Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dtgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Holländaregatan 20,
Stockholm. Publikationsorgan för
Svenska Uppfinnareföreningen.
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd,
innehållande redogörelser för
patent m. m. utfärdade av
K. Patent- och Registreringsverket
Nr 35 STOCKHOLM DEN 28 AUGUSTI. _1929
’ Innehåll. Ind. Norden: Små orsaker... Av E. R. — Hawkins’ blylegering för lödning. Ref. av K. Nn. — Privatbilens ekonomi. —
Den galvaniska förkromningen. — Teknisk översikt. — Ryska patentombudsinstitutionen och dess svenska kunder. — Teknikens
varningar. — Den trådlösa anläggningen å »Bremen». — H. van Rijswijk †. — Nya svenska uppfinningar. — Notiser.^— Sv. tidskr. t
ind. rättsskydd: Patentbeskrivningar. — Kungörelser ang. patent. — Eftertryck utan angivande av källan förbjudes. — Red.
påtager sig ej någon obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf. uttalanden.
SMÅ ORSAKER...
Att den tekniska utvecklingen har skett snabbt under
de senaste decennierna, är det nog ingen som tvivlar på,
men antagligen gör sig endast ett mycket ringa fåtal
ett någorlunda klart begrepp om hur snabbt den i
verkligheten skett — och förresten alltfort sker. Vi
dra smått nedlåtande på mun, när vi höra talas om,
att man under kaiserns besök i de tyska
provinsstäderna med ty åtföljande illuminering brukade placera
en elektrisk montör med en hel liten verkstad inklusive
en försvarlig assuransspruta invid varje ramp av
glödlampor — och dock skedde detta för endast ett
tjugotal år sedan. Våra bilar från sekelskiftet ha redan under
åratal varit mogna för museerna och betraktas där med
ungefär samma uppmärksamhet och andakt som en
assyrisk stridsvagn. Och vi se på en skrivmaskin från
1800-talets slut med samma ögon som en arkeolog på
en stenyxa från vår historias första gryningstid.
Det är klart, att impulserna till denna väldiga och
koncentrerade utveckling varit av de mest skiftande
slag. Många av de stora uppfinningarna ha varit
frukten av långvarigt, tålmodigt uppfinnar- och
konstruktörsarbete. Men åtskilliga ha så att säga fötts på en
dag, ja på en timme — de ha kommit till genom en
ren slump. Just på de tekniska uppfinningarnas gebit
ha rena oväsentligheterna mer än en gång fört till
banbrytande landvinningar — där ha inte så sällan de
små anledningarna fört till de stora verkningarna.
Vem erinrar sig väl inte det klassiska exemplet på
slumpens roll i tekniken: den engelska arbetaren i ett
pappersbruk, som glömde att limma skrivpapperet och
följaktligen i ren distraktion blev läskpapperets
uppfinnare. Vem minns väl inte, att Isaac Newton
fick det världsberömda äpplet i huvudet — och så fann
tyngdlagen. Eller att G a 1 i 1 e o Galilei en vacker
dag i Pisadomen satt och funderade på annat än
mässan, riktade sin uppmärksamhet på clen väldiga
ljuskronan i taket, lade märke till dess svängningar —
och så fick det första uppslaget till lagarna om
pendelrörelsen. Det säges ju också, att linsen egentligen
upptäcktes på det sättet, att en urmakarlärling kom att
hålla tvenne urglas mot varandra mellan tummen och
pekfingret samt blev förvånad över de närbelägna
föremålens ökade storlek.
Mindre känt torde det vara, hur litografin
egentligen kom till. Även här var det ingenting annat än
rena slumpen, som ledde till en uppfinning av
vitt-famnande betydelse.
Senefel der hette en fattig musiker, som i
likhet med många andra kolleger också sysslade med
reproduktion av noter. Dessa stuckos på den tiden alltid
i koppar. Vår man var förtretad över de dyrbara
kopparplattorna, som slukade en alldeles för kraftig
del av den torftiga förtjänsten, och han funderade
länge och väl över, huruvida man inte månne skulle
kunna byta ut dem mot sten. Det bleve ju bra mycket
billigare! Och Senefelder lät det inte bara stanna vid
tanken — han skaffade sig också en stenplatta, ställde
denna i ordning och skulle just börja sitt arbete, då
hans mor -— hon var tvätterska — bad honom att
skriva ut en tvätträkning. Vår musiker hade inget
papper och ingen penna till hands, utan han
antecknade i stället moderns diktamen med den etsande
vätskan på stenplattan för att sedermera efter detta
koncept skriva ut räkningen. Sedan villa han göra skivan
ren med salpetersyra — men då stod efter några dagar
till hans obeskrivliga häpnad hela »räkningskonceptet» i
upphöjd skrift på stenplattan. Litografin var
uppfunnen !
Inte mycket annorlunda gick det till, då
glasetsningen uppfanns. Den gången var det en herre i
Nürnberg, som råkat spilla några droppar salpetersyra på
sina glasögon. Han observerade, att linsen blev alldeles
matt och ogenomskinlig. Och nu blev vår man
intresserad på allvar. Han drog upp linjer och figurer med
fernissa på glaset, fuktade detta på nytt i syran och
fann, att teckningen, sedan fernissan avlägsnats,
syntes upphöjd mot matt bakgrund. Och så hade även
glasetsningens teknik kommit till genom en ren
tillfällighet.
Ja, inte ens den store Gutenberg lär ha varit
alldeles fri från slumpens påverkan. Det säges
nämligen, att han fick det första uppslaget till sin
världs-välvande tryckpress, när han en dag iakttog, hur en
hästhov avtecknade sig på den dammiga vägbanan.
Eller ännu ett fall! En tobakshandlande L a n d y i
Dublin drabbades av en svår eldsvåda i sin butik,
vilken ödelade både inredning och lager. Och då han nu
som bäst stod och slet av sig hårtestarna — ty det var
före brandförsäkringarnas tid — observerade han, hur
de kringstående med förtjusning hämtade pris efter
pris av snuset, som runnit ut på gatläggningen ur de
halvt nersmälta tenndosorna. Landy blev förvånad över
att den tillsynes värdelösa varan kunde väcka en sådan
entusiasm, han tog sig själv en pris för att närmare
undersöka saken — och fann till sin stora förvåning,
att tobaken genom den starka upphettningen
utomordentligt hade vunnit i arom! Inom kort hade han fått i
gång en ny butik, i vilken han uteslutande sålde på
sådant sätt preparerad tobak. Och nyheten slog an,
Landy blev på kort tid en förmögnare man än han
någonsin tidigare varit — och tobakstillverkningens
teknik hade samtidigt gjort ett mycket betslande steg
framåt.
Alltsammans rena tillfälligheter, som vi se! Ooh
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1878
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
