Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Holländaregatan 20,
Stockholm. Publikationsorgan för
Svenska Uppfinnareföreningen.
Bilaga: Svensk Tidskrift Jör
Industriellt Rättsskydd,
innehållande redogörelser för
patent m. m. utfärdade av
K. Patent- och Registreringsverket
Nr 31 STOCKHOLM DEN 31 JULI 1929
Innehåll. Fyrtio år som ingenjör-emigrant i U.S.A. Av ing. G. A. Åkerlind. — "VVesselmanns trebordsborrmaskin. Ref. av K. Nn. —
Teknikens varningar. — Notiser. — Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd: Patentbeskrivningar. — Varningscirkulär. — Kungörelser ang.
patent. — Eftertryck utan angivande av källan förbjudes. — Red. påtager sig ej någon obligatorisk åsiktsöverensstämmelse
med ärade förf. uttalanden.
FYRTIO ÅR SOM INGENJÖR-EMIGRANT I U.S.A.
Anteckningar av ingenjör G. A. Åkerlind.
Manhattans sky skr apar epr of il sept. 1910, sedd från Brooklyn.
Föreliggande artikel utgör den första av en serie, som
skildrar en svensk ingenjörs upplevelser och iakttagelser i
Förenta staterna och i en hundraprocentig amerikansk
arbetsmiljö, där alltså även den immigrerade arbetskraften
verkar enligt Onkel Sams principer och metoder, sådana
dessa successivt och karakteristiskt utbildas. Skildringen
torde vara enastående i sin art; den skiljer sig nämligen
så väsentligt från svenska ingenjörers rese- eller
vistelsebeskrivningar, att den återger en helhet, medan allt annat
som skrivits från dessa håll blott givit brottstycken. En
helhet bildad av en mans arbetsdagar och reflexioner under
bO år. Författarens maskintekniska yrkesspecialitet har icke
hindrat honom att fullt iakttaga det allmänna amerikanska
arbetslivet eller att blicka in på och uppfatta drag hos
andra yrkesspecialiteter. Från dessa synpunkter har det
också tett sig såsom berättigat att förmoda, det mången
inom Ind. Nordens läsekrets med intresse kommer att följa
ingenjör Åkerlinds observationer alltifrån det han som ung
man »kom över» till det han återvänt hem till
fäderneslandet för att njuta sitt otium. Red.
Utbildning och praktik i fäderneslandet.
Man har sagt mig att det på sina håll kunde vara
av intresse att få läsa, huru en svensk ingenjörs
emigrantbana förlupit under det senaste halvseklet, och
som jag befinner mig i det icke så vanliga läget att få
avsluta just en sådan bana på samma ställe som där
den började, så vill jag försöka att härmed ur minnet
giva några detaljer ur den tidrymd, som inneslutes
mellan åren 1887 och 1927.
År 1868 vid den lagliga anställningsåldern av tolv
år inträdde jag i industriellt arbete vid Tumba
pappersbruk tillhörande svenska staten, där min far var
maskinmästare, och avflyttade därifrån år 1879 efter
fullbordad värnplikt (17 dagar två år i följd). Under min
vistelse vid Tumba beställdes en ångmaskin från
Bolinders mekaniska verkstad i Stockholm för brukets
räkning, och jag sändes dit för instruktion under
byggandet för att sedan arbeta som maskinist efter
maskinens uppsättande vid bruket. Detta var år 1875, då
tillverkningen av ångmaskiner och den speciella
utrustningen för den uppblomstrande sågverksindustrin i
Norrland ännu var i sin början. Sågverk för
hundra-årsvärldsutställningen i Philadelphia 1876 voro då
under arbete, och det året utsändes tillsammans med
utställningsföremålen åtskilliga svenskar, vilka efter
utställningen stannade kvar i Förenta staterna, -— med
vissa av dem sammanträffade jag senare under min
vistelse där. Jacobi var på den tiden »the mooving
spirit» inom Bolinders verkstäder. Bröderna Carl och
Jean Bolinder visade sig emellanåt i Jacobis sällskap,
men syntes ej ingripa i det praktiska arbetet.
Under mina arbetsår vid Tumba bruk strävade jag
att genom självstudier kunna vinna inträde vid
Tekniska skolan i Stockholm och år 1879 lyckades detta,
och därmed var jag färdig att bege mig ut i vida
världen. Det året hade Slöjdskolan i Stockholm reorgani-
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
