Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
215 INDUSTRITID N INGEN NORDEN
Teknikens varningar.
(Ur senaste rapporter från yrkesinspektörerna ang.
svårare olycksfall i arbete.)
Från betsningsavdelningen i ett järnverk skulle en
tralla med plåtämnen forslas in till den angränsande
mejslingsavdelningen. Trallan var särskilt tungt
lastad, i det ämnena, vilka lågo i två st. lyftklovar,
tillsammans vägde ca 5 000 kg. Trallan gick så tungt i
spåret, att det till fyra man uppgående ordinarie laget
Icke förmådde flytta densamma, utan måste från den
närbelägna slipavdelningen tillkallas tre man till hjälp,
bland dem en valsverksarbetare J. Med förenade
ansträngningar fick man trallan i gång, men efter 5—6
m färd urspårade framhjulet på högra sidan, där J
gick. En omedelbart bakom J gående kamrat märkte
genast den hotande faran och tillropade J att akta sig.
Vid försöket att komma undan snavade J, föll i en
fördjupning i golvet och fick en av klovarna över sig
med påföljd, att han klämdes till döds.
Yrkesinspektören, som vid tiden för olycksfallet
uppehöll sig vid järnverket, anser att olyckshändelsen
förorsakats av flera samverkande omständigheter, vilka
givit yrkesinspektören anledning att i ett till verket
avgivet skriftligt meddelande erinra om följande
betydelsefulla punkter: att rullande materiel på
betryggande sätt revideras och underhålles, att spårens
under-bäddning ägnas största uppmärksamhet, särskilt i
närheten av schaktnings- och byggnadsarbeten, att
vagnarna icke överbelastas, och att vid transport av
tunga-eller högt staplade laster personalen tillhålles och
beredes möjlighet att företrädesvis skjuta vagnen framför
sig och så mycket som möjligt undviker att gå före
eller vid sidan av densamma. Den timade
olyckshändelsen är ock en kraftig erinran om betydelsen av att
golv och passager hållas möjligast jämna. ■—•
I och för byggnadsarbete i en fabriks
transformatorhus hade stationen gjorts spänningslös utom i ett fack
för den inkommande 20 kV-ledningen. Mellan
ledningens genomföringar och de i taket gående
samlingsskenorna funnos tre frånskiljare, vilka voro frånslagna.
Spänningsförande voro fastrådarna fram till
frånskil-jarnas nedre kontakter samt de nedhängande
kontaktknivarna.
En arbetare O skulle utföra kalkstrykning i stationen
och blev därvid tillsagd att icke närma sig de
spän-ningsförande delarna. Trots tillsägelsen utsträckte han
efter hand arbetet till väggen bakom det
spänningsförande facket. Han satt därvid på en planka, som han
upplagt i ställverket omedelbart framför frånskiljarna.
Då han målade väggen ovanför dessa, kom han i
farlig närhet av ledningarna och träffades av spänningen
och blev bränd, troligen både av ström genom kroppen
och av uppkommande ljusbågar, varvid han föll
sanslös ned på golvet. Han återfick efter en stund
medvetandet-, blev provisoriskt förbunden och fördes därefter till
sjukhuset. Svåra brännsår funnos på höger fot och ben,
vänster arm och på magen.
På fråga, om O ej uppfattat den givna tillsägelsen,
lär han ha svarat, att han gjort detta, men att han
trott, att det »inte var så farligt».
I skrivelse till arbetsgivaren påpekade elektriska
inspektionen, att ansvaret för det inträffade i huvudsak
måste anses drabba arbetsledningen. Det är nämligen
icke tillräckligt att i dylika fall endast varna för de
spännings förande delarna. Ett stort antal olycksfall,
som inträffat under liknande omständigheter, visa, att
murare och andra elektriskt ej instruerade personer
icke förmå fatta och behålla i minnet den fara, som
dylika ledningar medföra. Om byggnadsarbete eller
dylikt utföres i liögspänningsrum, skall därför antingen
hela rummet göras fullständigt spänningslöst eller, om
detta icke är möjligt, ett provisoriskt skydd uppsättas,
som hindrar arbetaren att beröra eller komma i
farlig-närhet av de spänningsförande delarna. Detta gäller
även, om dessa äro belägna i en annan del av rummet,
än där arbetet skall utföras. Det hade tillkommit
arbetsledningen och icke den skadade att anordna ett
sådant skydd samt att tillse, att skyddet blivit effektivt.
Fabrikens ledning har sedermera utdelat avskrift av
inspektionens skrivelse till samtliga ingenjörer och
förmän vid företaget. —
Under sprängningsarbete för sjösänkning skulle ett
1,5 m djupt borrhål urbrännas. Två urbränningar hade
redan gjorts, och den tredje skulle just företagas. För
clenna tredje urbränning användes 2^ patron. När
arbetaren i hålet nedfört den sista halvpatronen, tog han
laddstaken för att känna efter, att patronen fallit ned
ordentligt. Härvid exploderade laddningen med påföljd,
att arbetaren allvarligt skadades i ögonen och å båda
händerna.
Orsakerna till olycksfallet torde vara, att varken
efter första eller andra urbränningen någon avkylning
av borrhålet medelst vatten blivit gjord, varför
härigenom en uppvärmning av den sista laddningen blivit
möjliggjord. Kvarvarande rester av eventuellt glödande
stubintråd kunna också ha samverkat till laddningens
antändande. -—•
En lastbilschaufför S gick viel halv niotiden på
morgonen ner till garaget för att överse en del
felaktigheter å bilen.
När en kamrat vid halv tolvtiden kom till garaget,
voro dörrarna stängda, och vid deras öppnande förnams
en stark gaslukt. Kamraten fann S liggande framstupa
på golvet bredvid bilen med en trasselsudd i ena
handen. Motorn var stoppad, och på bilens fotsteg lågo en
skruvmejsel och en skruvnyckel. Ventilkåpan var
pålagd, men ej fastskruvad. S såg ut att vara död, varför
man omedelbart tillkallade läkare, vilken endast kunde
konstatera dödsfall till följd av koloxidförgiftning.
Huru länge S haft motorn i gång, vet nian ej, men
att gasutvecklingen varit kraftig framgår därav, att
över garaget boende personer förmärkt gaslukt i
lägenheten. Garaget, som är inrymt i källarvåningen till ett
bostadshus, hade dels ett mindre fönster, som var
stängt, dels en ventil, som var igensatt med en
säck-trasa. Genom denna ventil hade gasen sökt sig upp i
våningen över. Garagets tätt slutande dörrar voro utan
ventiler.
Anvisningar gavs om ventilers insättande i
dörrarnas nederkant samt uppsättande av anslag angående
faran för koloxidförgiftning. —
I en ångcentral är en av ångpannorna utrustad med
såväl spån- som oljeeldning. Den för ändamålet
använda oljan ledes ned till eldstaden från en cistern,
placerad å en brygga utanför ångpannehuset. Ledningen är
utförd av rör och liar till tiden för det inträffade
olycksfallet kunnat avstängas medelst en slussventil.
Oljan inblåses med komprimerad luft genom ett mun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
