Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
INDUSTRITID N INGEN NORDEN
denheter, som människan behöver. Han insåg, att
härigenom människornas levnadsstandard borde kunna
väsentligen höjas. Och hans tanke synes lia varit, att
denna kostnadsminskning, grundad på ökad individuell
produktion, borde kunna ske utan oskälig individuell
ansträngning, ja, i vissa fall med minskad sådan genom
en mera metodisk arbetsordning samt maskinella
förbättringar. Med andra ord: man borde skära ned
ansträngningskurvans toppbelastningar och i stället utfylla
dess vågdalar, där dessa kunde anses oskäligt stora.
Emellertid synas hans närmaste efterföljare i ovist
nit ha gått till överdrift. De använde systemets
möjligheter till inpressande av ökad prestation, men togo ej
tillräcklig hänsyn till fysiologiska och psykiska
faktorer. Man blundade för arbetarens skäliga behov av vila
och bekymrade sig ej om att skära ned
toppbelastningarna, där dessa kunde vara överdrivet stora.
I stället för en rationell utjämning av
belastningskurvan och undvikandet av onödiga förluster torde man på
många håll ha sökt åstadkomma det bättre resultatet
genom att driva upp arbetstempot till oskälig nivå.
Tay-loxs system kom härigenom i vanrykte, och det gick så
långt, att man på sin tid förbjöd systemets användning
vid de amerikanska regeringsverkstäderna, trots dess
goda ekonomiska resultat.
En annan överdrift vid dess användning, åtminstone
enligt våra svenska begrepp, låg i en strävan att genom
långt gående detaljföreskrifter schematisera arbetet,
varigenom utrymmet för de individuella anlagen
minskades; en åtgärd, som, om överdriven, kan hos kunniga
arbetare verka olämpligt och åstadkomma mera skada än
gagn.
Slagskuggan av dessa amerikanska överdrifter
ligger i vårt land kvar i många sinnen, och om man då icke
har förmåga att skilja mellan å ena sidan överdrifternas
dåliga verkningar och å andra sidan systemets sunda och
för alla välgörande principer, så riskerar man att »kasta
ut barnet med badvattnet».
Systemets utveckling i Europa.
Senare tiders erfarenheter ha emellertid utvecklat
systemet i god riktning. Ej minst har dess omplantering i
europeisk jordmån varit av betydelse. Amerika är som
bekant i många stycken överdrifternas land. I Europa
däremot ha de återhållande och reglerande krafterna
mera inflytande. Ej minst har hos oss fackföreningarnas
inflytande utgjort en motvikt mot överdrifterna.
Till fördel var ock, att systemet vid dess utveckling i
Tyskland efter kriget rönte kraftigt inflytande från
läkarehåll. Detta skedde i samband med arbetsstudier för
krigsinvalidernas nyttiggörande. Härigenom fingo
fysiologiska och psykologiska synpunkter en helt annan
rangplats i systemet än i Amerika, och detta till den
grad, att tyskarna nu söka hävda, att de icke alls
använda Taylorsystemet, utan arbeta efter helt andra
principer.
Bland de läkare, som i Tyskland övat stort
inflytande i denna riktning, må nämnas professor W.
Poppel-reuter i Bonn, vilken med praktisk blick även ägnat sig
åt konstruerandet av för studierna värdefulla
instrument.
Innan den vid arbetsstadierna tillämpade tekniken och
de därvid uppnådda resultaten beskrivas, skall först
redogöras för en del synpunkter av mera principiell
natur, som framkommit vid systemets tillämpning i
Sandviken.
EN DEL PRINCIPIELLA SYNPUNKTER.
Särskild studieavdelning.
Vilken personal bör då omhänderhava
arbetsstadierna? Skall detta arbete läggas i händerna på
tillverkningsavdelningens egna förmän och driftsingenjörer
eller skall det anförtros åt en särskilt för hela verkstaden
gemensam studieavdelning?
Det senare ha vi i Sandviken i likhet med de tyska
verken funnit vara det riktigaste. Orsakerna härtill
torde framgå av vad som längre fram kommer att anföras.
Beträffande frågan om studiepersonalens utbildning
skiljer sig vår praktik från den i Tyskland tillämpade.
Själva tidtagningen och studiet på arbetsplatsen sker hos
Fig. 1. »Arbeitschauuhr» konstruerat av prof. Poppelreuter.
oss i regel av tidtaga.re, som förr själva varit
kroppsarbetare och som nu intaga en ställning motsvarande
förmans eller kontorsskrivares grad. I Tyskland synes detta
arbete huvudsakligen skötas av ingenjörer.. Dylika ha
vi naturligtvis också i studieavdelningens ledning, och i
speciella fall deltaga de även i själva
tidtagningsarbetet. Vi ha emellertid för vår del ansett, att den bättre
psykiska kontakt mellan tidtagare och arbetare, som
genom vårt system ernås, är av betydelse för den
ömsesidiga förståelsen.
Det är ock av vikt, att studiet sker fullkomligt öppet
och i gott samarbete med den arbetare, vars prestation
studeras, liksom även att arbetareparten vid därpå
följande förhandlingar har tillgång till alla för resultaten
grundläggande tabeller, kurvor och övriga anteckningar.
S a ma r betet med drifts befälet.
Studiearbetets olika avsnitt.
Om man använder sig av en från driftspersonalen
fristående avdelning, hur ställer sig då samarbetet? Detta
är ett mycket delikat problem, som måste klaras ut
tydligt med personalen, ty oklara gränser för
medarbetarnas befogenhet äro som bekant den vanligaste
orsaken till missämja i en industriell organisation.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
