Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
189
inlopp för åstadkommande av cirkulation av
materialet genom pumpen och lådan i fråga, då röret 48 helt
eller delvis avstängts medelst en ventil 50. Rotorernas
rotationsriktning framgå av de utritade pilarna, och de
drivas genom ett system av remmar 51 från en motor
52. Pumparna drivas genom särskilda motorer.
Sammanfattningsvis kan sägas, att apparaten består
av anordningar, genom vilka utfällda organiska ämnen
i sulfitavfallsluten föras till ett uttagningsställe på
grund av sin tendens att ingå i och medföras av
skummet och de utfällda oorganiska ämnena föras till ett
annat uttagningsställe på grund av sin mindre benägenhet
att ingå i skummet samt större benägenhet att avsätta
sig.
Ris.
Fig. 3.yTvärsektion efter 3-3 i fig. 2.
22 och 24 samlar sig i en kanal 26 i bottnen av tråget
5. Det i vätskesuspension varande utfällda organiska
materialet matas genom ett med ventiler försett rör 27 till
filtret 12, varifrån den frånfiltrerade ligninfällningen
bortföres på en transportör 28. Vätskan från filtret
pumpas medelst en pump 29 och rör upp i en
överströmningslåda 31, varifrån en del av kolhydratfiltratet bortledes
genom ett rör 32 och en del genom ett rör ledes till
kanalen 26. Vätskan i bottnen eller kanalen av tråget
strömmar i huvudsak mot avsättningskammaren 13, varvid
emellertid vätskans lättare delar stiga uppåt och
komma under inverkan av rotorerna 9 och 10 i
rotorceller-na 34 och 35, så att skum alstras, som över plåtarna 36
och 37 går till cellen 20. Avsättningar i kanalen 26
pumpas medelst en pump 38 genom ett rör upp i en
överströmningslåda 40, och därifrån avgår en del genom
ett rör till kammaren 13, och återstoden återgår genom
ett rör och en passage 43 till kanalen 26 i närheten av
pumpens 38 inlopp. Materialet i kammaren 13 hålles
vid en relativt stor volym, så att det åtminstone når
upp till inloppsänden av ett rör 44, genom vilket den
översta eller överströmmande vätskan, som kan hava ett
litet innehåll av organiska ämnen, för förnyad
behandling återgår till den närbelägna rotorcellens 34
inloppskammare 45. Röret 44 visas försett med en ventil 47,
så att återförandet av vätskan för förnyad behandling
kan ske efter behag. Överströmningslådan 15, som
regleras för hand, har såsom visat i fig. 2 ett avloppsrör 48
för avtappning av de utfällda oorganiska ämnena, i
vätskesuspension från apparaten för efterföljande
filtrering eller avsättning genom lämpliga anordningar, som
icke visas. Vidare finnes ett rör 49 för att återföra allt
eller en del av materialet från lådan 15 till pumpens 14
Fig. 4. Tvärsektion efter 4—4 i fig. 2.
Teknikens varningar.
(Ur senaste rapporter från yrkesinspektörerna ang.
svårare olycksfall i arbete.)
I ett gjuteri var en gjutskål, vägande ca 5 000 kg,
placerad på en 4 m hög cylinderkåpa. Skålen skulle
medelst en travers transporteras ett 80-tal m längre
bort, varför hantlangarna L och K med hjälp av en
stege klättrade upp på skålen och upphängde denna i
traverskroken medelst 4 st. kättingar, som nedtill
fästats i på skålen fastnitade öglor. Upptill sammanhöllos
kättingarna parvis av tvenne smidda länkar. Under
transporten stannade båda arbetarna kvar på skålen.
När vid framkomsten skålen firades ned, brast den
länk, som sammanhållit det ena kättingparet, varigenom
skålen svängdes över från horisontalt till vertikalt läge
och båda arbetarna föllo till golvet.
K undkom med kontusioner å olika delar av
kroppen. L syntes hava fastnat med sin sko i gjutskålen och
hade troligen sökt få fäste i ena kättingen, när länken
brast. Detta torde förklara, att hans högra hand blivit
så söndersliten, att underarmen sedermera måste
amputeras, varjämte högra fotleden skadats och två revben
bräckts.
Den brustna länken hade senast i september 1924
underkastats provning vid en kättingfabrik och därvid
befunnits tåla en maximibelastning av 5 000 kg. Före
olyckan hade vid ytlig besiktning inga fel i densamma
kunnat upptäckas. Vid undersökning av den brustna
länken visade det sig, att brottet uppkommit i
svetsfogen, som varit felaktigt utförd, så att endast halva
sektionsarean uppburit belastningen. Dessutom synes
materialet hava varit av jämförelsevis hård
beskaffenhet. Möjligen har även tidigare någon spricka uppstått
och verkat som brottanvisning, utan att detta kunnat
iakttagas med blotta ögat.
På grund av den inträffade olyckan kommer
verkstaden hädanefter att varje år underkasta samtliga vid
lyftning och transport använda kättingar och länkar
omsorgsfull glödgning, eftersyn och avprovning.
Med hänsyn till den sammansatta påkänning, som
vid en liknande länk uppstår i dess övre och nedre del,
där de snett nedåt riktade kättingbelastningarna giva
betydande dragkomposanter förutom cle böjande
momenten, syntes clet i liknande fall vara fördelaktigt att
lägga svetsfogen i någon av de vertikala skänklarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
