Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Holländaregatan 20,
Stockholm. Publikationsorgan för
Svenska Uppfinnareföreningen.
Bilaga: Svensk Tidskrift for
Industriellt Rättsskydd,
innehållande redogörelser för
patent m. m. utfärdade av
K. Patent- och Registreringsverket
Nr 30 STOCKHOLM DEN 24 JULI 1929
Innehåll. Stormskydd för skog. Ref. av Riz. — Krupps rostfria stål. Av ing. E. Hallström. — Resa i Småland 1772. Av P. J. Hjelm.
(Meddelat av P. Johnsson.) — Misskända uppfinnare. — Den automatiska vävstolens betydelse. (Slutet.j — Militära synpunkter på
järnvägarnas betydelse. — Litteraur. — Nya svenska uppfinningar. — Notiser. — Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd: Patentbeskrivningar. —
Kungörelser ang. patent. — Eftertryck utan angivande av hällan förbjudes. — Red. påtager sig ej någon obligatorisk
åsiktsöverensstämmelse med ärade förf. uttalanden.
STORMSKYDD FÖR SKOG.
ETT APROPÅ TILL INTERNATIONELLA SKOGSVÅRDSKONGRESSEN I
STOCKHOLM DEN 21—27 JULI.
Erfarenheten visar, att å ytterkanten av för stormar
utsatta skogsområden vindens ständiga påverkan lösgör
rötterna hos enskilda träd och berövar dem deras stadga.
Denna företeelse förklaras sålunda, att när vinden
stöter mot skogen, utövar den ett så starkt tryck på träden,
att dessa omkullkastas eller brytas. Om man nu genom
att avsåga topparna å träden i de yttre mot
vindriktningen vettande raderna åstadkommer en i förhållande
till den farligaste vindriktningen snett uppåtriktad yta,
så avledes den på skogskanten pressande vinden omedel-
densamma varande träden med sina okapade toppar icke
höja sig nämnvärt upp över ytan, som bildas av de inom
remsan kapade trädens toppar. Förfarandet grundar sig
på principen om tyngdpunktens (formpunkt, prof. T.
Jonson, Sverige) förflyttning nedåt hos
trästammar-na genom deras förkortning, samt på den avledande
inverkan på vindstyrkan, som den genom trädens
kapning uppkomna, mot den farligaste vindriktningen snett
uppåt riktade ytan åstadkommer. Metoden lämpar sig
såväl för en vindriktning uppifrån som nedifrån, dvs i
Fiq.4
bart utmed denna yta och förmår icke utöva någon
avbrytande eller omkullkastande inverkan å träden,
emedan desamma numera äro avsevärt kortare.
Metoden framgår närmare av beskrivningen över ett
nyligen offentliggjort svenskt patent, uttaget av en tysk
skogsman E. Stock, Bad Flinsberg. Det ovanstående
återger patentets motivering och princip. Schematiskt
tydliggöres den sistnämnda och tillämpningen dessutom
av de här återgivna figurerna, nämligen fig. 1 en
utföringsform avsedd för vindriktning upifrån, fig. 2 för
nerifrån kommande vind och fig. 3 för horisontal
vindriktning å slät mark. Å fig. 4 ses ännu en utföringsform,
där hela skogsområdet schematiskt framställts.
Vindriktningen är å fig. 1—3 angiven medelst en pil
/ och det toppade bältet medelst en streckad linje g.
Jordytan är märkt med h.
Å kanten av området inom en remsa, vars bredd är
beroende av markens sluttning, avskäras trädtopparna
till en bestämd del av trädens längd så, att en i
förhållande till den farligaste vindriktningen snett
uppåt-riktad yta bildas. Remsan göres så bred, att de bakom
bergstrakter (fig. 1 och 2), ävensom för en horisontal
vindriktning dvs å slät mark (fig. 3).
Stormskyddsremsan bryter stormens kraft och
förändrar dess tryckriktning samtidigt som den avleder
vinden i riktning framåt över det bakom varande området.
Skyddsremsa kan anordnas omkring hela skogen. Då man
emellertid på varje ort känner till de mest farliga
vindriktningarna, är det tillräckligt, om skyddet anordnas
endast mot dessa vindriktningar.
Inom ramen för uppfinningen hör också utförandet
av skifteshygge tvärs över området, vid vilket
skifteshygge de mot de farliga vindriktningarna stående
trädraderna avtoppas på samma sätt, fig. 4. Denna figur
visar ett jämnårigt beståndsområde. Då
toppningsför-farandet icke anlitas, kan hygget placeras från öster
endast på ett ställe c. Genom toppningsförfarandet
ernås fördelen att kunna påbörja hygget från flera ställen,
i det beståndsområdet indelas genom skifteshyggen b, b
i önskat antal delar, här I, II, III. I dessa skyddas de
mot den farligaste vindriktningen liggande raderna
genom ett toppat bälte a, a och hyggena b, c, d etc placeras
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
