonisk, eller genom
utsändning av M olika våglängder, vilkas bestämmande
nödvändiggör uppsökandet av en elektromagnetisk resonans
och följaktligen erfordrar manuellt arbete.
Vid Della Riccias system åstaclkommes
differentieringen mellan de M sändarsektorerna genom M olika
rytmiska modulationer av utsändningarnas styrka, vilkas
våglängd är densamma i alla sektionerna, så att
tonalite-ten hos modulationen av dessa mottagna utsändningar
måste bestämmas av mottagarna. 1 detta fall kunna
synliga markeringar automatiskt erhållas genom en
väljare, försedd med vibrerande organ.
Mottagaren är uppdelad i N avdelningar eller
mottagningssektorer, innefattande N väljare, var och en
försedd med M vibrerande organ, som äro avsedda att
individuellt. påverkas av en av de M modulationer, som
sän-darstationen kan åstadkomma i de M sändarfälten eller
sektorerna. På detta sätt angiver den
mottagningsavdelning, som träder i funktion, den horisontsektor, i
vilken sändaren befinner sig, och i denna
mottagningsav-delning, angiver det vibrerande organ, som träder i
funktion. tonaliteten hos modulationen av de uppfattade
utsändningarna och följaktligen orienteringen av det
sändande fartyget, dvs den kurs, som det följer.
Mottagaren, som totalt innefattar NM känsliga organ,
kan automatiskt momentant och oavbrutet samtidigt
åstadkomma ett flertal synliga markeringar, vilket,
framhåller uppfinnaren, är av mycket stor praktisk
betydelse och innebär ett avgjort framsteg framför hittills
kända anordningar.
För arbetet användas exempelvis elektromagnetiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
