Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Hollàndaregalan 20,
Stockholm. Publikationsorgan för
Svenska Uppfinnareiöreningen.
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd,
innehållande redogörelser för
patent m. m. utfärdade av
K. Patent- och Registreringsverket
Nr 26 STOCKHOLM DEN 26 JUNI __1929
Innehållsförteckningen: se sista textsidan.
EN SJÖFARTSTEKNISK UPPGIFT.
TURIST- OCH REPRESENTATIONSFARTYG FÖR STOCKHOLMS STAD.
Sveriges huvudstad torde vara den av naturens
yppersta skönhetsvärden allsidigast gynnade bland
jordens residensorter för konungar och presidenter. Dessa
värden äro i öster och väster vattnen, sunden, fjärdarna,
öarna, holmarna — kort sagt de båda arkipelagerna,
Saltsjöns och Mälarens. Upplanden i söder och norr,
med vikar inskurna i terränger av skog, höjder, insjöar
och bördiga fält, med bygd vid bygd, med åldriga
samhällen alltifrån de århundraden, då svearna lade
grunden till sin stat, — dessa landskap Södermanland och
Uppland bilda inramningens övriga sidor och ackordets
harmoniska fulltonighet.
Själva staden, centrum i denna härlighet, är icke så
väl bevarad, attackerad som den oupphörligt blivit av
krassheten, jobbarpolitiken och vilselupna esteter.
Somliga perspektiv hava under senaste mansålder blivit
alldeles förstörda, andra beskräpade eller på annat sätt
skämda, och detta så i ögonen fallande, att man numera
helst vill acceptera främlingens superlativer blott såsom
intervjuns konventionella tillbehör. Man bör dock i det
längsta hoppas, att en vändning skall inträffa, så att
Stockholms inre skönhetsvärden tillvaratagas och
medelst konstnärliga men tillika ekonomiskt-praktiska
anordningar hävdas och befästas.
Allt som allt har dock en givmild natur bestått
huvudstaden så mycket, att den borde vara en
förstklassig turistort, försedd med speciellt ändamålsenliga
kommunikationsinrättningar för de besökande
främlingarna. Och icke blott för dessa. Ty Stockholm har
sällsynt stora naturens förutsättningar att vara en
trev-nadsfull »sommarstad», där mången av dess egna
föredrager att stanna under en kort semester, bortsett från
alla dem, som ingen ledighet åtnjuta eller som icke hava
råd att resa bort. Men trots järnvägarnas
förortslägenheter, omnibussarna, bilarna och passagerarebåtarna
måste man konstatera, att den besökande främlingens
resp. stadsbons möjligheter att företaga en angenäm,
uppfriskande utflykt i stadens omgivningar äro mycket
begränsade. Naturligtvis gäller framför allt att komma
ut på de luftiga, friska vattnen eller till deras närhet.
Enklast och för mången bekvämast, mest vilsamt, vore
alltså en båtresa fram och åter under några timmar, dock
under förutsättning, att fartyget självt vore så inrättat,
att färden kunde erbjuda ostörd rekreation och verkligt
nöje för turisten, främlingen eller stadsbon. Men så’na
båtar finns ej. I Stockholms hela tonnage finnes ingen
turistbåt i egentlig bemärkelse, knappast något fartyg,
som ens utan vidare låter aptera sig för detta ändamål.
Skärgårds- och Mälarflottorna bestå alltigenom av
lastfartyg — för last av varor, djur och människor. De
fagert vita passagerarångarna, som stäva ut om
morgnarna och in på kvällarna, —• vad äro de annat än
lastbåtar, vid vackert väder så fullproppade av folk, att
man på" ett slavskepp nog hade bättre utrymme till
övers. Nåväl, fartygstypen är lagligt tolererad och clen
bör utan tvivel anses ekonomiskt berättigad —
förmodligen betraktar man den som en spårvagn eller
om-nibus till sjöss — men dess rätta karaktär är
lastfartygets. Även när en sådan båt efter några bryggor
blivit mer eller mindre avfolkad, eller när clen går sina
turer mitt i veckan, förblir karaktären densamma, ty
inredningen och utrymmena äro sådana, att den, som
tilläventyrs spekulerar på en lusttur, alltjämt »merkt
die Absicht und wird verstimmt».
Det är tydligt, att ett samhälle av Stockholms läge
och storlek och med en huvudstads representativa
funktioner borde hava bättre närtrafikresurser sjöledes. Den
rent transportmässiga sjöfarten måste ju finnas, ty en
stor del passagerare se främst på lägenheten att fort och
billigt komma ut till sin brygga och finna sig
fördenskull uti att genomlida en eller annan timmes trängsel
ombord. Men dessutom borde huvudstaden förfoga över
verkliga turist- och rekreations fartyg,
byggda, för ändamålet, med rymliga däck,
salonger och hytter, och för så begränsat antal
passagerare, att dessa kunna röra sig fritt ombord. Till
en början vore tillräckligt mecl blott en sådan
kommunalt ägd eller disponerad båt. Dess dimensioner
borde vara betydligt större än skärgårdsbåtarnas,
dock inom gränserna för genomfart i Södertälje kanal.
Konstruktionen m. m. skulle medgiva eventuella resor
över Östersjön — undantagsvis, ty fartygets egentliga
rayon måste förbli Saltsjön och Mälaren.
Seglationsti-den vore väl lämpligast 15 maj—15 oktober, med
dagliga turer från och åter till Stockholm, ex. alternerande
utåt Saltsjön och inåt Mälaren, och utan angörande av
någon annan brygga än kajplatsen i Stockholm,
varigenom konkurrens mecl de vanliga transportbåtarna
vore förebyggd.
Avbrott i den reguljära trafiken kuncle tänkas
förorsakat av alltför dåligt väder samt av fartygets
användning av Stockholms stad för
rep resentation sända mål. Med de
utomordentliga. naturens resurser, som huvudstadens läge
erbjuder, skulle säkerligen en särskild glans förlänas
stadens värdskap vid kongresser, mottagningar av
statschefer, nationaldagar, minnesfester etc. genom inslaget
i programmet av en Saltsjö- eller Mälarfärd på ett
komfortabelt och vackert fartyg. Man kan exempelvis
föreställa sig båtens betydande roll vid ett sådant
evenemang som nästa års utställning i Stockholm.
Yi tillåta oss en vädjan till svenska skeppsbyggare
och andra vederbörande att projektera något på
ritbrädet och kalkylpapperet i den här angivna riktningen.
Idén kan måhända verka tilldragande från särskilt den
synpunkten, att det gäller att skapa en i vissa
avseenden ny fartygstyp, vad inredningen beträffar. Kanske
även i övrigt, varom fackmännen må döma.
Chr. S.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
