Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRI T ID NINGEN NORDEN
291
acetylenbelysning, cle Mühlenfelska bojarna. Då
dis-sousgasens fördelar framför vanlig karbidbelysning
voro påtagliga, lät man 1904 förse en lysboj utanför
Gävle samt ett par andra fyranläggningar mecl
gas-aceumulator. Dessa installationer brunno med fast sken.
De växlande ljus- och mörkperioderna hos mindre
fyrar åstadkommos på den tiden medelst lätta skärmar,
som genom värmen från fyrlågan bragtes att rotera
runt denna, cle s. k. von Otterska fyrarna. Dalén
sökte utfundera ett bättre sätt att åstadkomma
fyr-blänkarna och försöken ledde till klippljusapparaten.
Sedan clen slutliga experimentapparaten avprovats
några månader i en fyr på Kastellholmen i Stockholm,
kom en dylik apparat i praktisk drift vid Gåsfetens
fyr 1 april 1906 och samtidigt försågs en lysboj vid
Yttre Stengrund i Kalmarsund mecl klippljus. —
Samma år inträdde Dalén definitivt i Gasaccumulators tjänst
såsom bolagets överingenjör.
Året 1906 blev betydelsefullt även i ett annat
avseende. Ett problem var sammansättningen av den
porösa massa, varmed gasackumulatorerna fylldes.
Ändamålet mecl denna massa är att förebygga
explosionsfara vid komprimering av acetylen i behållare. Massan
bildar ett kapillärsystem, och då en explosionsvåg ej
kan fortplanta sig i kärl mecl diameter på bråkdelar
av en millimeter, enär det frigjorda värmet
ögonblickligen upptages av kärlväggarna, hade komprimering
och transport av acetylen genom detta förvaringssätt
möjliggjorts.
Den av Gasaccumulator först använda massan visade
sig mindre tillfredsställande, enär bl. a. dess
motståndskraft mot stötar och skakningar lämnade åtskilligt
övrigt att önska. Dalén grep sig därför an mecl att
utexperimentera en porös massa, vilken bättre kunde
motstå vid transporter av ackumulatorerna oundvikliga
skakningar och slag. Experimentet kröntes snart (1906)
mecl framgång och acetylenteknikens experter gåvo
den nya massan de bästa vitsord. Massan har
sedermera ytterligare förbättrats genom tillsats av
cement.
Under samma år upptogs även tillverkning av
apparater för svetsning och skärning av metaller med
dis-sousgas och syrgas.
Fyrbelysningen hade emellertid blivit
Gasaccumulators skötebarn och utvecklingen tog här ett jättesteg
framåt tack vare Daléns uppfinnareförmåga, Han grep
sig an med att lösa ett ytterligare problem, nämligen
att konstruera en apparat, som vid dagsljusets
inträ,-dande automatiskt stänger gastilloppet till fyrlågan
och följaktligen släcker fyren, men som vid mörkrets
inbrott åter öppnar detsamma, varigenom fyren av en
liten evighetslåga åter tändes. Man hade visserligen
tidigare sökt lösa detta problem med tillhjälp av
metallen selens egenskap att ändra sitt elektriska
lednings-motstånd allt efter belysningens intensitet, men dessa
försök hade ej fört till praktiska resultat. Dalén löste
problemet. För att nå sitt mål utnyttjade han det
förhållandet, att en metall utvidgar sig mer eller mindre
under inflytande av en högre eller mindre grad av
belysning och därav följande uppvärmning. Solventilen, som
clen nya uppfinningen kallades, blev färdig 1907.
Direkta solstrålar äro ej nödvändiga för apparatens
funktion; dess ljuskänslighet kan inställas efter önskan för
olika skillnader mellan mörker och ljus och passande
för olika breddgrader och lokala förhållanden. Genom
densamma inbesparas gas under den tid fyrlågan ej
behöver lysa, och gasförbrukningen inskränkes
automatiskt till vad som kräves av ljusförhållandena.
Genom denna uppfinning erhöll man möjlighet att utpricka
farleder mecl fyrar och lysbojar, som arbetade
automatiskt och utan tillsyn t. o. m. under ett helt år, och vilka
voro mångdubbelt ljuskraftigare än cle förutvarande.
Det nya belysningssystemet, »AGA-systemet». vann
snabbt terräng ej blott i Sverige och grannländerna
utan även i bl. a. Storbritannien, Holland och Ryssland.
Även året därpå, 1908, är ett märkesår i AGA:s
historia. Experiment hade visat, att klipp ljusapparaten
i förenklat utförande innebar en utmärkt lösning av
problemet att göra järnvägarnas nattsignaler
karakteristiska, och 1 april 1908 tändes den första
blinkljussignalen i en försignal vid Västerås på
Stockholm—Västerås—Bergslagens järnväg.
Under samma år avgingo cle första leveranserna till
transoceana länder. Det var lysbojar till Japan och
Australien, Nordamerika och Chile, och snart började
exporten-bli av såclan betydelse, att clen krävde
verksamhetens utvidgande.
För detta ändamål omorganiserades bolaget 1909 på
en bredare bas, varvid namnet ändrades till Svenska
aktiebolaget Gasaccumulator till skillnad från cle sys-
Fig. 8. Aga-landtrafikfyr i Japan.
Fig. 7. Aga-landtrafikfyr vid korsning mellan landsväg och järnväg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
