Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
267 INDUSTRITID N INGEN NORDEN
utbyte eller med ett lika stort batteri kan uppnå ett
större utbyte. Då nämligen en del av den egentliga
försockringen redan inträder under förbehandlingen,
räcker nu en kortare behandlingstid i diffusionsbatteriet.
Det går så långt, att man enligt det nya förfarandet
inom en tid av 24 timmar kan på nytt beskicka resp.
tömma 10—12 diffusörer, under det att prestationen
tidigare inskränkte sig till 4—6 diffusörer. En
ytterligare fördel erhålles beträffande saltsyraekonomien
därigenom, att man, såsom redan förut omnämnts, utom den
mycket koncentrerade (ca 40 %-iga) saltsyran även
kan finna användning för saltsyra med lägre men dock
över ca 35 % varande koncentration och utspädd
saltsyregas, vilka båda erhållas vid framställning av
nämnda mycket koncentrerade (ca 40 è-iga) saltsyra.
Man har redan kemiskt uppslutit cellulosahaltigt
material i och för utvinnande av socker först vid vanlig
temperatur med en stark koncentrerad mineralsyra, dvs
omvandlat det i lösliga föreningar, och därefter
överfört dessa ämnen till socker genom upphettning med
mycket utspädd syra under tryck. Från detta kända
förfaringssätt skiljer sig det ovan beskrivna nya förfa-
randet principiellt. Här kommer genom den först
använda mycket koncentrerade (ca 40 %-iga) saltsyran
jämte klorvätegas blott en del av den förhandenvarande
cellulosan att kemiskt förändras. Den därefter använda
svagare men dock mer än 35 %-iga saltsyran löser och
hydrolyseras sedan först resten av den cellulosa, som
förblivit oförändrad. Det andra stadiet av syrapåverkan
har här således ett helt annat ändamål än vid de kända
metoderna och följaktligen äro även arbetsbetingelserna
helt andra. Även den i andra stadiet använda svagare
saltsyran måste alltid vara en koncentrerad saltsyra
(mer än 35 %-ig). Dess inverkan försiggår likaledes
utan tillförsel av värme och utan höjning av trycket.
Utföringsexempel. På 100 viktsdelar sågspån låter
man 50 viktsdelar starkt koncentrerad, dvs 40 %-ig,
saltsyra och 15 viktsdelar klorvätegas inverka. Efter
några timmar har en tredjedel av träets cellulosa gått i
lösning och spaltats till socker. Den ännu i träet
kvarvarande delen av cellulosan försockras nu fullständigt
genom 38 %-ig saltsyra. Temperaturen kan ligga
mellan 15° och 25° C. Ökat tryck behöver ej användas.
Ris.
FYRTIO ÅR SOM INGENJÖR-EMIGRANT I U.S.A.
Anteckningar av ingenjör G. A. Åkerlind.
III.
(Forts. fr. nr 32.)
I Chicago.
Tvenne lokomotiv till, lika n:o 1101, byggdes, och
alla arbetade väl vid dragandet av de tyngsta
expresstågen mellan Röck Island och Chicago. Senare gjorde
jag ritningar till »a ten wheel engine», ett sexkopplat
lokomotiv med fyrahjulstruck. Denna maskin hade en
cylinder med 19 tums diameter och 24 tums slag samt
ett ångtryck av 180 skålpund per kvadrattum.
Drivhjulen voro av 62 tums diameter och själva hjulen av
gjutjärn, som vanligt på den tiden. Ångpannan hade
eldstaden mellan ramarna, vilket fortfarande var
vanligt på lokomotiv, som använde »soft coal». Rostytan
blev visserligen liten och förbränningen kraftig per
kvadratfot, men det är gott om mjuka kol i dessa
trakter, och med de anordningar, som då existerade för
järnvägsdriften, gick det bra att möta fordringarna för
»motive power». På Röck Island-banan sålde gruvor i
trakten av järnvägen stenkol för 1 dollar per ton »mine
run», dvs som kolen kommo ut ur gruvan och
levererades vid järnvägen.
Redan då började tävlingen för större vagnar, längre
tåg och starkare lokomotiv, och svårigheter mötte att
så konstruera lokomotiven, att de kunde vända på
befintliga vändskivor, taga vatten i tendern vid
vatten-stationerna osv, och i lokomotivstallarna måste man
hugga hål i väggen för kofångaren, för att dörrarna
skulle kunna stängas. Lokomotiven från den tiden se
också så stubbiga ut, och få torde numera vara cle som
tänka på orsaken härtill. Man hade då vissa
föreställningar, som hindrade konstruktörens frihet i sitt
arbete, t. ex. tyngdpunktens läge i ett lokomotiv, räknat
från skenorna. Gradvis har denna under årens lopp
krupit i höjden, så att skorstenen nu är mycket kort på
lokomotiv, som arbeta i trakter, där höjden över rälsen
är begränsad av broar och tunnlar. För trettio år sedan
skulle man ej trott, att en sådan maskin skulle kunna
hålla sig kvar på banan vid den fart, som då
praktiserades. Vi må nu också påminna oss, att trots alla
framsteg inom järnvägsväsendet hastigheten av lokomotiv
och tåg i miles per timme icke blivit särdeles höjd. På
Fig. 1. Söndagsvila i »The Loop». Chicagos city-del, med nyfallen
snö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
